Åkesson ger Liberalerna 50 procents chans

AI-genererad illustration

Nyheter

Åkesson ger Liberalerna 50 procents chans

Av Sofia NilssonPublicerad: 3 aug 07:025 min

Jimmie Åkesson bedömer Liberalernas möjlighet att klara riksdagsspärren i valet den 13 september som ungefär 50 procent. Sverigedemokraternas partiledare säger samtidigt att han inte kommer att uppmana sina väljare att stödrösta på Liberalerna, trots att partiets resultat kan bli avgörande för Tidöpartiernas möjligheter att behålla regeringsmakten.

Valmyndigheten har fastställt valdagen till den 13 september 2026. Förtidsröstningen i Sverige börjar den 26 augusti, mindre än fyra veckor efter intervjun med Jimmie Åkesson. Sverigedemokraterna har meddelat att hans turné i norra Sverige pågår från den 31 juli till den 7 augusti och ska innehålla flera politiska utspel. Under resan mellan Östersund och Åre säger han att många väljare fattar sitt beslut under den sista veckan före valet och att det därför fortfarande finns tid att förändra opinionsläget.

Oppositionen ledde med 12,6 procentenheter i SCB:s partisympatiundersökning för maj. Liberalerna fick 2,5 procent, vilket var 2,1 procentenheter lägre än partiets resultat i riksdagsvalet 2022. SCB bedömde minskningen som statistiskt säkerställd. Myndigheten konstaterade också att Liberalerna sedan valet hade statistiskt säkerställda nettoförluster till Centerpartiet, Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna, men en nettovinst från Sverigedemokraterna.

I Ipsos junimätning avrundades Liberalernas stöd till 1 procent. Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring uppgav att det var partiets lägsta resultat sedan mätserien inleddes 1979. Jimmie Åkesson hänvisar även till en senare mätning där Liberalerna låg på omkring 1,8 procent och säger att partiet hade tappat stöd under sommaren. Han framhåller samtidigt att julimätningar kan vara svåra att värdera.

Jimmie Åkesson beskriver Liberalernas utveckling som en av två viktiga förklaringar till Tidöpartiernas opinionsläge. Den andra är enligt honom att Moderaterna sannolikt har förlorat stöd genom sitt regeringsinnehav. Han anser däremot att Sverigedemokraterna har legat relativt stabilt och fortfarande står starkt.

Åkesson kopplar även det politiska underläget till den ekonomiska utvecklingen. Han säger att ekonomin inte har vänt på det sätt som Tidöpartierna räknade med och hänvisar till handelskonflikter efter att en ny amerikansk administration tillträtt samt till situationen i Mellanöstern. Enligt honom har omständigheterna gjort det svårare att vinna de marginalväljare som kan avgöra valet.

Liberalernas rättspolitiska talesperson Martin Melin har ifrågasatt varför Moderaterna och Sverigedemokraterna inte uppmanar sina väljare att stödrösta på Liberalerna. Han har sagt att Sverigedemokraterna inte kommer att få ingå i regeringen om Liberalerna misslyckas med att nå fyra procent. Tidigare under året uppgav Martin Melin även att partistyrelsen behövde diskutera Liberalernas röda linjer mot Sverigedemokraterna efter att en opinionsmätning visat ett stöd på 1,4 procent.

Jimmie Åkesson säger att han endast kommer att uppmana väljarna att rösta på Sverigedemokraterna. Han anser samtidigt att han har hjälpt Liberalernas partiledare Simona Mohamsson att synas i olika sammanhang och hoppas att partiet ska klara riksdagsspärren utan stödröster.

Liberalerna meddelade den 23 april att valkampanjen leds av Simona Mohamsson och partisekreteraren Fredrik Brange under parollen Vi tar ansvar. För din frihet. Liberalernas tidigare partiledare Johan Pehrson har sagt att Simona Mohamsson behöver vara sig själv, vara politiskt relevant och arbeta hårt för att partiet ska kunna återhämta sig inför valet.

Liberalernas partistyrelse gav den 13 mars Simona Mohamsson mandat att förhandla fritt efter valet. Beslutet fattades med röstsiffrorna 13–8 och öppnade för förhandlingar om en regering där Sverigedemokraterna kan ingå. Beslutet mötte samtidigt intern kritik.

Jimmie Åkesson kommenterar också uttalanden från Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling. Aspling sade tidigare i juli att Sverige har för många personer som inte tillhör den etniskt svenska befolkningen och som orsakar problem. Biståndsminister Benjamin Dousa kritiserade formuleringen och sade att Sverigedemokraterna inte har rätt att avgöra vem som är svensk.

Åkesson säger att etnicitet inte bör användas som politiskt begrepp eftersom staten inte kan mäta människors etnicitet. Han anser att politiken i stället ska skapa möjligheter för personer som kommit från andra länder eller delar av världen att bli en del av det svenska samhället. Han avvisar samtidigt bilden av att Ludvig Aspling skulle vara etnonationalist eller rasist och menar att uttalandet har övertolkats eller tolkats på ett missvisande sätt.

