338 våldshändelser i Stockholms skolor – facket ställer ultimatum

AI-genererad illustration

Nyheter

338 våldshändelser i Stockholms skolor – facket ställer ultimatum

Av Per Eriksson•Publicerad: 20 okt 10:43•3 min

Sveriges Lärare kräver omedelbara arbetsmiljöåtgärder efter en kraftig ökning av rapporterade hot och våldshändelser i Stockholms kommunala grundskolor. Under september 2026 registrerades 338 incidenter, jämfört med 199 under maj samma år. Ökningen uppgår till närmare 70 procent. Flera av händelserna har polisanmälts.

Fackets huvudskyddsombud Simon Sandström, Britt-Marie Selin och David Gustavsson har gemensamt lämnat in en formell begäran till Stockholms utbildningsförvaltning med hänvisning till 6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen. Framställningen omfattar 15 arbetsmiljöbrister som skyddsombuden bedömer som allvarliga och akuta.

Sveriges Lärare har gett utbildningsförvaltningen fram till den 2 november 2026 att redovisa hur kraven ska hanteras. Om arbetsgivaren inte vidtar tillräckliga åtgärder avser facket att föra ärendet vidare till Arbetsmiljöverket.

Simon Sandström, som är grundlärare, förhandlingsombud och huvudskyddsombud i Stockholm, beskriver situationen på flera av stadens grundskolor som akut. Han framhåller att problemen med hot och våld har förvärrats och att åtgärder behövs utan dröjsmål.

I den fackliga framställningen krävs bland annat att skolorna har fungerande rutiner för första hjälpen och krisstöd. Utbildningsförvaltningen måste också säkerställa att ansvaret för skyddsresurser är tydligt fördelat och att bemanningen är tillräcklig på arbetsplatser där personal riskerar att utsättas för hot eller våld.

Därutöver vill Sveriges Lärare att arbetsgivaren dokumenterar riskbedömningar, hanterar arbetsskador korrekt och tar fram konkreta åtgärder med fastställda tidsramar.

Statistik från Stockholms stad visar att antalet rapporterade incidenter har ökat under flera år. Under 2025 registrerades 1 946 anmälningar om hot och våld mot skolpersonal. Motsvarande antal under 2021 var 984. Även anmälningarna om personskador ökade under perioden, från 337 till 1 014.

Stockholms utbildningsförvaltnings chef för personal och kompetensförsörjning, Petra Nergårdh, förklarade i september 2026 att kommunen har genomfört utbildningar och informationsinsatser för att få fler anställda att rapportera arbetsmiljöincidenter. Hon betonade att fler registrerade anmälningar därför inte i sig visar om den faktiska förekomsten av våld har ökat eller minskat.

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus redovisade i december 2025 uppgifter om att den anpassade grundskolan stod för 19 procent av anmälningarna om hot och våld under 2024. Skolformen omfattade omkring en procent av stadens grundskoleelever men svarade samtidigt för 38 procent av de rapporterade incidenterna med personskador.

En granskning som SVT publicerade i januari 2025 visade dessutom att en begränsad andel av de internt registrerade händelserna hade anmälts vidare till Arbetsmiljöverket. Av omkring 1 300 registrerade hot- och våldshändelser i Stockholms kommunala grundskolor mellan januari och november 2024 hade knappt två procent rapporterats till myndigheten.

Arbetsmiljöverket klargör att en begäran enligt 6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen ska innehålla konkreta arbetsmiljöbrister och krav på åtgärder. Om arbetsgivaren inte åtgärdar bristerna kan skyddsombudet begära myndighetens prövning och bifoga arbetsgivarens svar samt en redovisning av de krav som fortfarande inte har uppfyllts.

Frågan om hot och våld i skolan har även behandlats på nationell nivå. Sveriges Lärare har tidigare föreslagit att Arbetsmiljöverket ska inrätta en särskild enhet med ansvar för sådana ärenden inom skolverksamheten. Utbildningsminister Simona Mohamsson meddelade i maj 2026 att förslaget övervägdes.

Sveriges Lärare har också tagit fram utbildningsmaterial om arbetsmiljöansvar vid hot och våld. I materialet behandlar Simon Sandström och förbundets vice ordförande Robin Smith bland annat anmälningsskyldighet, arbetsgivarens ansvar och skyddsombudens befogenheter.

Stockholms utbildningsförvaltning har nu fram till den 2 november på sig att besvara de 15 kraven. Sveriges Lärare har meddelat att frågan kommer att lämnas till Arbetsmiljöverket om de begärda åtgärderna inte genomförs.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder övervägande neutralt och sakligt språk. Den förmedlar uppgifter och påståenden som kommer från olika källor (facket, kommunala myndigheter, externa granskningar) och kopplar varje påstående till källan via fraser som 'beskriver', 'förklarade', 'visade', etc. Det förekommer inga egna värderingar, spekulationer eller emotionellt laddat språk från journalisten själv. Numerisk statistik presenteras med tydlig källa. Den enda potentiella svagheten är rubriken där ordet 'ultimatum' kan tolkas som en journalistisk värdering, men i innehållet refereras främst till uttalanden och krav från andra aktörer och texten bibehåller tydlig källanvisning. Generellt ger detta en hög grad av oberoende och neutral språkframställning.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
45%
35%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på arbetsmiljöproblem i skolorna och framställer facket Sveriges Lärare som en central aktör som kräver omedelbara och konkreta åtgärder samt tydligt arbetsgivarrollsansvar. Den betonar behovet av starka skyddsåtgärder, dokumentation, riskbedömningar och möjliga statliga eller myndighetsbaserade insatser (t.ex. Arbetsmiljöverket). Detta stärker en vänsterlogik som prioriterar arbetskraftens skydd, offentliga lösningar och statlig inblandning i arbetsmiljöfrågor framför marknadslösningar eller privatisering. Samtidigt förekommer teknokratiska inslag och institutionell lösningsteknik som ett tecken på mittenorienterad, pragmatisk ansats, men den dominerande effekten gynnar vänsterprofilen genom att lyfta arbetsgivaransvar, kollektivt skydd och offentliga åtgärder som lösningen på problemet.

Rubrik och framing:
Framingen porträtterar en akut arbetsmiljökris i Stockholms kommunala grundskolor och betonar fackliga krav som lösningen, samtidigt som arbetsgivaren framställs som ansvarig för brister och förseningar.

Språk och ton:
Allvarlig och stödjande mot fackliga krav, med ton som betonar brister i arbetsmiljön och behovet av omedelbara åtgärder.

Källbalans:
Fackliga företrädare och deras krav får största utrymme, kompletterat av kommunala tjänstepersoner och politiska aktörer samt referenser till granskningar och myndigheter; motpartens synpunkter är begränsade.

Utelämnanden och kontext:
saknas bredare perspektiv såsom elevernas och föräldrarnas upplevelser, oberoende forskning eller kritik mot möjliga systemiska orsaker bortom skolmiljön, samt diskussion om finansiering eller privatisering av skolor.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.