AI-chef lämnar OpenAI samtidigt som användningen ökar kraftigt

David Robinson, tidigare säkerhetsansvarig på OpenAI, har lämnat företaget och riktat kritik mot säkerhetsarbetet kring avancerad artificiell intelligens. Samtidigt visar Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2026 att användningen av AI har ökat kraftigt i Sverige och att många användare har börjat betrakta chattbottar som personer eller vänner.

I en artikel publicerad i The Atlantic den 3 oktober 2026 beskrev David Robinson utvecklingen inom AI som oacceptabel. Han hade då arbetat på OpenAI i tre och ett halvt år, medverkat till företagets säkerhetsramverk och ansvarat för säkerhetsrapporter vid tolv lanseringar av avancerade AI-modeller.

David Robinson anser att utvecklingen av mer avancerade AI-system kräver noggrannare planering, större säkerhetsmarginaler genom överlappande skyddssystem och mer specialiserad kompetens. I sin artikel jämförde han behovet av säkerhetsrutiner med de krav som finns inom flygindustrin och kärnkraftsbranschen.

I en intervju med NPR den 10 oktober utvecklade David Robinson sin kritik. Han förklarade att OpenAI:s tidigare arbetssätt, där produkter lanserats stegvis och därefter förbättrats, fungerade bättre med enklare chattbottar. Mer självständiga AI-agenter behöver däremot betydligt mer omfattande säkerhetskontroller, anser han.

TechCrunch rapporterade den 3 oktober 2026 att David Robinson hade anlitat en PR-byrå i samband med sitt offentliga avhopp och att han samtidigt framhöll att beslutet att framföra kritiken var hans eget.

OpenAI meddelade i ett uttalande till Reuters samma dag att företaget arbetar för att förhindra att AI-modeller utvecklar förmågor som inte kan hanteras på ett säkert sätt. Företaget uppgav även att träning av modeller kan pausas och att lanseringar kan hållas tillbaka om säkerheten kräver det.

Parallellt med diskussionen om säkerhetsrisker har AI-tjänster fått en allt större plats i svenskarnas vardag. Internetstiftelsens undersökning visar att drygt sex av tio svenskar har använt AI under 2026. Året innan var motsvarande andel fyra av tio.

Ökningen är särskilt tydlig bland kvinnor och medelålders personer. ChatGPT dominerar användningen och har använts av mer än hälften av svenskarna, betydligt fler än de konkurrerande AI-tjänsterna.

Undersökningen visar också att relationen mellan användare och AI inte alltid begränsas till praktiska frågor. Mer än var femte svensk AI-användare betraktar sin AI-tjänst som en person, kompis eller vän. Bland kvinnliga användare är andelen 24 procent, jämfört med 18 procent bland män.

Fyra procent av samtliga AI-användare beskriver specifikt tjänsten som en kompis eller vän. Bland barn och ungdomar mellan 8 och 19 år som använder AI är motsvarande andel åtta procent.

Sju procent av AI-användarna har dessutom gett sin chatbot ett eget namn. Internetstiftelsen har identifierat namn som Chattis, Chatte och Chatten, men även Terminator förekommer.

Poddprofilen Julia Lyskova hör till dem som har skapat en personlig relation till ChatGPT. Hon använder tjänsten för att diskutera en rad vardagsfrågor, bland annat val av väggfärg och tolkningar av sms-konversationer som hon skickar in som skärmdumpar.

Julia Lyskova har gett sin AI namnet Chatt och betraktar den som en man. Hon berättar att hon ibland blir irriterad under samtalen, men därefter kan känna dåligt samvete och be chatbotten om ursäkt för sitt sätt att uttrycka sig.

Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen, förklarar att chattbottarnas personliga tilltal är en del av deras utformning. Han menar att användarna uppmuntras att uppfatta tjänsterna som sociala kontakter, vilket också kan göra det naturligt att ge dem namn.

Måns Jonasson framhåller samtidigt att människor som betraktar AI som en vän eller psykolog kan börja lämna mycket personlig information i sina konversationer. Han konstaterar att användare redan delar privata tankar och känsliga dokument med AI-tjänster.

En risk som Måns Jonasson pekar på är att obehöriga kan komma över konversationer vid dataintrång hos AI-företagen.

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, avråder användare från att lämna personnummer, lösenord, betalningsuppgifter och annan privat information till AI-tjänster eftersom skyddet för uppgifterna inte alltid kan garanteras.

Myndigheten varnar även för att information som matas in i AI-system kan användas för vidareutveckling och träning av modeller. Personuppgifter som redan har ingått i träningsmaterial kan därför vara svåra att få bort i efterhand.

OpenAI beskriver i sin integritetspolicy att ChatGPT-användare kan välja bort att deras konversationer används för modellträning. Företaget erbjuder också tillfälliga chattar som inte visas i den vanliga chatthistoriken och inte används för att förbättra modellerna. Sådana konversationer kan dock behållas i upp till 30 dagar av säkerhetsskäl.

Julia Lyskova säger att hon inte ägnar särskilt mycket tid åt att oroa sig för eventuella informationsläckor, trots att hon inser att privata konversationer skulle kunna skada hennes karriär om de blev offentliga.

Hon beskriver i stället AI som ett slags digitalt biktbås. Som ateist ser hon likheter med religionens funktion och upplever att chatbotten ger henne möjlighet att uttrycka tankar utan att bli dömd, avvisad eller övergiven.

Samtidigt används AI i stor utsträckning för mer praktiska ändamål. Internetstiftelsen redovisar att drygt hälften av AI-användarna anser att tekniken hjälper dem att få mer gjort. Bland studerande är andelen närmare 80 procent och bland förvärvsarbetande omkring 60 procent.

Undersökningen visar även att 76 procent av AI-användarna brukar kontrollera riktigheten i svaren de får. Kontrollerna görs bland annat genom jämförelser med information från myndigheters webbplatser, traditionella nyhetsmedier och uppslagsverk.

AI har också fått en roll i politiska diskussioner. Internetstiftelsen meddelade den 13 oktober 2026 att nästan var tionde svensk hade använt AI för att söka information eller få råd inför årets riksdagsval.

Bland dem som använt AI inför valet ansåg drygt var femte person att svaren hade haft stor betydelse för hur de röstade.

Internetstiftelsens siffror visar dessutom att andelen svenskar som diskuterat politik eller samhällsfrågor med AI hade fördubblats under valåret. I början av 2026 gällde det omkring en av tio svenskar, medan andelen efter riksdagsvalet hade stigit till två av tio.