Karljohan börjar komma efter den torra sommaren

Efter en ovanligt torr sommar börjar svampsäsongen komma i gång på vissa håll i södra och mellersta Sverige. Svampexperten Michael Krikorev vid Sveriges lantbruksuniversitet uppger att karljohan nu visar sig bland annat kring Uppsala och Skövde, där tillgången på svamp tidigare under sommaren varit mycket liten.

Torkan har varit omfattande. SMHI redovisade att augusti 2026 var torrare än normalt i södra Sverige och att flera stationer i Götaland hade sin torraste augustimånad under 2000-talet. Strängnäs Vansö fick 10,3 millimeter nederbörd och Ölands södra udde 8,2 millimeter. SMHI konstaterade samtidigt låga vattenflöden i hela Götaland och nästan hela Svealand samt låg markvattenhalt i södra Sverige. I Verkaån i Skåne och Bräkneån i Blekinge registrerades de lägsta vattenflödena sedan mätningarna inleddes på 1970-talet.

Michael Krikorev framhåller att nederbörden är avgörande för att svamparnas fruktkroppar ska utvecklas. Efter flera dagar med ordentligt regn kan svampen enligt honom börja komma efter omkring en vecka till tio dagar. Han rekommenderar därför att följa SMHI:s nederbördskartor. Under torra år finns bättre möjligheter att hitta svamp i bland annat dalgångar, fuktiga svackor och på norrsluttningar.

Mycelet under marken klarar relativt mycket torka men kan skadas vid extrema förhållanden. Många matsvampar lever i symbios med träd och får därigenom tillgång till vätska via rötterna. De fruktkroppar som plockas ovan jord utvecklas däremot först när tillgången på nederbörd är tillräcklig.

Även i andra delar av landet har svamptillgången varit begränsad. Svampkonsulenten Göran Lidén i Norrbotten beskriver säsongen som svag i stort, även om vissa mindre områden haft gott om svamp. I Tranås i norra Småland uppger svampkonsulenten Birgitta Damne att hon nästan inte hittat någon svamp alls, förutom lite rödgul trumpetsvamp i ett kärr. I Uddevalla i Bohuslän har svampkonsulenten Malin Mobrandt däremot sett att den senaste tidens regn börjat ge resultat.

Svampkonsulenten Jenka Andersson uppgav den 1 september att fortsatt och återkommande regn fortfarande kunde ge Stockholmsområdet en bra men försenad svampsäsong. Hon bedömde samtidigt att trattkantarellerna skulle komma senare än normalt. Professor Anders Dahlberg framhåller att en sen svamptopp också kan innebära färre maskangrepp när temperaturen sjunker och nätterna blir kyligare. Enligt Anders Dahlberg bidrar lägre temperaturer och nattdagg till att september ofta är en bra svampmånad i södra och mellersta Sverige, samtidigt som fruktkropparna håller sig fräscha längre.

Sveriges lantbruksuniversitet lanserade den 1 september webbverktyget Svampskog, som bygger på DNA-analyser av svampmycel i skogsmark. Verktyget kan visa vilka mykorrhizasvampar, däribland kantarell och karljohan, som kan förekomma i olika typer av skogsmiljöer.

Läkemedelsverket meddelade den 8 september att en Novusundersökning visade att drygt hälften av svenskarna inte vet hur en giftsvamp känns igen. Giftinformationscentralen tog under 2025 emot drygt 1 700 samtal om svampförgiftning. Giftinformationscentralen uppger att drygt tio svamparter i Sverige är så giftiga att de kan orsaka allvarliga eller livshotande symtom. Bland arterna finns vit flugsvamp, lömsk flugsvamp och toppig giftspindling, som kan orsaka lever- eller njurskador.

Naturvårdsverket uppger att vilt växande svamp får plockas på mark där allemansrätten gäller. I nationalparker och naturreservat kan det däremot finnas särskilda bestämmelser som begränsar möjligheten att plocka svamp.