AI och krig präglar FN högnivåvecka

Närmare 130 världsledare samlas i New York när FN:s generalförsamlingens 81:a session går in i sin högnivåvecka. Den allmänna debatten hålls den 22–26 september och återupptas den 28 september under temat Restoring trust, managing transformation: A United Nations that delivers for all. Krig, global uppvärmning, stigande kostnader och den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens hör till frågorna som står i centrum.

AI-frågan har fått en framträdande roll mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen, begränsad kontroll inom branschen och fortsatt osäkerhet kring tekniken. FN:s generalsekreterare António Guterres har inför generalförsamlningen uppgett att nationella åtgärder mot risker med AI inte är tillräckliga utan behöver kompletteras med internationell samordning. FN:s generalförsamling inrättade 2025 ett globalt vetenskapligt organ för AI, vars 40 ledamöter publicerade en preliminär rapport i juli 2026.

Under högnivåveckan hålls också ett öppet möte i FN:s säkerhetsråd om artificiell intelligens och internationell säkerhet. Frankrike har sammankallat mötet, som ska ledas av Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot. OpenAI har uppgett att bolagets vd Sam Altman ska delta personligen.

FN har samtidigt planerat flera särskilda högnivåmöten. Ett möte om klimatomställning hålls den 23 september, frågor om stigande havsnivåer behandlas den 24 september och pandemiförebyggande samt beredskap står på dagordningen den 25 september.

Även frågan om FN:s framtida ledning väntas få stor uppmärksamhet. António Guterres lämnar posten som generalsekreterare vid årsskiftet. Processen för att utse hans efterträdare inleddes formellt den 25 november 2025 och säkerhetsrådet började behandla kandidaturerna den 29 maj 2026. Kandidaterna har därefter deltagit i offentliga och webbsända dialoger med FN:s medlemsländer. António Guterres har på X beskrivit hur han reflekterat över de globala utmaningarna och framhållit att arbetet för en bättre värld måste fortsätta.

Vid sidan av mötena i generalförsamlingen genomförs ett stort antal bilaterala samtal. USA:s president Donald Trump ska bland annat i enskilda möten träffa ledarna för Frankrike, Storbritannien och Ukraina. Frankrikes president Emmanuel Macron planerar också att träffa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Emmanuel Macron kommer till New York efter ett möte med Kanadas premiärminister Mark Carney på det franska territoriet Saint-Pierre och Miquelon utanför Kanadas Atlantkust. Frankrikes presidentkansli uppgav inför mötet att samtalen bland annat skulle behandla utökad handel med petroleumprodukter och flytande naturgas som en del av Frankrikes arbete med energiförsörjningen.

Frankrike, Storbritannien och Kanada har dessutom meddelat att länderna ska vara medordförande för ett möte under generalförsamlingen om arbetet för en tvåstatslösning mellan Israel och Palestina. Europeiska rådets ordförande António Costa ska den 24 september tala i generalförslingen för EU:s räkning. Den 21 september sammankallar han tillsammans med Kanada och Kenya ett toppmöte om multilateralism, folkrätt, fred och välstånd.

Flera stats- och regeringschefer deltar inte personligen i generalförsamlingen. Kinas president Xi Jinping väntas i stället träffa Donald Trump i Washington på onsdagen och Kina representeras av en annan företrädare i New York. Rysslands president Vladimir Putin och Indiens premiärminister Narendra Modi deltar inte heller.

Sveriges delegation leds av utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Regeringen meddelade den 21 september att även socialminister Jakob Forssmed deltar under högnivåveckan. Sveriges prioriteringar omfattar enligt regeringen bland annat fortsatt globalt stöd till Ukraina, försvar av folkrätten och den regelbaserade världsordningen samt etablerade internationella överenskommelser om jämställdhet.

Maria Malmer Stenergard står den 24 september tillsammans med UN Women värd för ett event om kvinnors ekonomiska egenmakt. Jakob Forssmed deltar i högnivåmötet om pandemiberedskap.

Förenta nationerna bildades under slutskedet av andra världskriget. FN-stadgan undertecknades av 51 länder sommaren 1945 och trädde i kraft den 24 oktober samma år. Organisationen har i dag 193 medlemsländer och arbetet leds av generalsekreteraren med FN-stadgan som grund.

Generalförsamlingen, säkerhetsrådet och FN:s ekonomiska och sociala råd, Ecosoc, hör till organisationens centrala beslutsorgan. I generalförsamlingen har samtliga 193 medlemsstater en plats och en röst. Resolutionerna som antas där är inte bindande för medlemsländerna men betraktas som uttryck för medlemsstaternas samlade ståndpunkter. En ny session inleds varje september och omfattar bland annat den allmänna debatten, bilaterala möten och nya politiska initiativ.