Åklagaren avslutar utredningen om 17-åriga Nathalies död

Förundersökningen om vållande till annans död efter 17-åriga Nathalies självmord på det statliga ungdomshemmet Ljungaskog har lagts ned. Åklagarmyndigheten offentliggjorde beslutet den 16 oktober 2026 klockan 12.02. Kammaråklagare Per-Axel Rosén Beck bedömer att utredningen inte har gett tillräckliga bevis för att någon genom sitt agerande orsakat flickans död.

Beslutet gäller ärende AM-124001-25. Per-Axel Rosén Beck uppger att ytterligare utredningsåtgärder inte bedöms kunna förändra bevisläget i avgörande omfattning. Förundersökningen har omfattat förhör med flera personer och granskning av handlingar från både vårdgivare och tillsynsmyndighet. Åklagarmyndigheten meddelade samtidigt att åklagaren inte avser att kommentera ärendet ytterligare.

Nathalie avled den 4 juni 2025 på Ljungaskog, där hon var placerad under tvångsvård bland annat på grund av psykisk ohälsa. Hon hittades död i sitt rum, varefter personalen kontaktade SOS Alarm via 112. Hon var den andra flickan som tog sitt liv på institutionen inom ett år.

Föräldrarna Linda Rösselharth och Christer Bryngelsson, som bor i Eskilstuna, har fortfarande frågor om omständigheterna kring dotterns död. Linda Rösselharth framhåller att familjen överlämnade Nathalie till samhällets vård med förhoppningen att hon skulle få den behandling och det skydd hon behövde. Hon anser att frågan om vem som hade ansvaret för dottern kvarstår, oavsett om någon kan hållas juridiskt ansvarig.

Christer Bryngelsson har i en intervju med Sveriges Radio uttryckt besvikelse över åklagarens beslut. Han undersöker möjligheterna att begära en överprövning av nedläggningen.

Nathalie skrevs in på Ljungaskog i januari 2025. Journalhandlingar som granskats av medier visar att en konsultläkare den 20 maj samma år beslutade att avsluta hennes behandling med adhd-läkemedel. I stället ordinerades det antipsykotiska läkemedlet Abilify med anledning av hallucinationer som hon upplevde.

Läkaren träffade inte Nathalie i samband med den förändrade medicineringen. Journalgranskningen visar också att flickan ville tala med läkaren för att få en förklaring till varför hennes tidigare medicin hade tagits bort. Något sådant samtal finns inte dokumenterat.

Personalen på Ljungaskog hade inte heller fått information om att självmordstankar kunde förekomma som biverkning av det nya läkemedlet. Nathalies journaler visar samtidigt att hon vid återkommande tillfällen beskrev hallucinationer, medan bedömningarna av hennes suicidrisk upprepade gånger angav låg risk.

Mellan den 26 maj och dödsfallet den 4 juni 2025 finns inga dokumenterade sjukvårdskontakter i de granskade journalerna. Den förändrade läkemedelsbehandlingen och omständigheterna kring vården har ingått i uppmärksamheten kring dödsfallet, men åklagaren bedömer inte att det går att styrka ett straffrättsligt ansvar för någon persons agerande.

Frågan om läkemedelsbehandling av placerade ungdomar har även undersökts på nationell nivå. Socialstyrelsen presenterade den 27 maj 2025 en kartläggning som visade att antipsykotiska läkemedel skrivs ut mellan 9 och 14 gånger oftare till barn och unga i samhällsvård än till jämnåriga utanför sådan vård.

Socialstyrelsen konstaterade att omfattningen av förskrivningen inte kunde förklaras av förekomsten av psykossjukdomar eller bipolär sjukdom inom gruppen. Myndighetens medicinskt sakkunniga Anne-Katrin Kantzer påpekade att läkemedlen ibland används vid ångest eller utåtagerande beteenden, trots att andra vårdinsatser i första hand kan behövas vid sådana tillstånd. Socialstyrelsen efterlyste en översyn av både förskrivningen och uppföljningen.

I maj 2026 redovisade Socialstyrelsen dessutom att institutionsplacerade barn och ungdomar ofta får läkemedel ordinerade av flera vårdgivare. Anne-Katrin Kantzer uppmärksammade risker för bristande samordning, oklara ansvarsförhållanden och otillräcklig uppföljning av behandlingen.

