272 gripna efter våldsamma protester i Frankrike

Oroligheter har brutit ut i flera franska städer under lördagen den 17 oktober. Frankrikes inrikesministerium meddelade vid mitten av eftermiddagen att sammanlagt 272 personer hade gripits efter våldsamheter i bland annat Paris, Marseille, Rennes, Toulouse och Angers. Tidigare under dagen hade antalet gripna uppgått till 166. Demonstrationerna riktade sig mot stigande levnadskostnader och hade på flera platser övergått i sammandrabbningar mellan demonstranter och polis.

Frankrikes inrikesministerium uppgav att våldsamheterna omfattat försök till plundring, anlagda bränder och angrepp mot offentliga institutioner och mediebyggnader. Ministeriet pekade ut grupper inom den yttersta vänstern som ansvariga för dessa handlingar. I Paris använde polisen tårgas och placerade ut vattenkanoner, samtidigt som demonstranter kastade stenar och andra föremål mot polisens insatspersonal.

Vid Place de La République i centrala Paris samlades enligt myndigheternas bedömning omkring 15 000 människor. Inför lördagens fortsatta demonstrationer uppskattades det totala deltagarantalet i huvudstaden kunna uppgå till mellan 30 000 och 60 000 personer. En större protestmarsch planerades med start klockan 14.30 från torget, där studenter skulle få sällskap av flera andra grupper.

Polisprefekturen i Paris redovisade 61 gripningar fram till klockan 11 på förmiddagen. Under samma period genomfördes 589 förebyggande kontroller och fyra ordningsböter utfärdades. Polisen meddelade också att två demonstrationståg utan förhandstillstånd hade bildats tidigare under dagen. Omkring 100 personer samlades nära Gare du Nord och fortsatte mot Rue du Faubourg-Saint-Denis. Ett annat demonstrationståg med ungefär lika många gymnasieelever startade vid Rue de Rennes.

Under sammandrabbningarna vid Place de La République avfyrade polisen flera omgångar tårgas mot demonstranter som kastade föremål, däribland stenar. Bilder från området visade omfattande tårgasutveckling och brinnande föremål i närheten av torget. Nyhetsbyrån Associated Press rapporterade dessutom att en bil och en tidningskiosk hade satts i brand under protesterna.

Demonstrationerna påverkade även trafiken i Paris. Enligt nyhetsbyrån AFP stängdes flera tunnelbanestationer i stadens centrala delar medan större trafikleder blockerades när tusentals människor samlades inför protestmarschen. I västra Paris dokumenterade AFP skadegörelse vid mediebolagen CNews och Europe 1, där fönster krossades efter att demonstranter kastat föremål mot byggnaderna.

I Marseille tog sig flera tiotal demonstranter in i stadshusets entréhall vid Vieux-Port, stadens gamla hamn. Enligt nyhetsbyrån AFP användes avspärrningsbarriärer och sparkar för att bryta upp byggnadens dubbla trädörrar. I samband med intrånget ska en byst av Marianne, en symbol för den franska republiken, ha vandaliserats.

Marseilles borgmästare Benoît Payan fördömde intrånget och skadegörelsen. Han ansåg det oacceptabelt att demonstranter tog sig in i offentliga byggnader och förstörde föremål med symbolisk betydelse för landet. Payan uppgav samtidigt att han hade kontaktat president Emmanuel Macron, premiärministern och inrikesminister Laurent Nuñez för att begära ytterligare polisresurser.

Enligt Benoît Payan utökades polisinsatsen i Marseille från en till fem CRS-enheter, som tillhör Frankrikes nationella kravallpolis. Bepansrade polisfordon kallades också till demonstrationerna. Associated Press rapporterade att en kommunal polisstation och flera butiker hade skadats under oroligheterna i staden.

Även i Lyon förekom våldsamma konfrontationer. Demonstranter kastade smällare och fyrverkerier mot poliser, som svarade med tårgas. Associated Press rapporterade dessutom att en brand hade uppstått inne i en turistbyrå och att både rök och lågor syntes från byggnaden.

I Lille tog sig demonstranter in i stadshuset. Ytterligare oroligheter rapporterades från Rennes, där AFP:s journalister dokumenterade hur omkring 20 demonstranter byggde en barrikad med sopkärl och stora lastpallar i närheten av ett köpcentrum.

Protesterna samlar flera rörelser med krav som rör hushållens ekonomiska situation. Fackförbundet CGT har ställt sig bakom demonstrationerna och kräver högre löner och pensioner, lägre priser samt skydd för offentliga samhällstjänster. Bland deltagarna finns även företrädare för gula västarna, en rörelse som bildades 2018 i protest mot höga bränslekostnader.

Inför lördagens mobilisering använde aktivister benämningen Gilets Jeunes för att förena gymnasieelevernas krav med gula västarnas ekonomiska frågor. Tidningen Le Monde rapporterade att fler än 460 000 inlägg om mobiliseringen hade publicerats på sociala medier sedan slutet av september. Tidigare profiler inom gula västarna, däribland Maxime Nicolle och Jérôme Rodrigues, anslöt sig enligt tidningen till uppmaningarna inför den 17 oktober efter att först ha varit skeptiska till studentprotester.

Lördagens demonstrationer föregicks av omfattande studentprotester tisdagen den 13 oktober. Enligt Le Monde deltog mellan 161 500 och 480 000 människor i de landsomfattande manifestationerna, beroende på vilken uppskattning som användes.

Polisens agerande under protestvågen har samtidigt kritiserats. Marine Tondelier, nationell sekreterare för det franska gröna partiet, framförde vid Place de La République att polisens våldsanvändning varit oproportionerlig. Hon ansåg att metoderna riskerade säkerheten för både gymnasieelever och poliser.

Frankrikes myndighet för tillsyn över polisverksamhet utreder minst ett tjugotal anmälningar om misstänkt övervåld från polisen under de tidigare studentdemonstrationerna. Inrikesminister Laurent Nuñez meddelade inför lördagens protester att elchockgranater åter kunde användas efter att användningen tillfälligt hade stoppats under studentdemonstrationerna.

Premiärminister Sébastien Lecornu uppgav att fler än 900 poliser hade skadats under den föregående periodens protester. Siffran avsåg tidigare demonstrationer och inte enbart händelserna under lördagen den 17 oktober.

President Emmanuel Macron uppmanade fredagen den 16 oktober till lugn och respekt för både människor och egendom. Han betonade att rätten att demonstrera även medför ett ansvar att respektera andra.

Gillar du den här personligheten?