30-åring utvisas efter misshandel – nya lagen avgörande

En 30-årig polsk medborgare som bott i Sverige sedan han var fem år har dömts till ett år och tre månaders fängelse för misshandel av sin sambo. Södertörns tingsrätt har även beslutat att mannen ska utvisas med ett återreseförbud på fem år. Domen meddelades förra veckan och grundas delvis på skärpta utvisningsregler som började gälla dagen före brottet.

Chefsrådmannen Anders Larsson vid Södertörns tingsrätt förklarar att den nya lagstiftningen har sänkt kraven för utvisning. Domstolen har därför bedömt att det finns tillräckliga skäl att utvisa mannen, trots att han tillbringat nästan hela sitt liv i Sverige.

Misshandeln inträffade den 2 september 2026 i parets gemensamma bostad söder om Stockholm. Mannen och kvinnan hade tidigare under dagen grillat tillsammans men blivit osams. Efter att ha rest hem med buss fortsatte konflikten när de skulle gå in i lägenheten.

Mannen lade då armen runt kvinnans hals och tog ett strypgrepp. Därefter tryckte han hennes ansikte mot en kudde. Kvinnan fick kraftiga andningssvårigheter och drabbades av panik. Våldet orsakade bland annat blåmärken, blödningar under huden och i ögongloben, svullnad, hudavskrapningar och smärta.

Åklagaren begärde att mannen skulle utvisas eftersom han är polsk medborgare. Södertörns tingsrätt prövade frågan utifrån både brottets allvar och mannens personliga förhållanden.

Domstolen framhåller att mannen tidigare dömts för flera brott, däribland grovt narkotikabrott. Risken för fortsatt brottslighet bedöms vara hög. Hans alkohol- och narkotikamissbruk ingår också i bedömningen och talar tillsammans med den aktuella misshandeln för utvisning.

Samtidigt konstaterar tingsrätten att mannen har en omfattande anknytning till Sverige. Han kom till landet vid fem års ålder, talar flytande svenska och har nästan hela sin släkt här. Efter en samlad prövning anser domstolen ändå att omständigheterna som talar för utvisning väger tyngre.

Återreseförbudet har bestämts till fem år. Anders Larsson förklarar att brottets straffvärde isolerat skulle ha motsvarat ett tioårigt återreseförbud. Mannens anknytning till Sverige har dock motiverat att domstolen frångått den normala tidsgränsen.

Avgörandet kommer kort efter en omfattande förändring av bestämmelserna om utvisning på grund av brott. Regeringen överlämnade proposition 2025/26:235 till riksdagen den 1 april 2026. Ett centralt förslag var att avskaffa de tidigare särskilt höga kraven för utvisning av personer som kommit till Sverige före 15 års ålder.

Riksdagens socialförsäkringsutskott behandlade propositionen under maj och juni. Utskottets betänkande justerades den 11 juni 2026 och innehöll ett förslag om att godkänna regeringens lagändringar samt avslå samtliga motionsyrkanden. Åtta reservationer lämnades till betänkandet.

Riksdagen antog regeringens förslag i juni. De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 september 2026, ett dygn innan den polska medborgaren misshandlade sin sambo. Regeringens uttalade målsättning med reformen är att fler utländska medborgare som döms för brott ska utvisas.

Migrationsminister Johan Forssell från Moderaterna har tidigare framfört att reformen skulle kunna medföra en sexdubbling av antalet brottsutvisningar. I en kommentar till det aktuella avgörandet framhåller han, utan att gå in på det enskilda fallet, att regeringen ser tecken på att lagändringen börjat tillämpas i domstolarna.

Johan Forssell beskriver skärpningen som omfattande och anger att regeringens avsikt är att utländska medborgare som begår brott i Sverige ska utvisas. Han betonar särskilt att den dömdes anknytning till Sverige enligt de nya reglerna ska tillmätas mindre betydelse än tidigare. Regeringen ser reformen som ett led i arbetet för ökad trygghet och rättvisa.

Lagändringen omfattar även åklagarnas skyldigheter. Regeringen har fastställt att åklagare ska begära utvisning när åtal väcks efter den 1 september 2026 och de rättsliga förutsättningarna är uppfyllda. Bestämmelsen gäller även om själva brottet begicks innan de nya reglerna började tillämpas.

