Andreas Norlén vill se färre låsningar efter valet

Riksdagens talman Andreas Norlén anser att partierna måste vara mer beredda att släppa tidigare låsningar om Sverige ska få en regering snabbare efter valet. Han jämför årets politiska läge med 2018, då regeringsbildningen tog 134 dagar, och framhåller samtidigt att säkerhetsläget i Europa och världen nu är betydligt allvarligare. Andreas Norlén anser därför att Sverige behöver en handlingskraftig regering och att en långvarig regeringsbildning inte bör lamslå den centrala statsledningen.

Efter valet gäller särskilda regler beroende på hur den sittande statsministern agerar. Riksdagen uppger att om statsministern stannar kvar ska den nyvalda riksdagen hålla en statsministeromröstning senast två veckor efter att den samlats. Efter valet 2026 kan en sådan omröstning som tidigast hållas den 29 september. Om regeringen i stället avgår sitter den enligt Regeringskansliet kvar som övergångsregering tills en ny regering tillträder och hanterar då främst löpande eller brådskande ärenden.

Regeringsfrågan är öppen inför valet. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson sade den 1 september att hon är beredd att samarbeta med alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna och att konflikter mellan möjliga samarbetspartier får hanteras i förhandlingar efter valet. I SVT:s statsministerduell den 9 september beskrev Magdalena Andersson även en socialdemokratisk minoritetsregering som söker olika majoriteter i riksdagen som en möjlig modell. Statsminister Ulf Kristersson har samtidigt argumenterat för en majoritetsregering där Sverigedemokraterna ingår, medan Sverigedemokraterna har krävt ministerposter efter att under mandatperioden 2022–2026 ha varit samarbetsparti utanför regeringen.

Statsvetaren Malena Rosén Sundström vid Lunds universitet konstaterar att en statsministerkandidat som talmannen föreslår inte behöver få en majoritet av rösterna för sig. Kandidaten godkänns så länge inte fler än hälften av riksdagens 349 ledamöter röstar emot.

Andreas Norlén valdes första gången till talman 2018 och återvaldes genom acklamation den 26 september 2022. Före det första talmansvalet var han bland annat ordförande i konstitutionsutskottet 2014–2018. Han har under sina åtta år som talman hanterat fyra regeringsbildningar: den utdragna processen efter valet 2018, två regeringsbildningar under 2021 samt processen efter valet 2022.

Efter valet 2018 krävdes tre statsministeromröstningar innan Stefan Löfven kunde tillträda som statsminister för en regering med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Andreas Norlén valdes till talman den 24 september 2018 och dagen därpå röstades Stefan Löfven ned i den obligatoriska statsministeromröstningen. Den 27 september fick Moderaternas partiledare Ulf Kristersson uppdraget att försöka bilda regering, men återkom utan en lösning två veckor senare. Därefter fick Stefan Löfven motsvarande uppdrag utan att lyckas inom tidsramen.

Andreas Norlén säger att han då utgick från att partiledarna skulle arbeta intensivt för att hitta en lösning, men att mycket lite hände under de första försöken. Ulf Kristersson och Stefan Löfven röstades därefter ned varsin gång innan Stefan Löfven slutligen fick tillräckligt stöd i januari 2019. Andreas Norlén ser motsättningarna inom den tidigare Alliansen, bestående av de fyra borgerliga partierna, som en viktig förklaring till den utdragna processen.

Perioden efter 2010 präglades enligt Andreas Norlén av ett parlamentariskt läge där minoritetsregeringar saknade säkert stöd även i viktiga budgetfrågor. Han beskriver åren 2018–2022 som särskilt speciella eftersom det fanns en majoritet som accepterade en viss statsminister men inte regeringens politik. Samtidigt bedömer han att det då inte fanns någon majoritet för en annan regering än den som tillträdde 2019.

Andreas Norlén har fått kritik för de många talmansrundorna och pressträffarna under hösten 2018. Han anser i efterhand att han möjligen kunde ha pressat partiledarna mer. Han säger samtidigt att han är glad över att ett extra val kunde undvikas 2019, eftersom ett nytt val direkt efter ett ordinarie val enligt honom skulle signalera att partierna och talmannen inte kunde hantera väljarnas valresultat.

Valmyndigheten uppger att ett extra val efter en politisk kris måste hållas inom tre månader. Förtidsröstningen i Sverige får då börja först tio dagar före valdagen, jämfört med 18 dagar vid ett ordinarie val. I årsrapporten för 2025 uppgav Valmyndigheten att myndigheten har rutiner och avtal för att kunna genomföra ett extra val inom tre månader och att utvecklingen av it-stöd för denna beredskap påbörjades under 2026.

Andreas Norlén, som även toppar Moderaternas riksdagslista i Östergötland, vill inte före valet säga om han önskar fortsätta som talman i ytterligare fyra år. Han uppger att han tar ställning till frågan om den blir aktuell efter valet.