Sverigedemokraternas riksdagsledamot Nima Gholam Ali Pour tog avstånd från Ludvig Asplings formulering och bedömde att den var generaliserande och inte stämde överens med partiets program. Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson försvarade däremot uttalandet. Företrädarna gjorde därmed olika bedömningar av formuleringen.

Åkesson säger att etnicitet kan ges olika betydelser. Enligt honom använder vissa begreppet om kultur, religion, etik och moral, medan andra även inkluderar biologiska aspekter. Han anser att de skilda tolkningarna är ett skäl till att begreppet är olämpligt i politiska sammanhang.

SD-ledaren försvarar även riksdagsledamoten Richard Jomshofs användning av formuleringen Sverige åt svenskarna, svenskarna åt Sverige i ett inlägg på X. Åkesson hänvisar till att hela formuleringen är ett äldre uttalande av Per Albin Hansson och säger att han inte ser något märkligt i att beskriva Sverige som svenskarnas land.

Samtidigt säger Jimmie Åkesson att svenskheten är öppen för personer med ursprung i andra länder och världsdelar. Den som har blivit kulturellt svensk och fått en svensk identitet ska enligt honom betraktas som svensk.

Om Tidöpartierna vinner valet uppger Åkesson att Moderaterna och Sverigedemokraterna redan är överens om att hans parti bör få ansvar för migrations- och integrationspolitiken. Han säger att benämningen på ministerposten är mindre viktig och att samtliga ministerposter utom statsministerposten kan ingå i kommande förhandlingar.

Åkesson anser att ministerposterna bör fördelas proportionellt mellan regeringspartierna. Han öppnar samtidigt för att Sverigedemokraterna skulle kunna avstå från en ministerpost i utbyte mot politiskt inflytande i en viktig fråga.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är i stort skriven med ett sakligt och neutralt språk utan laddade ord eller egna värderingar från journalisten. Texten presenterar mycket information genom återgivna citat och påståenden från Jimmie Åkesson, andra politiker och myndigheter, vilket tydligt markeras och därför inte räknas som journalistens egna formuleringar. Det finns inga överdrifter, spekulationer eller emotionellt språk från journalistens sida. Några formuleringar som t.ex. "en av två viktiga förklaringar" eller "han anser däremot" är neutralt återgivna uppgifter från Åkesson och utgör inte egna värderingar. Det finns mycket beskrivningar av politiska uttalanden och kontroversiella påståenden, men dessa är korrekt tillskrivna källor. En liten sänkning görs då texten ibland sammanfattar bakomliggande samband (exempelvis koppling mellan ekonomisk utveckling och politiskt läge) utan mycket explicit källa i samma mening, men detta är marginellt. Sammantaget är språket mycket neutralt, sakligt och utan journalistisk vinkling.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
10%
30%
60%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnas främst av en högerpolitisk vinkel då den domineras av perspektivet från Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna, som framställs som stabila, strategiska och centrala för regeringsbildningen. Liberalerna och andra partier framstår som svagare och mer osäkra. Den politiska frågeställningen fokuserar på migrationskontroll, regeringsansvar och maktspel som är typiska högerfrågor, och artikeln innehåller få element som stärker vänsterideologiska teman. Den mittliga poängen tillerkänns för att artikeln också presenterar fakta och olika röster utan alltför tydliga värderingar, men slutsatsen är att högriktningen gynnas mest.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden kretsar kring Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson som en stark och stabil aktör som analyserar valet och uttrycker förtroende samt pragmatiska förväntningar. Liberalerna framställs som sårbara och på fallrepet, men med viss möjlighet till återhämtning, medan andra partier framstår som ansvariga för oppositionens ledning. Åkesson framstår som en central spelare som påverkar valresultatet och regeringsbildningen.

Språk och ton:
Artikeln använder neutrala och faktaorienterade formuleringar men förstärker Sverigedemokraternas och Jimmie Åkessons politiska stabilitet och betydelse, samtidigt som Liberalerna framstår som svaga och beroende av andra för att överleva. Språket ger en något positiv bild av SD:s ledarskap och strategi och fokuserar på deras pragmatiska inställning till migrationsfrågor, samtidigt som det problematiserar vissa SD-uttryck via kritik som ges utrymme.

Källbalans:
Huvudkällan är Jimmie Åkesson och Sverigedemokraternas företrädare som ges mest utrymme. Liberalerna förekommer genom citat från Martin Melin och partiledare men får mindre utrymme. Andra partier och perspektiv nämns i viss mån men med mindre vikt. Det finns inga starka kritiska röster mot Sverigedemokraterna som skulle balansera artikeln tydligt eller röster från vänsterextrema perspektiv.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar djupare analys av vänster- eller mittenpartiers syn på den beskrivna situationen och saknar en bredare politisk kontext kring konsekvenser av SD:s migrationspolitik eller kritiska frågor om partiets ideologi utöver några isolerade citat. Fler perspektiv från andra partier, väljare eller experter hade kunnat ge mer balans och förändra hur läsaren uppfattar SD och Liberalerna politiskt.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.