AI-investeringar pressas av växande skulder och osäker efterfrågan

De omfattande investeringarna i artificiell intelligens möter ökande frågor om lönsamhet och efterfrågan. Flera AI-företag redovisar en långsammare tillväxt än investerarna tidigare räknat med, samtidigt som skuldsättningen ökar och värdet på aktier och obligationer inom sektorn har fallit.

Chiptillverkaren Broadcoms vd Hock Tan varnade vid en konferens under veckan för att många investerare saknar tillräcklig förståelse för vad de placerar pengar i. Han anser att förväntningarna på AI är orealistiskt höga och jämförde investeringarna med hasardspel. Hock Tan kritiserade även företag som ger anställda obegränsad tillgång till kostsamma AI-verktyg utan tydliga ekonomiska ramar. Han liknade användningen vid barn som snabbt spenderar pengar från sina föräldrars pengar på arkadspel.

Omfattningen av investeringarna framgår av en analys från amerikanska Brookings Institution. Organisationen beräknar att USA:s samlade AI-investeringar mellan 2025 och 2032 kommer att uppgå till omkring 10 000 miljarder dollar, motsvarande cirka 100 000 miljarder kronor. Det skulle innebära årliga investeringar motsvarande i genomsnitt 3,6 procent av USA:s bruttonationalprodukt.

Brookings Institution bedömer att investeringarna i AI därmed blir större i förhållande till ekonomin än de historiska satsningarna på järnvägar, motorvägar, telekommunikation och elnät. Organisationen beräknar också att den nya datacenterkapaciteten kommer att kräva lika mycket elektricitet som samtliga amerikanska bostäder tillsammans.

Enligt analytiker på Wall Street väntas teknikföretagen Amazon, Alphabet, Meta, Microsoft och Oracle tillsammans investera mer än 9 000 miljarder kronor under 2026. För 2027 anges motsvarande belopp till omkring 13 000 miljarder kronor. De stora satsningarna har samtidigt medfört kraftigt ökade intäkter för företag som levererar processorer, servrar och annan utrustning till AI-industrin.

Stanford Institute for Human-Centered Artificial Intelligence redovisade i sin AI Index-rapport för 2026 att företagens globala AI-investeringar uppgick till 581,69 miljarder dollar under 2025. Privata investeringar stod för 344,66 miljarder dollar och företagsförvärv för ytterligare 214,44 miljarder dollar.

Internationella energiorganet IEA presenterade en annan beräkning av de största teknikföretagens kapitalutgifter. Enligt organisationen översteg de samlade investeringarna från fem stora teknikbolag 400 miljard dollar under 2025. IEA bedömde att beloppet skulle öka med ytterligare 75 procent under 2026 och därmed bli större än de globala investeringarna i olje- och naturgasproduktion.

Elförsörjningen är samtidigt en begränsande faktor för utbyggnaden. IEA redovisade att världens datacenter använde omkring 485 terawattimmar elektricitet under 2025. Organisationens huvudscenario anger en ökning till cirka 950 terawattimmar 2030, motsvarande ungefär tre procent av den globala elanvändningen. Bristande kapacitet i elnäten och begränsad tillgång till utrustning pekas ut som hinder.

I Storbritannien har Microsoft lämnat ett avtal om ett planerat datacenter tillsammans med molnföretaget Nscale i Loughton i Essex. Beskedet offentliggjordes den 18 oktober 2026. Nscale uppger att projektutvecklingen fortsätter och att bolaget undersöker alternativa lösningar för energiförsörjningen. Den ursprungligen planerade elnätsanslutningen riskerar samtidigt att skjutas fram till 2030-talet.

Även i USA har planerade datacenter mött hinder. Organisationen Data Center Watch redovisade att lokalt motstånd under första kvartalet 2026 stoppade eller försenade minst 75 projekt med ett sammanlagt värde på omkring 130 miljarder dollar. Under årets första sex veckor registrerade organisationen dessutom fler än 300 lagförslag på delstatsnivå som berörde datacenter.

