Vikingaskatt på 4,5 kilo silver hittad i Finland

En silvergömma från sen järnålder med en preliminär vikt på omkring 4,5 kilo har hittats nära Sysmä kyrkby i Päijänne-Tavastland. Lahtis museer uppgav att Kalle Lappinen gjorde fyndet den 3 september 2026. Gömman bedöms vara den största kända av sitt slag från perioden i Finland.

Silvret låg i två näverbehållare omkring 45 centimeter under markytan, mellan stenar. Behållarna låg cirka 12 meter från varandra. Förutom en stor mängd silvermynt innehöll fyndet ett fragment av betalningssilver, en silverarmring, ett silverbeslag och en silverpärla. Materialet har ännu inte rengjorts, separerats och räknats, vilket innebär att exakta uppgifter om antal, vikt och datering fastställs först senare.

Kalle Lappinen uppgav att han först avbröt grävningen vid den första signalen eftersom den låg så djupt att han trodde att det kunde röra sig om naturlig malm. Efter en liknande signal omkring åtta meter bort hittade han äldre mynt och återvände därefter till den första platsen. Han uppgav också att fyndet omedelbart anmäldes till Museiverket, vars experter tog över den fortsatta utgrävningen. Dagen efter upptäckten undersöktes platsen under ledning av arkeologen Esko Tikkala vid Lahtis museer.

Kalle Lappinen började enligt Yle använda metalldetektor i slutet av 1990-talet. Efter ett uppehåll på närmare 15 år återupptog han hobbyverksamheten 2017. I september samma år hittade han också en järnåldersskatt nära Sysmäs medeltida kyrka. Det fyndet bestod av 41 föremål, däribland silvermynt och smycken.

Området Ihananiemi vid Sysmä kyrkby har enligt Sysmä Seura en järnåldersboplats och har undersökts arkeologiskt sedan 1960-talet. Museiverket uppger att fornföremål som är äldre än 100 år och hittas i marken omfattas av fornminneslagen. Sådana fynd ska anmälas till myndigheten och får inte rengöras eller grävas fram ytterligare av upphittaren innan fyndplatsen har bedömts.

Det tidigare finländska rekordfyndet från vikingatiden gjordes 1895 i Nikkilä i Nousis och vägde omkring 2,2 kilo. Finlands nationalmuseum uppger att gömman innehöll mer än 1 600 mynt, varav över 1 100 var tyska penningar. Där fanns också engelska och skandinaviska mynt samt mynt från bland annat Italien, Irland, Bysans och den islamiska världen. Finlands nationalmuseum daterar nedläggningen till tiden efter omkring år 1045.

En arkeologisk studie publicerad i Journal of Maritime Archaeology beskriver hur Nousisgömman hittades på Grönlunds gårds marker. Torvbrytning bidrog enligt studien till att minst omkring 1 400 silvermynt spreds över åkrarna efter upptäckten 1895.