
AI-genererad illustration
AfD tre mandat från egen majoritet i Sachsen-Anhalt
Alternativ för Tyskland, AfD, blev största parti i delstatsvalet i Sachsen-Anhalt med 43,8 procent av rösterna. Det preliminära mandatresultatet ger partiet 39 av landtagets 83 mandat, tre färre än de 42 som krävs för egen majoritet. CDU får 15 mandat, SPD, De gröna och Die Linke får åtta vardera och Bündnis Sahra Wagenknecht, BSW, får fem.
AfD:s partiledare Alice Weidel och Tino Chrupalla beskrev efter valet resultatet som ett tydligt regeringsuppdrag och pekade ut Ulrich Siegmund som partiets kandidat till posten som ministerpresident. Ulrich Siegmund sade den 7 september att han är beredd att kandidera om AfD först kan skapa en stabil majoritet i landtagets omröstningar. CDU fortsätter samtidigt att avvisa en koalition med AfD, liksom övriga etablerade partier som sedan tidigare upprätthåller den så kallade brandväggen mot partiet.
BSW är det parti som tydligast öppnat för en annan regeringsmodell. Partiets officiella dokument från förbundskongressen i december 2025 slog fast att BSW varken ville ingå i en flerpartikoalition vars enda gemensamma nämnare var att hålla AfD borta eller stödja en AfD-ledd regering. I stället förespråkade partiet en expertregering som söker skiftande majoriteter i olika frågor.
BSW:s toppkandidat i Sachsen-Anhalt, Thomas Schulze, sade den 7 september att partiets ledamöter skulle avstå från att rösta i en eventuell tredje omröstning om Ulrich Siegmund som ministerpresident, i stället för att rösta mot honom. Enligt Sachsen-Anhalts landtag krävs stöd från en majoritet av samtliga ledamöter i de två första omröstningarna. Om även den andra omröstningen misslyckas ska ledamöterna inom ytterligare 14 dagar ta ställning till om mandatperioden ska avslutas i förtid. Om så inte sker räcker en majoritet av de avgivna rösterna i en tredje omröstning.
Ann-Kristin Kölln, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och specialiserad på europeiska partier, beskriver en möjlig regering med AfD och BSW som mycket populistisk och extrem. Hon bedömer samtidigt att det är svårt att se vilken gemensam politik partierna skulle kunna föra. Enligt Ann-Kristin Kölln är migration den tydligaste fråga där de står nära varandra, men hon framhåller att migrationspolitiken inte huvudsakligen avgörs på delstatsnivå.
AfD har inte varit lika öppet för ett formellt samarbete med BSW. Ann-Kristin Kölln säger att AfD före valet uppgav att partiet inte ville samarbeta med andra och inte ville regera utan absolut majoritet. Hon utesluter samtidigt inte att den hållningen kan ha varit taktiskt eller strategiskt motiverad. Inom AfD finns enligt Ann-Kristin Kölln både förespråkare för ett nyval i hopp om egen majoritet och personer som föredrar en minoritetsregering som söker stöd från BSW.
AfD försöker även skapa en väg till regeringsmakten genom stöd från enskilda konservativa ledamöter. Förbundskansler Friedrich Merz har samtidigt på nytt uteslutit ett samarbete mellan CDU och AfD. Med sina 39 mandat behöver AfD stöd från minst tre ytterligare ledamöter för att nå absolut majoritet.
Valframgången märks också i valkretsarna. AfD vann 38 av Sachsen-Anhalts 41 direktmandat, medan Die Linke tog de återstående tre. CDU, som vann samtliga sina 40 direktmandat i delstatsvalet 2021, fick inget direktmandat 2026. Valdeltagandet ökade samtidigt från 60,3 procent 2021 till 77,8 procent 2026, en uppgång med omkring 17,5 procentenheter.
AfD bildades 2013 och är ett högernationalistiskt och invandringskritiskt parti. Regionala delar av partiet, däribland organisationen i Sachsen-Anhalt, har klassats som högerextrema av tysk säkerhetstjänst. AfD vill kraftigt begränsa invandringen, skärpa asylpolitiken och flytta mer makt från Europeiska unionen till medlemsländerna. Inför valet i Sachsen-Anhalt drev partiet även krav på förändringar i skolans läroplan med mer patriotisk fostran och mindre fokus på nazismens brott i Tyskland. Partiet har dessutom en Rysslandsvänlig linje och vill att Tyskland upphör med sitt stöd till Ukraina i kriget.
