AI:s vattenförbrukning kan överstiga 760 miljarder liter

Artificiell intelligens kräver stora mängder elektricitet och vatten, men uppgifterna om hur mycket resurser en enskild fråga förbrukar skiljer sig åt. Samtidigt visar forskningsberäkningar att AI-systemens sammanlagda vattenanvändning kan uppgå till hundratals miljarder liter årligen. Forskaren Anna Furberg vid Kungliga Tekniska högskolan framhåller att en enda siffra inte ger en fullständig bild av teknikens resursförbrukning.

OpenAI:s vd Sam Altman uppgav i juni 2025 att en genomsnittlig fråga till ChatGPT använder omkring 0,34 wattimmar elektricitet. Vattenförbrukningen angavs till 0,000085 amerikanska gallon, vilket motsvarar ungefär 0,32 milliliter. Någon detaljerad redovisning av hur värdena hade beräknats presenterades inte.

Google publicerade i augusti samma år en teknisk undersökning av företagets AI-tjänst Gemini. En medianfråga med text beräknades använda 0,24 wattimmar elektricitet och 0,26 milliliter vatten. Google uppskattade samtidigt utsläppen till motsvarande 0,03 gram koldioxid per fråga.

Googles beräkningsmodell omfattade flera delar av datacenterverksamheten. Förutom servrarnas direkta energibehov ingick outnyttjad datorkapacitet och annan elförbrukning som krävs för att driva anläggningarna. Skillnader i vilka delar av verksamheten som räknas in är därför en viktig aspekt vid jämförelser mellan olika uppgifter om AI-tjänsternas resursanvändning.

En vetenskaplig studie av forskaren Alex de Vries-Gao vid Vrije Universiteit Amsterdam ger en uppskattning av den globala omfattningen. I studien, som publicerades i tidskriften Patterns, beräknades AI-systemens vattenförbrukning under 2025 kunna ligga mellan 312,5 och 764,6 miljarder liter.

Samma studie uppskattade AI-systemens klimatavtryck till mellan 32,6 och 79,7 miljoner ton koldioxid. Forskarens resultat bygger på beräkningsmodeller och uppskattningar, inte på direkta mätningar av samtliga AI-system som används globalt.

Anna Furberg forskar vid Kungliga Tekniska högskolan om informations- och kommunikationsteknikens miljöpåverkan. Hennes arbete omfattar livscykelanalyser där teknikens miljöeffekter undersöks över olika delar av dess livslängd. Forskningsområdena omfattar bland annat digitaliseringens klimatpåverkan.

Kungliga Tekniska högskolan uppger att forskningsprojekten bland annat financi­eras av Digital Futures, KTH Climate Action Centre, Ericsson och forskningsrådet Formas. Anna Furberg har uttryckt oro över resursanvändningen och framhållit att tillgången på naturresurser inte är obegränsad.

Utvecklingen av datacenter visar samtidigt en ökande efterfrågan på elektricitet. Internationella energiorganet IEA beräknade i rapporten Energy and AI att världens datacenter förbrukade omkring 415 terawattimmar elektricitet under 2024. Det motsvarade ungefär 1,5 procent av den globala elanvändningen.

I en uppdaterad bedömning från 2026 uppskattade IEA att datacentren använde omkring 485 terawattimmar under 2025. Organisationens huvudscenario anger en möjlig förbrukning på 950 terawattimmar 2030. Beräkningarna omfattar hela datacentersektorn och är inte begränsade till artificiell intelligens.

Även inom Europeiska unionen redovisas en omfattande elanvändning. Europeiska kommissionen angav i september 2026 att datacenter inom EU använde 68 terawattimmar elektricitet under 2024. Kommissionens beräkningar visar att förbrukningen kan nå 114 terawattimmar 2030, motsvarande 3,2 procent av unionens sammanlagda efterfrågan på elektricitet.

Vattenförbrukningen varierar mellan olika anläggningar. I Europeiska kommissionens rapport om datacenters energiprestanda från 2026 redovisades en genomsnittlig vattenanvändningsindikator, WUE, på 0,58 liter per kilowattimme IT-energi under 2024.

De rapporterade värdena varierade mellan 0,07 och 1,28 liter per kilowattimme i olika medlemsländer. Europeiska kommissionen kopplade skillnaderna bland annat till klimatförhållanden och vilken kylteknik som används i datacentren.

I USA uppmättes också en betydande elförbrukning inom sektorn. USA:s energidepartement DOE presenterade i december 2024 en undersökning från Lawrence Berkeley National Laboratory. Den visade att amerikanska datacenter använde 176 terawattimmar elektricitet under 2023, motsvarande 4,4 procent av landets totala elanvändning.

Rapporten innehöll även beräkningar som visade att datacentrens andel av USA:s elförbrukning kunde öka till mellan 6,7 och 12 procent fram till 2028.

Europeiska kommissionen arbetar samtidigt med nya regler för datacentrens miljöprestanda. Den 21 september 2026 meddelade kommissionen att ett gemensamt system inom EU för hållbarhetsklassificering av datacenter föreslås.

Arbetet omfattar också minimikrav för anläggningarnas miljö- och energiprestanda. Ett offentligt samråd pågår fram till den 14 december 2026, medan ett lagförslag om minimikraven planeras till andra kvartalet 2027.

I Sverige har användningen av AI-tjänster ökat. Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet 2026 visar att 52 procent av svenska internetanvändare från åtta års ålder använde ChatGPT. Föregående år var motsvarande andel 34 procent.

Användningen är särskilt utbredd bland yngre personer. Enligt Internetstiftelsen använde 84 procent av dem som är födda på 2000-talet ChatGPT. Inom samma åldersgrupp uppgav 19 procent att de använde tjänsten varje dag.

Uppgifterna om resursförbrukningen omfattar därmed flera olika nivåer, från enskilda frågor i AI-tjänster till den sammanlagda driften av stora datacenter. Samtidigt skiljer sig beräkningsmetoderna mellan företagens egna redovisningar, vetenskapliga uppskattningar och internationella energiorganisationers statistik.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?