Ljungaskog hade redan före Nathalies död varit föremål för kritik. Barnrättsbyrån uppgav i maj 2025 att organisationen under våren 2024 hade varnat Statens institutionsstyrelse för omfattande missförhållanden på ungdomshemmet. Organisationen hade först kontaktat myndighetens huvudkontor och därefter vänt sig till Inspektionen för vård och omsorg samt Barnombudsmannen med uppgifter om säkerhetsrisker för placerade barn.

Barnrättsbyrån hade också i en kartläggning från april 2024 redovisat att personal på Ljungaskog genomförde 180 fysiska ingripanden mot placerade barn under 2023. Kartläggningen behandlade våld och ingripanden inom de statliga ungdomshemmen.

Inspektionen för vård och omsorg hade tidigare kritiserat Ljungaskog för brister i bemanningen och det förebyggande arbetet mot självmordsförsök. Den 11 juni 2025 uppgav institutionschefen Patrik Jansson att förbättringar hade genomförts och att institutionen undersökte om organisatoriska förhållanden kunde ha bidragit till Nathalies död.

Myndighetens bredare tillsyn visade också problem inom Statens institutionsstyrelse. Den 19 maj 2025 redovisade Inspektionen för vård och omsorg att tillsynen under 2024 hade resulterat i krav på åtgärdsredovisning vid 17 av myndighetens 21 ungdomshem. Bristande nattbemanning identifierades som en riskfaktor för allvarliga händelser, däribland självmordsförsök. Resultatet avsåg verksamheterna som helhet och inte en särskild bedömning av Nathalies död.

Efter dödsfallen har Ljungaskog förändrat delar av verksamheten. Institutionschefen Patrik Jansson har uppgett att skriftliga rutiner för informationsöverföring och ansvarsfördelning mellan personalgrupper har utvecklats. Han har även beskrivit ett närmare samarbete med psykiatrin för att placerade ungdomar snabbare ska kunna få lämplig vård.

Trots förändringarna kvarstod kritik mot arbetsförhållandena under 2026. Skyddsombudet Linda Brusquini uppgav för SVT Nyheter i juli att bemanningssituationen fortfarande medförde säkerhetsrisker för både anställda och ungdomar. Bedömningen gjordes trots att Ljungaskog hade fått ytterligare resurser och utökat personalstyrkan.

För Nathalies familj återstår frågan om ansvaret för vården under hennes sista tid i livet. Åklagarens beslut innebär att brottsutredningen avslutas utan att någon har kunnat knytas till dödsfallet på ett sätt som bedömts tillräckligt för att fortsätta förundersökningen. Föräldrarna har samtidigt framhållit att deras frågor om hur Nathalie omhändertogs inte har fått svar.

Den som befinner sig i en akut situation eller har omedelbara självmordsplaner kan ringa 112. Hjälplinjen nås på 90390 och Mind Självmordslinjen på 90101, som är öppen dygnet runt och även erbjuder chatt via chat.mind.se. Sjukvårdsrådgivning och information om psykiatrisk akutmottagning finns på 1177.

Jourhavande präst nås genom 112 varje dag klockan 21–06. Jourhavande medmänniska erbjuder samtalsstöd på 08-702 16 80 under samma tider. Jourhavande kompis har chattstöd för barn och unga upp till 25 år på vardagar klockan 18–22 och helger klockan 14–18.

Bris, Barnens rätt i samhället, erbjuder stöd till barn på 116 111 och via chatt dygnet runt. Vuxentelefonen nås på 0771-505050 på vardagar klockan 9–12. Friends erbjuder rådgivning på 08-545 519 90 vardagar klockan 9–12 samt via radgivning@friends.se och kontaktformulär vardagar klockan 9–16. Spes erbjuder stöd till efterlevande på 020-18 18 00 varje dag klockan 19–22.

Psykologiskt stöd och behandling finns även via Mindler.se och Pratamera.nu. Mindler erbjuder videosamtal med legitimerade psykologer som talar över 20 språk och anger att samtal kan bokas inom 24 timmar. Pratamera erbjuder chatt, videosamtal och KBT-program med legitimerade psykologer och psykoterapeuter, med en angiven patientavgift på 100 kronor per samtal och möjlighet att använda frikort. Suicide Zero tillhandahåller information och råd om självmord på suicidezero.se.