Ambulansförbundet vill ha säkerhetsenheter vid risklarm

Ambulansförbundet kräver att regionerna utreder särskilda säkerhetsenheter som snabbt kan sättas in vid riskfyllda ambulansuppdrag när polis inte finns tillgänglig eller befinner sig för långt bort. Kravet riktas särskilt mot Region Gävleborg, Region Skåne, Region Stockholm, Region Örebro län och Västra Götalandsregionen efter mordet på en ambulanssjukvårdare i Harmånger i Gävleborg i september 2025.

Förbundssekreteraren Henrik Johansson uppger att Ambulansförbundet vill att vaktbolag ska kunna användas vid situationer där polisen saknar möjlighet att snabbt bistå ambulanspersonalen. Förbundet kräver samtidigt ytterligare säkerhetsåtgärder inom Region Gävleborg efter händelsen i Harmånger.

Region Gävleborg uppgav i februari 2026 att en extern granskning tillsammans med en medicinskt ansvarig överläkare inom ambulanssjukvården i Region Jönköping kommit fram till att ambulanspersonalen agerade korrekt utifrån den information och de förutsättningar som fanns vid utryckningen. Regionen har därefter fördjupat samarbetet med Polismyndigheten, SOS Alarm och räddningstjänsten samt arbetat med möjligheten för ambulanspersonal att få tillgång till journalinformation före och under uppdrag.

Region Gävleborg uppger också att säkerhetsarbetet omfattar utbildning i riskvärdering, lågaffektivt bemötande och arbete i säkra ambulansteam. Regionen arbetar dessutom med ett mer systematiskt sätt att dokumentera och följa upp incidenter som gäller hot och våld.

Arbetsmiljöverket åtalsanmälde i juli 2026 Region Gävleborg för misstänkt arbetsmiljöbrott med anledning av mordet i Harmånger. Myndigheten överlämnade frågan för prövning av om någon uppsåtligen eller av oaktsamhet hade åsidosatt arbetsmiljölagens krav på att förebygga ohälsa och olycksfall. Arbetsmiljöverket har samtidigt gett regionen till den 1 november 2026 att genomföra åtgärder efter tillsynen av ambulansverksamheten. Om insatserna inte bedöms tillräckliga riskerar Region Gävleborg ett vite på 800 000 kronor.

Hovrätten för Nedre Norrland fastställde den 9 februari 2026 tingsrättens straff på 18 års fängelse för mordet på ambulanssjukvårdaren. Hovrätten uppgav att det var klart försvårande att gärningen riktades mot ambulanspersonal som var på plats i tjänsten för att hjälpa gärningsmannen. Domstolen bedömde samtidigt att omständigheterna sammantaget inte nådde den nivå som krävdes för livstids fängelse. Målnumret i hovrätten är B 2280-25.

Efter dådet meddelade Socialdepartementet att en snabbspårsutredning ska kartlägga hur information delas mellan regionerna, SOS Alarm, larmcentralerna och Polismyndigheten och vid behov föreslå förändringar för att öka säkerheten för ambulanspersonal och patienter. Sjukvårdsminister Elisabet Lann uppgav att informationsdelningen mellan aktörerna är avgörande för att ambulanspersonal ska kunna göra riskbedömningar före ett uppdrag.

Vårdförbundet uppgav efter mordet att problemen kring informationsdelning och så kallad flaggning av risker behövde lösas. Förbundsordförande Sineva Ribeiro krävde höjd säkerhet och pekade på att larm om hot och våld mot vårdpersonal hade förekommit under lång tid.

Kommunal redovisade i juni 2026 en enkät där nästan hälften av de svarande ambulanssjukvårdarna uppgav att hot eller våld mot personal förekommer någon eller några gånger i månaden på arbetsplatsen. Kommunal uppgav även att 47 procent ansåg att arbetsgivarnas förebyggande arbete hade brister, medan 35 procent uppgav att det fanns rutiner för informationsdelning om risker för hot och våld. Enkäten skickades till 700 ambulanssjukvårdare och besvarades helt eller delvis av 307 personer.