Banthita riskerar åldersgräns trots ny tonårsventil

AI-genererad illustration

Nyheter

Banthita riskerar åldersgräns trots ny tonårsventil

Av RedaktionenPublicerad: 11 sep 06:215 min

20-åriga Banthita har utvisats till Thailand medan hennes mamma Buppha, lillasyster Pathitta och styvpappa Christer bor kvar utanför Strängnäs. Familjen hoppas att hon ska kunna återvända genom de nya regler som träder i kraft den 1 oktober, men oroar sig för att hon ska hinna fylla 21 år innan Migrationsverket prövar hennes ansökan.

Riksdagen har beslutat att personer som tidigare haft uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till en förälder ska kunna få ett nytt anknytningstillstånd utan ytterligare krav på hushållsgemenskap eller ett särskilt beroendeförhållande, förutsatt att personen fortfarande är under 21 år när ärendet prövas. Regeringen konstaterade samtidigt i förarbetena att unga vuxna kan hinna passera åldersgränsen under handläggningen. Det var ett av skälen till att en kompletterande tillfällig reglering togs fram.

Banthita kom till Sverige tillsammans med Buppha och Pathitta sommaren 2022. Christer och Buppha hade träffats under en semesterresa i Thailand i början av 2019 och pendlade därefter mellan länderna under flera år innan Buppha och döttrarna flyttade till Sverige. Christer uppger att familjen då inte kände till att en ung person kunde förlora möjligheten till uppehållstillstånd på grund av sin ålder.

Kort före jul 2024 fick Banthita ett utvisningsbeslut från Migrationsverket. Familjen överklagade utan framgång och hon lämnade Sverige för snart ett år sedan. Utvisningen innebar att hon fick avbryta sina studier och sin körkortsutbildning och skiljas från familjen i Sverige.

Banthita bor nu ensam i en lägenhet i Bangkok och studerar engelska och kinesiska. Hon uppger att hon har några vänner men att tillvaron ändå är ensam och att hon saknar sin familj. Buppha säger att de har kontakt flera gånger varje dag och ofta talas vid när hon kör hem från arbetet.

Fyra månader efter att de nya reglerna träder i kraft fyller Banthita 21 år. Familjen uppger att de fått information om att hon måste vänta till den 1 oktober innan hon kan ansöka. Christer anser att det är orättvist och rättsosäkert om handläggningstidens längd blir avgörande för om en person omfattas av reglerna.

För nyligen avgjorda förstagångsansökningar om anknytning har 75 procent av ärendena för barn som ska bo med en förälder avgjorts inom 17 månader. Motsvarande tider är 14 månader för personer som vill bo med en partner, 12 månader för barn som föds i Sverige, 11 månader för adopterade barn och 23 månader för både föräldrar till ensamkommande barn och föräldrar till barn som bor i Sverige. För vuxna som vill bo med annan släkting är tiden 18 månader, för barn som ska bo med annan släkting än en förälder 19 månader och för annan anknytning till Sverige 19 månader.

Justitieombudsmannen Per Lennerbrant har efter en granskning konstaterat att Migrationsverkets handläggningstider för uppehållstillstånd på grund av anknytning fortfarande var oacceptabelt långa och att myndigheten hade stora balanser av äldre ärenden. Migrationsverket uppgav tidigare under året till regeringen att myndigheten behövde mer resurser för omläggningen av migrationspolitiken och varnade för längre handläggningstider om resurserna inte blev tillräckliga.

Migrationsverkets presschef Jesper Tengroth har tidigare förklarat att när en myndighet begär exempelvis högre budget eller förändrade regler beror det på en bedömning att uppdraget annars kan påverkas.

Migrationsminister Johan Forssell uppger att regeringen under mandatperioden har gett Migrationsverket flera uppdrag att korta handläggningstiderna och även tillfört resurser. Johan Forssell säger att utgångspunkten är att ansökningar enligt de nya reglerna ska behandlas skyndsamt och att hänsyn ska tas till personer som närmar sig sin 21-årsdag. Han uppger också att regeringen kommer att följa frågan noggrant.

Regeringen har dessutom beslutat om en tillfällig ordning för personer som efter den 1 oktober 2023 haft uppehållstillstånd som barn på grund av anknytning. Under vissa förutsättningar ska dessa personer kunna ansöka om andra typer av uppehållstillstånd, bland annat för arbete eller studier, utan att först lämna Sverige. Socialförsäkringsutskottet har fastställt att den tillfälligt utökade möjligheten att ansöka och beviljas uppehållstillstånd inifrån Sverige ska upphöra den 1 januari 2028.

