25-årsdagen av 9/11 präglas av politisk konflikt

AI-genererad illustration

Nyheter

25-årsdagen av 9/11 präglas av politisk konflikt

Av Peter KarlssonPublicerad: 11 sep 06:114 min

När New York på fredagen markerar 25 år sedan terrorattackerna den 11 september 2001 sker det samtidigt som en politisk konflikt har uppstått kring vilka som deltar i minneshögtiden. Stadens borgmästare Zohran Kwame Mamdani ska närvara vid ceremonin på Manhattan, något som har kritiserats av både den tidigare borgmästaren Rudy Giuliani och den tidigare New York-guvernören George Pataki.

Rudy Giuliani, som var borgmästare när terrorattackerna genomfördes och numera står nära president Donald Trump, har sagt att han känner sig kränkt av Zohran Kwame Mamdanis närvaro. Giuliani har hänvisat till att Mamdani är muslim och dragit paralleller mellan borgmästarens religion och de extremistiska gärningsmän som genomförde attackerna. Zohran Kwame Mamdani har inte direkt bemött anklagelserna men har sagt att han är stolt över att vara borgmästare, att han älskar New York och USA samt att fokus under veckan bör ligga på familjerna till dem som dödades.

Motståndet mot borgmästarens deltagande har också nått stadshuset. Anhöriga till personer som dödades i attackerna överlämnade den 8 september en namninsamling med krav på att Zohran Kwame Mamdani skulle avstå från ceremonierna. Initiativtagaren Giovanni Galantes namninsamling hade då passerat 102 000 underskrifter.

Samtidigt har Zohran Kwame Mamdani gjort den 11 september till en årligen återkommande officiell minnes- och servicedag i New York City. Den 4 september undertecknade han två exekutiva order. Executive Order No. 21 uppmanar stadens myndigheter att ordna minnesceremonier och utbildningsinsatser och anger att borgmästarkansliet ska fastställa en eller flera gemensamma tidpunkter för tysta minuter. Den andra ordern gäller modernisering av stadens planering för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna hållas igång under kriser.

National September 11 Memorial & Museum uppger att anhöriga under årets ceremoni läser namnen på 2 983 personer som dödades i attackerna 2001 och i bombdådet mot World Trade Center 1993. För första gången ingår även en sjunde tyst minut till minne av personer som senare har avlidit av sjukdomar kopplade till attackerna och räddnings- och röjningsarbetet. Ceremonin på Memorial Plaza är privat, inte öppen för allmänheten och pågår från omkring klockan 8.40 till tidig eftermiddag.

New Yorks brandkår FDNY uppger att 343 av dess medlemmar dödades den 11 september 2001. Fler än 400 FDNY-medlemmar har därefter avlidit i sjukdomar som kopplats till World Trade Center. Brandkårens särskilda ceremoni inför 25-årsdagen hölls den 9 september på Staten Island.

Alla levande tidigare amerikanska presidenter, Bill Clinton, George W. Bush, Barack Obama och Joe Biden, ska delta i minneshögtiden på Manhattan. President Donald Trump ska däremot stanna i Washington och delta i en ceremoni vid Pentagon. Vicepresident JD Vance ska representera Vita huset vid högtiden i New York.

Donald Trump har samtidigt uppmärksammats för sina återkommande uppgifter om vad han gjorde efter attackerna 2001. Han har sagt att han tog med en stor grupp byggnadsarbetare till området efter attackerna och deltog i arbetet där. I en intervju med Fox News den 6 september sade Trump att han kom till platsen dagen efter attackerna och arbetade där. Han klargjorde senare på Truth Social att han inte befann sig vid rasområdet samma dag som tornen föll utan kom dit kort därefter tillsammans med vad han beskrev som en stor grupp byggnadsarbetare.

PolitiFact har efter en genomgång konstaterat att det saknas belägg för uppgiften att Donald Trump tog med byggnadsarbetare till Ground Zero och deltog i röjningsarbetet. Den tidigare biträdande brandchefen i FDNY Richard Alles har sagt att han inte såg Trump i räddningsområdet och inte känner till någon som gjorde det.

Donald Trumps brorson Fred Trump har också kritiserat berättelsen och beskrivit påståendet om att ett arbetslag fördes till platsen som stötande. Fred Trump har framhållit att hans farbror inte hade något sådant byggprojekt i gång vid tidpunkten och att de anställda som kunde ha följt med bland annat bestod av sekreterare och revisorer.

