760 förhör genomförda i mordutredningen efter skolattacken i Fagersta

AI-genererad illustration

Nyheter

760 förhör genomförda i mordutredningen efter skolattacken i Fagersta

Av Malin Nilsson•Publicerad: 19 okt 12:35•3 min

Omkring 760 förhör har hittills hållits i utredningen av skolattacken på Brinellskolan i Fagersta den 21 augusti. Förhören har genomförts med målsäganden, vittnen och misstänkta. Åklagaren och förundersökningsledaren Ann-Sofie Trossing bedömer att utredarna nu har en tydligare bild av händelseförloppet, men framhåller att omfattande arbete återstår.

Den mordmisstänkte 18-åringen Liam Nebel sitter häktad för mord och tre mordförsök. Vid attacken dödades en 17-årig flicka och tre pojkar skadades. Även en 16-årig pojke är häktad, misstänkt för medhjälp till brotten. Åklagaren har begärt att åtalstiden ska förlängas till den 16 november.

Åklagarmyndigheten meddelade den 21 september att Västmanlands tingsrätt hade omhäktat båda ungdomarna. I samband med detta utökades misstankarna till att även omfatta ytterligare två mordförsök för 18-åringen och medhjälp till dessa för 16-åringen. Ärendet handläggs under målnummer B 6042-26.

Enligt Ann-Sofie Trossing fortsätter utredningen med ytterligare förhör och analyser. Hon beskriver arbetet som intensivt och konstaterar att flera utredningsåtgärder fortfarande behöver genomföras innan förundersökningen kan avslutas.

Under den första veckan efter attacken genomförde polisen ungefär 150 förhör. Uppgiften lämnades av polisutredaren John Santaniemi vid en pressträff den 28 augusti. Parallellt arbetade polisen med tekniska undersökningar och informationsinsamling från skolan.

Polisen har fastställt att det första larmet om pågående dödligt våld kom klockan 14.06 den 21 augusti. Den misstänkte gärningsmannen greps omkring tio minuter senare. I samband med ingripandet avlossade polisen verkanseld.

Brottsplatsundersökningen på Brinellskolan pågick i 25 dagar. Den 15 september meddelade Polismyndigheten att undersökningen avslutats och avspärrningarna hävts. Skolans lokaler hade då dokumenterats och föremål tagits i beslag. Därefter återlämnades byggnaden till Fagersta kommun.

Liam Nebels försvarsadvokat Anes Sabic uppgav efter den första häktningsförhandlingen att hans klient godtog bedömningen att sannolika skäl förelåg beträffande mordmisstanken. Däremot motsatte han sig motsvarande bedömning när det gällde mordförsök.

En preliminär rättspsykiatrisk undersökning av 18-åringen har också genomförts. Rättsmedicinalverket bedömde att det fanns misstanke om att Liam Nebel led av en allvarlig psykisk störning både vid gärningstillfället och vid undersökningen. Resultatet offentliggjordes den 7 oktober.

Samma dag begärde åklagaren att även den medhjälpsmisstänkte 16-åringen skulle genomgå en paragraf 7-undersökning. Det är en mindre rättspsykiatrisk undersökning. Begäran framgick av handlingar som lämnats till Västmanlands tingsrätt.

Den 16-årige pojken förekommer även i ett separat brottsärende i Stockholm. Åklagarmyndigheten meddelade den 31 augusti att han varit misstänkt för förberedelse till mord i det ärendet. Frihetsberövandet kopplat till Stockholmsärendet hade hävts, men brottsmisstanken kvarstod. Ärendet har beteckningen AM-127448-26.

Ytterligare en brottsutredning har inletts efter att polisen upptäckt omfattande chattkonversationer med flera ungdomar under arbetet med Fagerstautredningen. Den separata förundersökningen gäller misstänkt förberedelse till mord och omfattar en flicka i 15-årsåldern från Katrineholm.

Kammaråklagare Adolf Oleszkiewicz leder den utredningen. Åklagarmyndigheten klargjorde den 11 september att flickan inte misstänks ha deltagit i attacken på Brinellskolan.

Även Sundsvalls kommun har granskat tidigare socialtjänstärenden som rör Liam Nebel. Kommunens socialtjänst redovisade i september att han varit föremål för tio utredningar mellan 2011 och 2024.

Den interna granskningen visade inga fel i kommunens hantering av familjehemsplaceringen. Sundsvalls kommun beslutade trots detta att också låta genomföra en extern granskning.

Förundersökningen om mordet och mordförsöken på Brinellskolan fortsätter under ledning av Ann-Sofie Trossing. De omkring 760 förhören ingår i det omfattande utredningsmaterial som polisen och åklagaren arbetar vidare med inför ett kommande åtalsbeslut.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är saklig och neutral i ton. Den förlitar sig främst på uppgifter från myndigheter och utsagor från involverade parter med tydliga källhänvisningar (t.ex. 'Enligt Ann-Sofie Trossing', 'Åklagarmyndigheten meddelade', 'Rättsmedicinalverket bedömde'). Journalisten förekommer inte i form av egna värderingar eller slutsatser; formuleringarna återger bara vad källorna säger utan att förstärka eller förminska händelser. Det finns inga dramatiserande eller emotionella uttryck som inte kopplas till en källa. Sammantaget bedöms språkbehandlingen som mycket oberoende.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
15%
25%
60%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln koncentrerar sig på brott, brottsoffer i termer av händelsen och ett långt rättsprocessförlopp, samtidigt som den framhäver polisens och åklagarens arbete och myndigheternas ansvar. Den saknar kritisk granskning av sociala system eller fördelningspolitik och betonar istället lag och ordning, säkerhet och statlig kontroll, vilket ger ett tydligt höger-tendens perspektiv.

Rubrik och framing:
Framingen betonar en stor och detaljerad brottsutredning där staten spelar en central roll i hanteringen av brottet; problembilden kretsar kring våldet och behovet av en stark rättsstat, medan myndigheterna framställs som ansvariga och lösningen genom utredningar och beslut om åtal.

Språk och ton:
Språket är sakligt och proceduralt och lägger tonvikten på myndigheter och rättsprocessen. Det används ofta termer som beskriver polisens och åklagarens arbete, vilket ger en positiv bild av effektivitet och kontroll.

Källbalans:
Källorna är främst myndigheter och professionella aktörer inom rättsväsendet (polisen, åklagarmyndigheten, tingsrätten, försvarsadvokat), med viss återgivning från Sundsvalls kommun socialtjänst. Politiskt motpartsperspektiv eller vittnesmål från drabbade/familjer presenteras sällan som separata röster.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas eller toucheras kort: bredare policydiskussion om förebyggande åtgärder, mental hälsa, skolmiljö eller vapenlagstiftning, och röster från offerfamiljer eller kritik av myndigheters förebyggande arbete. Andra faktorer som kunde förändra tolkningen av händelsen (t.ex. systemiska orsaker eller jämförelser med liknande fall) diskuteras inte.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.