Regeringen har även uppgett att personer som redan lämnat Sverige ska kunna ansöka från utlandet enligt den nya bestämmelsen för unga vuxna om de är mellan 18 och 21 år. De kan också söka andra typer av tillstånd, exempelvis för arbete eller studier.

Migrationsverket meddelade den 10 september 2026 att de nya reglerna också innehåller en möjlighet för personer som är 21 år eller äldre att få fortsatt anknytningstillstånd. För den gruppen krävs bland annat att personen ingår i samma hushåll som föräldern och har ett särskilt beroendeförhållande till denne.

Efter riksdagens beslut i augusti 2026 uppgavs att vissa personer som fyllt 18 men ännu inte 21 år kan få fortsatt uppehållstillstånd om de tidigare haft tillstånd som barn på grund av familjeanknytning. När regeringen och Sverigedemokraterna presenterade sin uppgörelse den 1 juni 2026 saknade Migrationsverket samlad statistik över hur många unga vuxna som hade berörts av så kallade tonårsutvisningar.

Asylrättscentrum har pekat på flera parallella förändringar bakom utvecklingen, däribland övergången från permanenta till tidsbegränsade uppehållstillstånd, borttagandet av möjligheten till tillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter, höjt lönekrav för arbetstillstånd och en förändrad rättslig tillämpning hos Migrationsverket.

En granskning visade att 121 ungdomar fick besked om tonårsutvisning under förra året. Flera hann fylla 21 år medan deras ärenden fortfarande behandlades och omfattas därför inte av bestämmelsen för personer under 21 år. Christer framhåller att även familjer och vänner påverkas när unga tvingas lämna Sverige.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan att journalisten själv uttrycker egna värderingar, spekulationer eller känslomässig påverkan. Allt laddat språk är tydligt kopplat till källor eller aktörers återgivna uttalanden, vilket inte påverkar oberoendet negativt. Journalistens text visar på en återgivande funktion utan egna slutsatser eller förstärkningar, och behandlar ämnet med korrekt distanserat och faktabaserat språk. Därför ges en hög oberoendepoäng. En liten sänkning från full poäng görs då några formuleringar, t.ex. "Christer anser att det är orättvist och rättsosäkert," kunde förtydligas med ännu tydligare källhänvisning men är fortfarande återgivna åsikter från en aktör och inte journalistens egna värderingar.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
30%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst en vänsterorienterad riktning genom att fokusera på enskilda individer och familjers utsatthet i migrationspolitiken, lyfta fram kritik av myndighetslånga handläggningstider och rättsosäkerhet. Den ger utrymme åt kritiska röster mot dagens strikta regler och framhäver behovet av statliga lösningar eller rättsskydd för utsatta grupper. Samtidigt finns en pragmatisk inslag som ger mitten utrymme, men högerns prioriteringar som kontroll och striktare migreringsregler får begränsat genomslag.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden visar en ung person och hennes familj som drabbas av dagens migrationsregler, där byråkratiska handläggningstider och åldersgränser skapar osäkerhet och separation. Familjen framstår som offer, Migrationsverket och dess handläggningstider som ansvariga för situationen, medan regeringen och nya regler framstår som potentiell lösning men med kritik kring deras effektivitet.

Språk och ton:
Artikeln använder relativt neutralt språk men framhäver familjens oro och negativa konsekvenser av utvisningen. Det finns en ton av sympati för den unga kvinnan och familjen, och viss kritik mot myndigheters handläggningstider och lagstiftningens konsekvenser, vilket gynnar perspektiv som ifrågasätter strikt migrationspolitik.

Källbalans:
Fokus ligger på familjens berättelse och kritik från Justitieombudsmannen samt Asylrättscentrum, vilket ger utrymme för röster som pekar på problemen med nuvarande migrationsregler och handläggningstider. Migrationsverket och regeringen är också representerade men utan starkt framträdande försvar eller motargument. Det saknas tydliga representanter från politiska motståndare till de nya reglerna.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln nämner inte detaljerad argumentation för striktare migrationspolitik eller eventuella problem med resursallokering utanför handläggningstider. Ekonomiska eller samhälleliga konsekvenser av förändrade regler för andra grupper eller säkerhetsaspekter belyses inte, vilket skulle kunnat ge en mer högerinriktad bild.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.