Den amerikanska energimyndigheten Federal Energy Regulatory Commission godkände i oktober 2026 ett förslag från elnätsoperatören PJM Interconnection om att upprätta ett särskilt register över datacenter. PJM:s elnät betjänar omkring 67 miljoner människor. Myndigheten avvisade samtidigt ett separat förslag om särskilda begränsningar av datacenters eltillförsel vid hög belastning.

En central fråga för investerarna är hur stora intäkter AI-tjänsterna kan generera. Brookings Institution beräknar att de årliga utgifterna för sådana tjänster måste motsvara omkring nio procent av USA:s BNP år 2032 för att investeringarna i datacenter ska ge en rimlig ekonomisk avkastning. Beloppet motsvarar drygt 37 000 miljarder kronor och överstiger amerikanernas samlade utgifter för livsmedel.

Stanford Institute for Human-Centered Artificial Intelligence har samtidigt uppskattat den årliga ekonomiska nyttan för amerikanska konsumenter av generativa AI-tjänster till 172 miljarder dollar i början av 2026. Ett år tidigare var motsvarande uppskattning 112 miljarder dollar. Institutet framhåller dock att många av tjänsterna fortfarande erbjuds kostnadsfritt eller till mycket låga priser.

Skillnaden mellan användarnas uppskattade nytta och företagens faktiska intäkter är en av de frågor som aktualiseras när investeringarnas lönsamhet granskas. Samtidigt visar undersökningar att användningen av AI har ökat, men att införandet inom företagen varierar.

Forskarna Kathryn Bonney, Cory L. Breaux och Emin Dinlersoz samt deras medförfattare redovisade i en studie publicerad av National Bureau of Economic Research i april 2026 att 18 procent av de undersökta amerikanska företagen använde AI inom minst ett verksamhetsområde under perioden november 2025 till januari 2026. Bland företagen som använde tekniken begränsade 57 procent användningen till högst tre verksamhetsområden.

En annan studie från National Bureau of Economic Research, publicerad i mars 2026 av Salomé Baslandze, Zachary Edwards, John Graham och deras medförfattare, omfattade närmare 750 företagsledare. Mer än hälften uppgav att deras företag hade genomfört AI-investeringar. Forskarna identifierade positiva produktivitetseffekter, men resultaten skilde sig mellan branscherna. Störst effekter noterades inom kvalificerade tjänster och finansverksamhet.

Analysföretaget Gartner konstaterade i januari 2026 att minst hälften av projekten inom generativ AI hade avslutats efter den inledande testfasen vid utgången av 2025. Bland de återkommande orsakerna fanns otillräcklig datakvalitet, brister i riskhanteringen, stigande kostnader och svårigheter att fastställa ett tydligt affärsvärde.

AI-kunskaper har samtidigt fått större betydelse vid bedömningen av anställda inom finanssektorn. I en undersökning från oktober 2026 med 500 chefer redovisade rekryteringsföretaget Selby Jennings att nästan en fjärdedel av företagen kopplade löneökningar, bonusar eller befordringar till personalens kunskaper om AI. Vid 30 procent av företagen krävdes dessutom redovisning av AI-användning vid formella prestationsutvärderingar.

På marknaden för renodlade AI-tjänster har utvecklingen hos Anthrop ic och OpenAI fått särskild uppmärksamhet. Under veckan framkom uppgifter om att Anthropics intäkter hade ökat med 50 procent mellan andra och tredje kvartalet, till omkring 170 miljarder kronor. Trots ökningen innebar utvecklingen en avmattning jämfört med tidigare under året.

Tillväxten uppges dessutom ha varit lägre än de nivåer som flera av Anthropics investerare räknade med under sommaren. Bolaget har planer på en börsnotering inom en nära framtid med en värdering på omkring 20 000 miljarder kronor.

