Amnesty pekar ut 87 ansvariga för protestövergrepp

Amnesty International pekar i en ny rapport ut 87 iranska ämbetsmän som direkt ansvariga för brott mot mänskligheten i samband med protesterna i Iran 2022. Organisationen uppger att övergreppen omfattade bland annat mord, tortyr, våldtäkt och frihetsberövanden och anser att de ansvariga bör ställas till svars internationellt.

Bland de namngivna finns den dåvarande inrikesministern Ahmad Vahidi, som i dag leder Revolutionsgardet, samt Irans tidigare högste ledare Ali Khamenei och den tidigare chefen för de väpnade styrkornas generalstab Mohammad Bagheri. Även Seyyed Majid Mirahmadi, dåvarande biträdande inrikesminister med ansvar för säkerhets- och polisstyrkorna, finns med. Europeiska unionen förde den 12 december 2022 upp Seyyed Majid Mirahmadi, som har graden brigadgeneral, på sin människorättssanktionslista.

Enligt Amnesty International består gruppen av 62 befäl inom säkerhetsstyrkorna och 25 tjänstemän inom inrikesministeriet. Av säkerhetsbefälen tillhörde 33 Revolutionsgardet och 27 den nationella poliskommandostrukturen FARAJA. Tio av de 87 personerna hade uppdrag på nationell nivå, medan 77 verkade regionalt, provinsiellt eller lokalt.

Rapporten omfattar mer än 1 000 sidor. Amnesty International uppger att underlaget består av intervjuer med 270 personer, analyser av över 2 000 videor samt bland annat officiella uttalanden, läckta myndighetsdokument, åklagarbeslut, domar och rättsmedicinska handlingar. Organisationen dokumenterade också 16 fall av våldtäkt och ytterligare 29 fall av andra former av sexuellt våld mot personer som frihetsberövats eller på annat sätt utsatts i samband med protesterna.

Protesterna inleddes efter att 22-åriga Mahsa Amini avlidit i fängsligt förvar sedan hon gripits av moralpolisen för att enligt myndigheterna inte ha burit sin sjal på korrekt sätt. FN:s oberoende internationella faktainsamlingsmission för Iran slog 2024 fast att den iranska staten bar ansvar för Mahsa Aminis olagliga död. Missionen uppgav samtidigt att den inte kände till några meningsfulla eller effektiva inhemska brottsutredningar mot högt uppsatta tjänstemän för övergrepp kopplade till protesterna.

Amnesty International har identifierat 377 människor, däribland 56 barn, som dödades i samband med protesterna. Organisationen uppger att 326 av dem dödades av säkerhetsstyrkor genom skjutvapen eller annat dödligt våld. Ytterligare 18 personer avled i statligt förvar, tio dog efter frigivning och 23 försvann i anslutning till protesterna innan de senare konstaterades döda under omständigheter som enligt Amnesty International pekade på statligt ansvar.

I Sistan och Baluchistan dokumenterade Amnesty International 106 dödade baluchiska demonstranter och förbipasserande, varav 20 barn. I 17 kommunområden i provinserna Kurdistan, Kermanshah och Västra Azerbajdzjan registrerades 95 dödade kurdiska demonstranter och förbipasserande, däribland 13 barn. Amnesty International beräknade att de kurdiska och baluchiska offren tillsammans utgjorde 62 procent av de registrerade dödsfallen i den berörda kategorin.

Human Rights Watch uppgav den 16 september 2025 att minst tolv män då hade avrättats i Iran i fall kopplade till protesterna 2022. Mojahed Kourkouri avrättades den 11 juni 2025 och Mehran Bahramian den 6 september samma år, enligt organisationen.

Inför publiceringen den 16 september 2026 skrev Amnesty International till Irans högste ledare och ledande företrädare för säkerhetsapparaten, redovisade sina slutsatser och underrättade de 87 namngjorda personerna. Organisationen uppgav att inget svar hade kommit när rapporten publicerades.

Amnesty International uppmanar FN:s generalförsamling att skapa en internationell mekanism för straffrättsligt ansvarsutkrävande för Iran. Organisationen vill också att stater verkar för att FN:s säkerhetsråd hänskjuter situationen till Internationella brottmålsdomstolens åklagare och att nationella åklagare använder universell eller annan extraterritoriell jurisdiktion där rättsliga förutsättningar finns.

Organisationen beskriver samtidigt nedslagen under den iranska protestvågen 2026 som ännu dödligare och mer chockerande till sin omfattning än våldet under protesterna 2022.