För medborgare i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, finns fortfarande särskilda rättsliga begränsningar. Regeringen har klargjort att en EES-medborgare endast får utvisas på grund av brott när hänsyn till allmän ordning eller säkerhet motiverar åtgärden. Personer med permanent uppehållsrätt omfattas dessutom av ett särskilt skydd. Reglerna är relevanta i det aktuella målet eftersom den dömde mannen är medborgare i EU-landet Polen.

Regeringen har även beskrivit hur det förstärkta skyddet för EES-medborgare med minst tio års vistelse i Sverige ska bedömas. För att omfattas krävs i princip en sammanhängande vistelse under de tio år som närmast föregår utvisningsbeslutet.

I förarbetena hänvisar regeringen till EU-domstolens avgörande i mål C-400/12. Där behandlas bland annat hur en period i fängelse kan påverka bedömningen av om vistelsen i landet varit tillräckligt sammanhängande.

Frågan om hur stark anknytning till Sverige ska vägas mot begångna brott har tidigare prövats av Högsta domstolen. I april 2025 avgjordes målen B 2849-24 och B 7807-24, som båda gällde personer med anknytning till Sverige sedan barndomen.

I det ena målet beslutade Högsta domstolen att en 19-åring som dömts för mord skulle utvisas. I det andra fick en 37-årig chilensk medborgare stanna trots en fyraårig fängelsedom för bland annat grovt vapenbrott, grovt olaga hot och övergrepp i rättssak.

Den chilenske mannen hade kommit till Sverige som spädbarn. Hovrätten hade tidigare beslutat om utvisning med tio års återreseförbud. Högsta domstolen konstaterade att det fanns en hög risk för återfall men ansåg att mannens starka anknytning till Sverige vägde tyngre.

Ytterligare ett avgörande meddelades den 7 maj 2026 i mål B 1864-25. Högsta domstolen beslutade då att en 34-årig utländsk medborgare, född och uppvuxen i Sverige, inte skulle utvisas trots att han dömts till tolv års fängelse för försök till mord.

Justitierådet Erik Sjöman förklarade att mannens anknytning till Sverige var så omfattande att en utvisning skulle vara oproportionerlig. Samtliga dessa avgöranden meddelades före lagändringen den 1 september 2026.

Inför reformen granskades regeringens förslag av Lagrådet den 18 mars 2026. Vid sammanträdet deltog de tidigare justitieråden Severin Blomstrand och Martin Borgeke samt justitierådet Martin Nilsson.

Migrationsverket beskrev i april 2026 reformen som en del av flera förändringar inom migrationslagstiftningen. Myndigheten pekade särskilt på att prövningen av eventuella hinder mot att genomföra utvisningar skulle förändras. Sådana hinder ska enligt det nya regelverket i stället prövas i samband med verkställigheten.

Åklagarmyndigheten publicerade den 21 september 2026 en uppdaterad rättslig vägledning om utvisning, RäV 2023:15. Vägledningen hade reviderats under augusti med anledning av de nya bestämmelserna.

De skärpta reglerna medför dock inte att utvisning beslutas automatiskt. Domstolarna ska fortfarande göra individuella bedömningar där bland annat brottsligheten och den dömdes anknytning till Sverige vägs mot varandra.

Det framgår även av ett annat avgörande från Malmö tingsrätt. En kvinna som dömts till två månaders fängelse för butiksstöld fick stanna i Sverige trots att hon omfattades av den nya lagstiftningen.

Kvinnan hade sedan tidigare dömts för bland annat 92 tillgreppsbrott. Malmö tingsrätt bedömde ändå att hennes anknytning till Sverige vägde tyngre än skälen för att utvisa henne till Bosnien och Hercegovina.

I målet vid Södertörns tingsrätt blev bedömningen den motsatta. Trots att den 30-årige mannen vuxit upp i Sverige ansåg domstolen att misshandelns allvar, hans tidigare brottslighet och risken för återfall gav tillräckliga skäl för utvisning enligt de nya bestämmelserna.