Anna Tenje KU-anmäls efter omfattande brister i återkrav

Vänsterpartiet har anmält socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) till riksdagens konstitutionsutskott med anledning av rättsliga brister i Försäkringskassans återkrav av sjukpenning och föräldrapenning. Partiet vill att utskottet granskar regeringens styrning av myndigheten och om den har påverkat rättssäkerheten i besluten.

Bakgrunden är bland annat en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen, publicerad den 6 november 2025. I rapport 2025:8 undersökte myndigheten 202 återkravsärenden och fann rättsliga brister i 59 procent av fallen. Flera ärenden innehöll mer än en brist.

Granskningen visade dessutom att 54 procent av ärendena saknade tillräckligt tydliga motiveringar till varför utbetalningarna betraktades som felaktiga eller vad den försäkrade ansågs ha gjort för fel. Inspektionen för socialförsäkringen konstaterade att sådana brister gör det svårare för enskilda att förstå besluten och utnyttja möjligheten att överklaga.

Nadja Awad, Vänsterpartiets företrädare i socialförsäkringsutskottet, kritiserar utvecklingen och menar att Försäkringskassan i allt större utsträckning fungerar som en indrivande myndighet med koppling till Kronofogden. Hon hänvisar till det stora antalet återkrav som riktas mot personer som är sjuka och anser att myndighetens arbete har utvecklats i en riktning där rättssäkerheten riskerar att åsidosättas.

Vänsterpartiet vill därför att konstitutionsutskottet undersöker om Anna Tenjes styrning av Försäkringskassan har medverkat till att återkravsbeslut fattas på rättsligt bristfälliga grunder.

Frågan om återbetalningskrav har tidigare behandlats i riksdagen. Redan under 2024 tog Nadja Awad upp Försäkringskassans skärpta villkor för återbetalning i en skriftlig fråga till Anna Tenje. Awad hänvisade då till en tidigare granskning från Inspektionen för socialförsäkringen som visade att myndigheten hade infört en striktare hållning till avbetalningar, med en huvudregel om att betalningsplaner inte skulle sträcka sig längre än ett år.

Den 10 november 2025 begärde även Vänsterpartiets riksdagsledamot Tony Haddou besked från socialförsäkringsministern om vilka generella insatser regeringen avsåg att genomföra för att säkerställa rättssäkerheten i Försäkringskassans handläggning. Frågan registrerades i riksdagen som ärende 2025/26:178.

I sitt skriftliga svar den 19 november 2025 framhöll Anna Tenje att regeringen redan hade gett Försäkringskassan i uppdrag att både förebygga att enskilda blir återbetalningsskyldiga och stärka arbetet med att återkräva felaktiga utbetalningar. Enligt ministern skulle arbetet bedrivas med bibehållen kvalitet i besluten. Hon redovisade även att myndigheten hade rapporterat om uppdraget vid tre tillfällen under året.

Försäkringskassan beskrev därefter i ett formellt svar den 19 december 2025, med diarienummer FK 2025/027931, vilka åtgärder myndigheten hade vidtagit. Myndigheten redovisade flera kvalitetshöjande insatser under 2024 och 2025 men konstaterade samtidigt att ytterligare utveckling behövdes inom återkravshandläggningen.

Bland de planerade insatserna för 2026 fanns utbildningar om utredningsmetodik, bevisvärdering, bevisbörda och beviskrav. Försäkringskassan planerade också en tillfällig kvalitetskontroll där specialister skulle granska ärenden innan de överlämnades till återbetalningshandläggare.

Parallellt har regeringen låtit utreda regelverket för återkrav inom socialförsäkringen. Den 6 mars 2025 utsågs Petrus Tired, chefsrådman vid Förvaltningsrätten i Malmö, till särskild utredare. Arbetet avslutades den 17 juni 2026 när betänkandet SOU 2026:39 överlämnades.

Utredningen föreslår ett system där den som fått en felaktig utbetalning som huvudregel blir återbetalningsskyldig oavsett om personen insåg, eller borde ha insett, att pengarna betalats ut felaktigt. Samtidigt föreslås att den enskildes betalningsförmåga och myndighetens eventuella ansvar ska väga särskilt tungt vid bedömningen av om ett återkrav helt eller delvis kan efterges.

Förslagen omfattar även ett krav på att den som berörs av en återkravsutredning ska informeras och ges möjlighet att yttra sig innan ett beslut fattas. Under vissa förutsättningar föreslås myndigheter också kunna hålla inne ersättning tillfälligt. Det föreslagna datumet för ikraftträdande är den 1 januari 2028.

Socialdepartementet skickade den 7 oktober 2026 betänkandet på remiss. Ärendet har diarienummer S2026/01387 och remissinstanserna har fram till den 22 januari 2027 på sig att lämna synpunkter.

I samband med remissen redovisade Socialdepartementet att felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen uppskattas uppgå till mellan 15 och 20 miljarder kronor årligen. Av detta bedöms knappt 11 miljarder kronor avse socialförsäkringen. Departementet angav samtidigt att ungefär hälften av de uppskattade felutbetalningarna bedöms bero på avsiktliga fel.

Nadja Awad fick den 2 oktober 2026 ansvar för Vänsterpartiets socialförsäkringspolitik under den nya mandatperioden. I samband med utnämningen framhöll hon ekonomisk trygghet för personer som drabbas av sjukdom eller arbetslöshet som en prioriterad fråga.

Genom KU-anmälan vill Vänsterpartiet nu få prövat om regeringens styrning av Försäkringskassan har varit förenlig med de rättssäkerhetskrav som ska gälla vid myndighetens beslut om återbetalning.

Korta artikeln och prioritera KU-anmälan. Gör rubriken mer exakt och neutral.