OpenAI, företaget bakom ChatGPT, har redan senarelagt sin planerade börsnotering. Bolagets officiella förklaring är diskussionen om AI-säkerhet. Även OpenAI:s tillväxt har samtidigt visat sig vara lägre än vad som tidigare kommunicerats.

En stor del av investeringarna finansieras genom lån. Banken Morgan Stanley uppskattar att upplåningen kopplad till AI-satsningar uppgår till omkring 5 700 miljarder kronor enbart under 2026. För de lånefinansierade företagen är förmågan att betala räntor och amorteringar därför en central ekonomisk fråga.

Oron har under veckan märkts både på aktiemarknaden och bland långivarna. Flera AI-relaterade aktier har tappat i värde, däribland chiptillverkaren Nvidia. Japanska Softbank, som tillhör OpenAI:s största finansiärer, har samtidigt fallit med 13 procent på börsen.

Financial Times rapporterar att obligationer som utfärdats för att finansiera flera stora amerikanska datacenter handlas till nivåer som återspeglar investerarnas oro för att inte få tillbaka hela det utlånade kapitalet.

Molntjänstföretaget CoreWeave är ett av de bolag där den finansiella pressen blivit särskilt tydlig. Företaget har tagit omfattande lån, i vissa fall med räntor på omkring tio procent. CoreWeaves obligationer har sjunkit i värde och aktiekursen har fallit kraftigt. Samtidigt har priset på kreditförsäkringar mot betalningsinställelse stigit till nivåer som visar att investerare bedömer konkursrisken som betydande.

Bolagets egna finansiella uppgifter visar omfattningen av räntebelastningen. Under andra kvartalet 2026 redovisade CoreWeave en nettoförlust på 626 miljoner dollar, jämfört med 290 miljoner dollar under motsvarande period 2025. Netto räntekostnaderna steg samtidigt från 267 miljoner till 640 miljoner dollar. Omsättningen uppgick till 2,575 miljarder dollar.

I en rapport till den amerikanska finansinspektionen Securities and Exchange Commission uppgav CoreWeave att den totala skuldsättningen uppgick till 35,6 miljarder dollar den 30 juni 2026. Företaget framhöll att betalningar av räntor och amorteringar kan begränsa möjligheterna att finansiera den löpande verksamheten och genomföra ytterligare investeringar.

CoreWeave har samtidigt omfattande ekonomiska förbindelser med Nvidia. Den 23 januari 2026 genomförde Nvidia ytterligare en investering på två miljarder dollar i CoreWeave genom en riktad aktieaffär. Enligt CoreWeaves anmälan till Securities and Exchange Commission köpte Nvidia 22 935 780 aktier för 87,20 dollar styck. Transaktionen ingick i ett utökat samarbete om AI-infrastruktur.

Nvidia är både investerare, leverantör och kund till CoreWeave. Företagens ekonomiska kopplingar är ett exempel på hur kapital, utrustning och tjänster omsätts mellan olika aktörer inom AI-industrin.

Under torsdagen återhämtade sig CoreWeaves aktie något sedan Nvidias vd Jensen Huang uttalat sig positivt om bolaget under ett besök i Stockholm.

De finansiella förbindelserna mellan teknikföretag, AI-utvecklare, datacenteroperatörer och chiptillverkare innebär att flera aktörer har ekonomiska intressen i varandras verksamheter. Samtidigt bygger många av de stora investeringsplanerna på prognoser om fortsatt ökad efterfrågan på AI-tjänster.

Trots de senaste kursfallen och den ökade oron på kreditmarknaden har någon allmän finanskris inom AI-sektorn ännu inte inträffat. Utvecklingen präglas fortsatt av stora investeringar och snabb teknisk förändring, samtidigt som företagens framtida intäkter, skuldbetalningar och möjligheter att få avkastning på satsningarna är föremål för ökad granskning.

Gillar du den här personligheten?