Våldsamma protester i Frankrike – omkring 300 gripna

Sammandrabbningar mellan polis och demonstranter inträffade på lördagen den 31 oktober i flera franska städer. Polisen använde tårgas på flera platser och omkring 300 personer greps under dagen, enligt en sammanställning av franska myndighetsuppgifter från Associated Press.

Oroligheterna rapporterades bland annat från Lyon, Marseille och Nantes, där polisen försökte skingra folksamlingar med tårgas. Även i Paris uppstod konfrontationer efter att demonstranter vägrat lämna området vid Porte de Charenton, där ett av demonstrationstågen avslutades.

Den franska tv-kanalen BFMTV rapporterade att fyrverkeripjäser riktades mot polispersonal. Nyhetsbyrån AFP beskrev samtidigt hur maskerade personer bröt loss gatstenar med hammare och kastade stenarna mot polisen.

Frankrikes inrikesdepartement uppskattade antalet demonstranter i landet till omkring 320 000 under lördagen. Av dessa deltog cirka 70 000 i Paris. I Marseille räknade myndigheterna med 15 000 deltagare och i Nantes med 10 000.

Arrangörerna redovisade betydligt högre siffror. Enligt deras uppskattning deltog närmare 500 000 personer i protesterna runt om i Frankrike, varav omkring 200 000 i huvudstaden.

Tidigare under dagen hade situationen beskrivits som relativt lugn. Fram till klockan 14.00 hade Frankrikes inrikesdepartement registrerat 15 000 deltagare vid 65 protestaktioner och 27 gripanden. Vid samma tidpunkt den 24 oktober hade 217 personer gripits.

Lördagens protester följde på två veckor med omfattande demonstrationer. Frankrikes inrikesdepartement redovisade omkring 550 000 deltagare den 17 oktober och cirka 410 000 den 24 oktober. Myndigheternas deltagarsiffra för den 31 oktober var därmed lägre än under de båda föregående lördags.

Protesterna hade utlysts av fackförbund, studentorganisationer och rörelsen Gula västarna. Organisationerna hade uppmanat människor att demonstrera mot stigande levnadskostnader och vad de beskrev som åsidosatta skolor.

Landets inrikesminister Laurent Nuñez varnade, likt förra veckan, för hög risk för tumult och har därför kallat in omkring 70 000 poliser och gendarmer landet över.

Säkerhetsinsatsen omfattade även specialenheterna BRI, RAID och GIGN. Enligt Frankrikes inrikesdepartement användes dessutom drönare, helikoptrar, 26 bepansrade fordon av modellen Centaure och 15 fordon utrustade med vattenkanoner.

Myndigheterna utökade samtidigt kontrollerna vid järnvägsstationer, på vägar och inom kollektivtrafiken. Kontrollerna genomfördes med stöd av åklagarbeslut och syftade till att beslagta föremål som kunde användas vid våldsamma konfrontationer.

Frankrikes inrikesdepartement hade inför helgen redovisat att sammanlagt 1 193 poliser och gendarmer skadats under protesterna mellan den 17 och 29 oktober. Vid föregående lördags demonstrationer greps fler än 1 300 personer och omkring 50 skadades.

Även i Paris infördes omfattande begränsningar. Ett 40-tal tunnelbanestationer hölls stängda under lördagen. Butiker i huvudstaden och på andra håll i landet hade dessutom täckt sina skyltfönster med plywoodskivor som skydd mot plundring och skadegörelse.

Demonstrationstågets väg genom Paris blev föremål för en rättslig prövning. Tidigt den 31 oktober upphävde Frankrikes högsta förvaltningsdomstol, Conseil d'État, ett tidigare beslut från förvaltningsdomstolen i Paris. Det tidigare beslutet hade tillåtit fackförbundet CGT att demonstrera mellan Bastiljen och Nation.

Conseil d'État fastställde i stället polisens beslut att hänvisa demonstrationen till en annan väg genom staden.

Den godkända demonstrationen skulle enligt uppgifter från Paris sjunde arrondissement inledas klockan 14.00 vid Porte de Bagnolet. Därefter skulle deltagarna gå längs Boulevard Davout, Boulevard Soult, Boulevard des Maréchaux och Boulevard Poniatowski innan tåget avslutades vid Porte de Charenton.

CGT:s medgeneralsekreterare i Paris, Karl Ghazi, meddelade att förbundet uppmanade deltagarna att följa den godkända sträckningen trots organisationens invändningar mot polisens begränsningar.

Studentorganisationen FAGE riktade också kritik mot beslutet om demonstrationsvägen. Organisationen uppmanade samtidigt, tillsammans med andra ungdomsorganisationer, demonstranterna att delta i den enda godkända demonstrationen.

Frankrikes president Emmanuel Macron hade den 26 oktober i Marseille framfört önskemål om att framtida demonstrationståg skulle ledas utanför stadskärnorna. Presidenten hänvisade då till plundringarna i samband med protesterna den 17 och 24 oktober.

Parispolisen införde även utegångsförbud i områdena kring Place de la République och Châtelet–Les Halles mellan klockan 23.00 och 06.00 under nätterna den 31 oktober till den 1 november och den 1 till den 2 november.

Laurent Nuñez meddelade dessutom att vissa kvällssamlingar som annonserats på sociala medier skulle förbjudas. Det gällde sammankomster med planerad start omkring klockan 20.00 den 31 oktober där myndigheterna hade identifierat uppmaningar till våld och plundring.

Inför halloweenfirandet påminde Paris polisförvaltning också om reglerna för ansiktstäckning vid demonstrationer. Personer som dolde ansiktet i strid med bestämmelserna riskerade böter på upp till 150 euro.

Protesterna påverkade även tågtrafiken i södra Frankrike. Det statliga järnvägsbolaget SNCF meddelade att trafiken mellan Marseille och Aix-en-Provence anpassades på myndigheternas begäran den 31 oktober. Förändringarna medförde förseningar och inställda avgångar fram till klockan 17.00.

Samtidigt fortsatte studentorganisationerna sina förberedelser för nya protestaktioner. Med början på tisdagen planerade de blockader vid gymnasieskolor och universitet.

Frankrikes utbildningsminister Édouard Geffray hade den 30 oktober skickat ett tvåsidigt brev till landets gymnasieelever inför återgången till undervisningen efter höstlovet. I brevet framhöll han utbildningsväsendets ansvar för elevernas utveckling och skolgång.