I förbundsdagsvalet 2025 fick AfD drygt 20 procent av rösterna och blev Tysklands näst största parti. Stödet är särskilt starkt i östra Tyskland, där de ekonomiska förutsättningarna generellt är svagare än i västra delarna av landet.
Valmyndigheten i Sachsen-Anhalt har fastställt att valkretsarnas slutliga resultat ska behandlas senast den 14 september. Delstatens valkommitté ska därefter fastställa det slutliga resultatet för andrarösterna den 22 september 2026.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett övervägande sakligt och neutralt språk och återger fakta, citat och uttalanden från källor utan att journalisten själv tillskriver värderingar eller gör egna slutsatser. Beskrivningar som "mycket populistisk och extrem" är tydligt tillskrivna professor Ann-Kristin Kölln och sänker därför inte oberoendet. Journalisten undviker att förstärka eller förminska information, samt att använda emotionellt eller laddat språk. Texten framställer inte någon aktör bättre eller sämre än vad fakta och citerade uttalanden anger. Därmed bedöms texten som nära helt neutral och oberoende, med endast eventuella små brister i formuleringar som inte påverkar helheten.
Förklaring:
Artikeln förmedlar huvudsakligen ett faktabaserat och balanserat innehåll med fokus på den politiska dynamiken kring AfD:s framgång och svårigheter att bilda regering. Genom att inkludera expertkommentarer som kritiserar AfD men utan ensidiga värderingar eller enkelt stöd för någon sida, samt att redogöra för olika partiers hållningar, lutar artikeln mot mitten. Den ger utrymme åt flera perspektiv samtidigt som den framhåller konflikt och komplexitet i koalitionsbildningen. Innehållet gynnar inte tydligt vare sig vänster eller höger men tenderar att ge en pragmatisk och saklig överblick.
Rubrik och framing:
Artikeln framställer AfD som ett starkt och växande högerpopulistiskt parti som är nära egen majoritet, medan etablerade partier framstår som avvisande mot samarbete med AfD. AfD framstår som potentiellt regeringsbildande men också problematisk på grund av extremism och kontroversiella ståndpunkter. BSW framställs som en möjlig koalitionspartner med alternativa modeller. Konflikten kring samarbete och regeringsbildning är central.
Språk och ton:
Artikeln använder beskrivande och faktabaserat språk utan värdeladdade omdömen men lyfter fram AfD:s högerextrema klassificering, migrationskritik och koppling till Ryssland, vilket sätter partiet i en negativ kontext för vänster och mitten. Samtidigt framhålls att andra partier avvisar samarbete med AfD och att BSW har en pragmatisk hållning.
Källbalans:
Källorna är främst politiker från AfD, BSW samt en statsvetenskaplig expert vid Göteborgs universitet som kritiskt bedömer AfD och spekulerar om koalitionsmöjligheter. Andra etablerade partier ges utrymme via nämnda avståndstaganden men utan egna citat, vilket ger tydligt fokus på AfD och dess relationer. Motpartsperspektiv från andra partier och fler experter saknas.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln nämner ej djupare analyser av varför AfD växer, sociala eller ekonomiska orsaker från vänsterperspektiv eller detaljerade konsekvenser av AfD:s politik. Därtill saknas även synpunkter från medborgare eller civilsamhälle som kan ge en bredare bild. Mer kontext om SPD, De gröna och Die Linke skulle ge en bredare politisk kontext.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Miljardarv efter greve avgörs i omfattande tvist
En omfattande arvstvist efter Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister tas upp i Kristianstads tingsrätt med start den 8...

Rabies hos killingar väcker oro bland föräldrar
Föräldrar i North Carolina har uppmanats att kontakta lokala hälsomyndigheter efter att barn och vuxna...

Liberalerna stiger till 3,5 procent i Ipsos
Liberalerna får 3,5 procent i den senaste mätningen från Ipsos och ligger därmed en halv...

Vikingaskatt på 4,5 kilo silver hittad i Finland
En silvergömma från sen järnålder med en preliminär vikt på omkring 4,5 kilo har hittats...
