500 frihetsberövade efter våldsamma protester i Albanien

Omfattande regeringskritiska protester i Albaniens huvudstad Tirana har lett till hundratals frihetsberövanden och ett stort antal skadade. Albaniens polis meddelade den 17 oktober att sammanlagt 500 demonstranter hade frihetsberövats under oroligheterna. Av dessa hade 330 senare släppts. Enligt polisens senaste sammanställning hade omkring 120 poliser och 45 demonstranter skadats.

Albaniens premiärminister Edi Rama har uppmanat till lugn efter flera dagar av våldsamma sammanstötningar mellan demonstranter och polis. Han har samtidigt anklagat utländska krafter för att ha bidragit till den upptrappade situationen. Rama har meddelat att han inte avser att lämna sin post, trots demonstranternas krav på hans avgång.

Protesterna har sedan tisdagen samlat tusentals studenter på gatorna i Tirana. Missnöjet gäller bland annat höga studieavgifter och förhållandena vid landets universitet. Under demonstrationerna har polisen använt vattenkanoner och tårgas, samtidigt som våldsamma konfrontationer har förekommit mellan demonstranter och ordningsmakten.

Redan den 16 oktober hade Albaniens inrikesministerium redovisat 156 skadade sedan protesternas början. Vid det tillfället omfattade sammanställningen 97 poliser, 45 demonstranter och 14 personer som inte deltog i protesterna. Ministeriet rapporterade samtidigt att 127 personer hade gripits i Tirana och att ytterligare 244 personer utreddes för misstänkta brott, däribland våld mot poliser och skadegörelse.

Bland de 127 gripna fanns 16 minderåriga mellan 15 och 17 år. Uppgifterna från inrikesministeriet avsåg situationen den 16 oktober och föregick polisens senare redovisning av antalet frihetsberövade och skadade.

Albaniens nationella polischef Skender Hita hade tidigare under den 16 oktober uppgett att 71 poliser skadats i samband med demonstrationerna. Han uppmanade samtidigt polisanställda att uppträda professionellt och visa återhållsamhet i kontakten med demonstranterna.

Utbildningsminister Mirela Kumbaro har vänt sig till föräldrar med en uppmaning att inte låta minderåriga delta i oroligheterna. Hon hänvisade till de risker som ungdomar utsätts för när demonstrationerna övergår i våld.

Även EU:s delegation i Albanien har reagerat på utvecklingen. Den 14 oktober uttryckte delegationen oro över våldsamheterna i Tirana och uppmanade landets myndigheter att använda proportionerliga åtgärder vid hanteringen av protesterna.

Vice premiärminister Albana Koçiu tog samma dag avstånd från den skadegörelse som förekommit. Hon framhöll att demonstrationsfriheten inte omfattar rätten att förstöra privat eller offentlig egendom och uppmanade deltagarna att avstå från våldsamma handlingar.

Premiärminister Edi Rama har samtidigt förklarat att regeringen är beredd att föra samtal med studenterna om de ökande utbildningskostnaderna. Han har dock avvisat kraven på sin avgång och hänvisat till det mandat han fick i parlamentsvalet 2025 samt regeringens arbete med Albaniens anslutning till Europeiska unionen.

Bland dem som anslutit sig till demonstrationerna finns den 25-åriga parlamentsledamoten Marjana Koceku. Hon deltog i protesterna den 16 oktober och krävde förändringar av regeringens politik, särskilt när det gäller förvaltningen av landets naturresurser. Koceku valdes ursprungligen in i parlamentet för Edi Ramas socialistparti men är numera politiskt obunden.

Studenternas missnöje har under de senaste månaderna blivit en del av en bredare regeringskritisk rörelse. Besar Likmeta, redaktör vid Balkan Investigative Reporting Network i Albanien, har beskrivit studenternas demonstrationer som en fortsättning på fyra månaders dagliga protester. Enligt Likmeta omfattar kraven numera även åtgärder mot korruption och frågor om ungdomars möjligheter att skapa en framtid i landet.

Den 18-åriga studenten Ledia har i ett uttalande till nyhetsbyrån AFP beskrivit deltagarna som vanliga ungdomar som efterfrågar bättre levnadsvillkor än tidigare generationer. Hon har också framhållit att studenterna vill kunna stanna i Albanien i stället för att behöva lämna landet.

Rigels Xhemollari, representant för organisationen Qendresa Qytetare, har uppgett att missnöjet förstärkts av vad organisationen beskriver som regeringens otillräckliga respons under fyra månader av fredliga protester. Han har även pekat på ekonomiska svårigheter och korruptionsutredningar som rör högt uppsatta personer inom regeringen.

En särskilt omstridd fråga gäller ett turistprojekt med koppling till Jared Kushner, svärson till USA:s president Donald Trump. Projektet är planerat i det naturskyddade kustområdet Zvërnec i södra Albanien, enligt Deutsche Welle. Motståndet mot byggplanerna ledde till demonstrationer i slutet av maj 2026.

Protesterna mot turistprojektet utvecklades därefter till en bredare rörelse under namnet Flamingorevolutionen. Studenter och andra regeringskritiska grupper har sedan dess deltagit i gemensamma manifestationer med krav som sträcker sig utöver den ursprungliga konflikten om byggprojektet.

Studentaktivisten Mateo Yskollari har meddelat att demonstranterna avser att fortsätta samlas varje dag. Han har också förklarat att rörelsen planerar att utvidga protesterna om myndigheterna försöker förhindra sammankomsterna.

Albaniens oppositionsparti Demokratiska partiet har samtidigt krävt att Edi Rama bildar en övergångsregering med uppgift att förbereda ett tidigarelagt parlamentsval. Partiet har även meddelat att jurister anlitats för att ge rättsligt stöd åt demonstranter som frihetsberövats.

Demokratiska partiets ledare Sali Berisha, som tidigare varit Albaniens premiärminister, har avvisat Edi Ramas anklagelser om att oppositionen skulle bära ansvar för våldsamheterna. Berisha har samtidigt uttryckt stöd för demonstrationerna och kravet på att den sittande regeringen ska avgå.

Regeringspartiet Socialistpartiet har framhållit att Albanien arbetar för att bli medlem i Europeiska unionen senast 2028. Partiet anser att de pågående oroligheterna riskerar att störa anslutningsprocessen.