Aktivt kol stoppar nästan allt PFAS-läckage

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Aktivt kol stoppar nästan allt PFAS-läckage

Av Redaktionen•Publicerad: 29 sep 07:00•3 min

Försök vid brandövningsplatserna på Sundsvall-Timrå flygplats och Örnsköldsviks flygplats visar att spridningen av PFAS till grundvatten har kunnat minskas med mer än 99 procent. Robert Earon, hydrolog på SGI, uppger att resultaten kommer från forskning som myndigheten genomfört på regeringens uppdrag.

Vid Sundsvall-Timrå flygplats har två olika behandlingar prövats. SGI uppger att partikulärt aktivt kol blandades in i jord ovanför grundvattennivån hösten 2023. I maj 2024 injicerades även kolloidalt aktivt kol i PFAS-förorenad jord i den mättade zonen.

Försöket i Örnsköldsvik har i stället byggt på en omkring 70 meter lång underjordisk barriär av kolloidalt aktivt kol. Barriären anlades hösten 2023 tvärs över det förorenade grundvattenflödet. Forskarna bakom den vetenskapliga studien i Remediation Journal uppgav att försöksplatsen vid Örnsköldsviks flygplats ligger vid en brandövningsanläggning där det övre grundvattenmagasinet består av cirka 8–10 meter sand ovanpå ett cirka 1–2 meter tjockt lerlager, vilket ingick i underlaget när barriären utformades.

PFAS förekommer bland annat i brandskum och många brandövningsplatser har blivit kraftigt förorenade efter tidigare användning. Robert Earon uppger att det finns tusentals platser där brandskum som kan innehålla PFAS har använts. Kemikalieinspektionen betraktar PFAS-ä mnena som hälsofarliga och ämnena sprider sig snabbt om de kommer i kontakt med grundvattnet.

PFAS, eller högfluorerade ämnen, är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället. Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svårnedbrytbara och vissa PFAS kan ha skadliga effekter på människor och miljö, och ämnena förekommer inte naturligt i miljön.

Föroreningar från brandskum har bland annat påverkat dricksvattnet i Kallinge i Blekinge. Forskning vid Göteborgs universitet har visat att personer som exponerats där har haft PFAS-halter i blodet som hör till de högsta som har uppmätts i världen.

SGI:s arbete med PFAS-förorenade områden fortsätter under perioden 2026–2030. Regeringen har förlängt myndighetsuppdraget, som ska omfatta både laboratorieförsök och pilotprojekt för behandling av statligt förorenade områden.

I september 2026 beslutade regeringen också om en nationell handlingsplan för PFAS. Regeringen meddelade att planen ska ses över senast den 1 oktober 2029 och att ett förslag om ett nationellt förbud mot PFAS i vissa konsumentprodukter ska skickas på remiss.

Naturvårdsverket leder under 2026 och 2027 en nationell tillsynskampanj där kommuner och länsstyrelser ska inrikta arbetet på PFAS-förorenade brandövningsplatser som kan utgöra ett hot mot dricksvattentäkter eller andra känsliga vattenuttag.

Sveriges geologiska undersökning uppgav i september 2026 att PFAS hade påträffats i mark även på platser utan kända lokala utsläppskällor. Kartläggningen omfattade 173 provplatser, varav 53 på landsbygden och 120 i åtta städer.

Sedan den 1 januari 2026 gäller nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten hos användaren. Livsmedelsverket uppger att gränsvärdena är 4,0 nanogram per liter för summan PFAS 4 och 100 nanogram per liter för summan PFAS 21.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln används ett sakligt och neutralt språk där påståenden kopplas direkt till källor eller myndigheter genom återgivande formuleringar som uppger, uppgav, enligt och enligt samma uppgifter. Det finns inga egna värderingar, spekulationer eller emotionellt dramatiserande element i journalistens egen text. Struktur och sammanhang visar att informationen följer källornas uppgifter samt att avstånd mellan påståenden och tolkningar upprätthålls. Eventuella starkt laddade ord återges i ett källhänvisat sammanhang (t.ex. beskrivningar av tillsyn, föroreningsnivåer), utan journalistens egna omdömen eller försök att styra läsaren känslomässigt. Modernt faktauppbyggt innehåll om forskningsresultat och policyåtgärder är därför hanterat med hög neutralitet.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
30%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar huvudsakligen på allvarliga miljö- och hälsorisker samt statliga åtgärder, myndighetsarbete och regleringar. Den använder främst offentliga källor och beskriver regeringen och myndigheters planer som centrala lösningar, vilket stärker en vänsterorienterad framställning av behovet av stark statlig intervention och offentlig sektor i miljöfrågor. Bristen på kritiska röstersidor eller företagskritik tyder på en ideologisk profil som gynnar vänsterkontexten.

Rubrik och framing:
Framställning av PFAS som allvarligt hot mot hälsa och dricksvatten, där staten och myndigheterna tar huvudansvar och driver åtgärder.

Språk och ton:
Faktabaserad och myndighetscentrerad med tonvikt på teknokratiska lösningar och offentliga insatser.

Källbalans:
Domineras av officiella myndighets- och forskarutvärderingar; liten eller ingen motpart från industrin eller kritiska röster.

Utelämnanden och kontext:
Begränsad presentation av kostnader, industriella motreaktioner eller alternativa privata lösningar; saknas kritiska perspektiv på genomförbarhet och finansiering.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.