628 polisaspiranter klara för tjänstgöring i landet

AI-genererad illustration

Nyheter

628 polisaspiranter klara för tjänstgöring i landet

Av Sofia NilssonPublicerad: 17 juli 15:423 min

Totalt 628 godkända polisaspiranter från omgång 1 2026 deltar fredagen den 17 juli i avslutningsceremonier och går därefter vidare till anställningar som polisassistenter i lokalpolisområden runt om i Sverige. Av de nya poliserna är 267 kvinnor och 361 män. Polisregion Mitt meddelade att regionens 38 nya poliser får utbildningsbevis och nya axelklaffar vid examensceremonin och börjar sina anställningar måndagen den 20 juli 2026.

Av de examinerade har 517 genomgått den ordinarie grundutbildningen och 111 den verksamhetsintegrerade och funktionsinriktade polisutbildningen. Polismyndigheten uppger att grundutbildningen består av fyra terminers studier följt av sex månaders aspirantutbildning. Den funktionsinriktade polisutbildningen pågår enligt Polismyndigheten på heltid i cirka 18 månader, huvudsakligen på distans, innan sex månaders aspirantutbildning. Utbildningen genomförs för närvarande vid Linnéuniversitetet i Växjö och Södertörns högskola i Stockholm. Linnéuniversitetet uppger att polisutbildningen där innehåller bland annat juridik, statsvetenskap, etik och brottsprevention samt praktiska övningar och realistiska yrkesscenarier.

De 628 nya poliserna fördelas mellan polisområden i hela landet. Dalarna får 11, Värmland 16 och Örebro 14. Gävleborg får 8, Uppsala 16 och Västmanland 14. Till Jämtland går 4, Norrbotten 8, Västerbotten 11 och Västernorrland 8. Gotland får 3, Stockholm City 41, Stockholm Nord 52 och Stockholm Syd 65. Blekinge nordöstra Skåne får 26, Kalmar Kronoberg 37, Malmö 41, nordvästra Skåne 23 och södra Skåne 19. Fyrbodal får 16, Halland 20, Skaraborg 21, Storgöteborg 78 och Älvsborg 19. Jönköping får 23, Södermanland 9 och Östergötland 25.

Petra Lundh säger att de nya poliserna efter genomförd utbildning är redo att ta sig an uppdraget att skapa trygghet i människors vardag och välkomnar dem till polisyrket. Polisförbundet uppger att Polismyndigheten i mars 2026 hade 25 280 anställda poliser. Enligt Polisförbundet har aspirantlönen samtidigt höjts med 53 procent till 23 000 kronor i månaden.

Plikt- och prövningsverket uppger att myndigheten administrerar ansökningarna till polisutbildningen och genomför medicinska och psykologiska prövningar på uppdrag av Polismyndigheten. Universitets- och högskolerådet granskar enligt Plikt- och prövningsverket de sökandes studiebehörighet, medan Polismyndigheten ansvarar för säkerhetsprövningen av dem som klarat de medicinska och psykologiska momenten.

Inför hösten är 97 procent av utbildningsplatserna fyllda. Till vårterminen har 89 procent av platserna en bekräftat antagen. Regeringen beslutade den 18 september 2025 att även Uppsala universitet ska bedriva polisutbildning, med planerad utbildningsstart vårterminen 2027. Regeringen uppgav att etableringen ska ge kapacitet för fler utbildningsplatser och att Polismyndigheten fick ökade anslag i budgetpropositionen för 2026.

Riksrevisionen bedömde efter en granskning av perioden 2017–2024 att antagningen till polisutbildningen inte varit effektiv och att statens tillväxtmål bidragit till bristande hushållning med resurser. Riksrevisionen bedömde även att det fanns brister i underlagen för att fastställa och mäta vilka förmågor som krävs för polisyrket.

Polisförbundet uppger att polisstudenter som påbörjade sin utbildning från och med höstterminen 2024 kan omfattas av avskrivning av studielån när reformen träder i kraft i januari 2027. För full avskrivning krävs enligt Polisförbundet att den examinerade arbetar heltid som polis under en sammanhängande period på åtta år direkt efter utbildningen.

Dela artikel:FacebookTwitter

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående, utan att journalisten själv gör egna värderingar, spekulationer eller förstärkningar. Information och hårda uttryck såsom löneökningar och Riksrevisionens bedömningar presenteras som återgivna påståenden från respektive källa, utan att journalisten tar ställning eller förstärker dem. Språket är formellt och faktabaserat, utan dramatiska eller känslomässiga inslag från journalisten. Eftersom inga formuleringar antyder egna slutsatser eller laddade ord från skribenten sänks inte poängen. Eventuella starka ord som förekommer kommer från återgivna källor och påverkar därför inte bedömningen. I och med detta bedöms artikeln vara mycket oberoende och neutral skriven, även om några få formuleringar om exempelvis ”redan är redo att ta sig an uppdraget” kunde i andra sammanhang tolkas som lätt värderande, men här framställs det som ett citat från Petra Lundh och påverkar inte poängen.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
20%
70%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst en mittenlinje genom att fokusera på statens insatser för att utbilda och förstärka poliskåren med en pragmatisk och teknokratisk ton. Den framställer staten och Polismyndigheten som seriösa aktörer som arbetar stegvis med institutionella lösningar. Varken stark kritik mot staten eller betoning på strikt ordningspolitik dominerar, och marknadsbaserade lösningar eller högerns fokus på kontroll och ansvar framträder inte särskilt. Samtidigt ges viss vikt åt polisens roll och ekonomiska villkor (som lönehöjning och studielåneavskrivning) utan större fokus på sociala eller jämlikhetsperspektiv, vilket drar ner vänstersidan. Sammantaget ger detta en tydligt pragmatisk, mittorienterad framing.

Rubrik och framing:
Artikeln framställer polisaspiranterna som en resurs och lösning för trygghet i samhället, och betonar polisens utbildning och rekrytering som viktiga insatser. Staten och Polismyndigheten framstår som ansvariga och aktiva i att tillhandahålla utbildning och resurser.

Språk och ton:
Språket är informativt och sakligt utan negativa värdeladdade ord. Polisförbundet och myndigheter får ett positivt utrymme, och reformer som höjd aspirantlön och studielåneavskrivning framställs i positiv dager.

Källbalans:
Källorna är huvudsakligen officiella myndigheter och Polismyndigheten samt Polisförbundet. Kritik från Riksrevisionen nämns men motpart eller kritik från andra aktörer saknas.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv som skulle kunna problematisera polisens verksamhet ur rättighetssynpunkt eller kritik mot regeringens polis- och resurstilldelningspolitik. Diskussion om brott och trygghet i relation till migration, brottsnivåer eller samhällskonsekvenser saknas.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.