Vita huset meddelade den 9 september att Donald Trump genom en presidentproklamation beordrat federala myndigheter att flagga på halv stång den 11 september till minne av de 2 977 personer som dödades i attackerna. Dagen före, den 8 september, tilldelade Trump postumt Welles Crowther Presidential Medal of Freedom. Crowther hjälpte människor ut ur World Trade Centers södra torn och dödades själv i attacken.

Donald Trump deltog också den 8 september i en separat minnesceremoni vid Ellipse i Washington. Där visades en cirka 6,4 meter lång stålbalk från World Trade Centers södra torn efter att ha transporterats mer än 10 500 miles genom USA.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikelns språk är överlag mycket sakligt och neutralt. Journalistens egna formuleringar är sparsamma och texten bygger i hög grad på återgivna uttalanden och rapporterade fakta från olika källor, såsom politiker, myndigheter och organisationer. De hårda formuleringar som förekommer är tydligt tillskrivna källor, exempelvis Rudy Giulianis anklagelser kopplade till borgmästaren Mamdanis religion, samt PolitiFacts bedömning av Donald Trumps uppgifter. Artikeln spekulerar inte, drar inga egna slutsatser eller använder laddade värderande ord på eget initiativ. Den neutrala tonen upprätthålls även i beskrivningen av politisk konflikt och olika aktörers synpunkter. En mindre avdrag sker då texten introducerar korta formuleringar med viss förstärkning eller värdering, till exempel formuleringen "Donald Trump har samtidigt uppmärksammats för sina återkommande uppgifter", som kan uppfattas som en mild styrning av läsarens uppmärksamhet, men detta är marginellt. Sammantaget är artikeln mycket oberoende, saklig och neutral.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
40%
40%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln balanserar mellan att rapportera en konflikt där högerns kritik av den muslimske borgmästaren Mamdani framhävs, samtidigt som hans svar och offentliga åtgärder beskrivs som lugnande och inkluderande. Inslaget av kritik mot högerns retorik och fokus på ceremonins gemenskap, samt frånvaron av starka högerlinjer som brottsbekämpning eller migrationskritik, gör att artikeln främst speglar en pragmatisk och mittposition där flera perspektiv ges utrymme utan att tydligt gynna vare sig vänster eller höger. Den neutrala rapporteringen utan ideologiskt laddade politiska lösningar stärker mittens dominans.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är en politisk konflikt kring närvaron av den muslimske borgmästaren Zohran Kwame Mamdani vid 9/11-minnesceremonin, där han framställs som måltavla för kritik främst från högerorienterade tidigare politiker. Offerrollen ges till Mamdani och till familjerna till offren, medan kritikerna framstår som ansvariga för konflikten. Lösningen lyfts fram som ceremonins fokus och högtidlighet samt borgmästarens initiativ till utbildning och krisplanering.

Språk och ton:
Artikeln använder ett neutralt språk utan tydliga förstärkningar eller förminskningar, men genom att återge Rudy Giulianis koppling mellan Mamdanis religion och terroristerna, samt kritik från Donald Trumps krets, tenderar det att ge kritikernas perspektiv en konfliktfylld och negativ klang, medan Mamdanis svar och åtgärder framställs som konstruktiva och inkluderande.

Källbalans:
Flera aktörer får utrymme: borgmästare Mamdani, tidigare borgmästare Giuliani och guvernör Pataki, anhöriga, Donald Trump och hans krets, National September 11 Memorial & Museum samt FDNY. Kritiken mot Mamdani domineras av högerhåll medan hans officiella agerande framhålls från en mer neutral position. En tydlig vänsteraktiv röst saknas, och artikeln saknar djupare anhörigperspektiv utöver namninsamlingen.

Utelämnanden och kontext:
Weighty perspektiv som skulle kunna öka förståelsen för fördömandet av religiös profilering eller mer omfattande kritik mot högerns agerande eller retorik, särskilt ur ett vänsterperspektiv, saknas. Alternativa tolkningar av konflikten, exempelvis kopplat till rasism eller strukturell diskriminering, nämns inte. Fakta kring brottsbekämpning, säkerhet eller migrationspolitik kopplat till 9/11 och dess efterdyningar är frånvarande, vilket minskar högerns dominerande teman.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.