23 sjömän döda eller saknade efter attacker i Svarta havet

Under en period på tio dagar har sex handelsfartyg attackerats i Svarta havet nära Bulgarien och Rumänien. Sammanlagt har 23 besättningsmedlemmar rapporterats döda eller saknade. Ryska drönare misstänks ligga bakom angreppen, men ansvaret har ännu inte fastställts. Händelserna har fått de båda Natoländerna att begära ökat militärt stöd.

De första incidenterna inträffade den 6 oktober i Bulgariens exklusiva ekonomiska zon. Bulgariens sjöfartsmyndighet registrerade nödanrop från två handelsfartyg klockan 02.54 respektive 03.23. Myndighetens räddningschef Rumen Nikolov bekräftade att larmen kom från fartyg som befann sig utanför landets kust.

Ett av fartygen var det turkiskägda Alfa Watan, med identifieringsnumret IMO 7510884. Vid gryningen hördes en explosion i området. När räddningspersonal anlände hittades en uppochnedvänd livbåt och flytvästar i vattnet, men inga besättningsmedlemmar.

De första uppgifterna gjorde gällande att Alfa Watan hade tio personer ombord. Bulgariens sjöfartsmyndighet bedömde senare att besättningen bestod av tol lv syriska medborgare. Rumen Nikolov meddelade den 7 oktober att sökinsatsen hade avslutats föregående dag klockan 17.00 utan att någon av sjömännen hade återfunnits.

Även handelsfartyget Able, med identifieringsnumret IMO 9001136, attackerades den 6 oktober. Bulgariens premiärminister Rumen Radev uppgav att passagerar- och lastfärjan Dioscuria hade skickats till platsen för att bistå vid räddningsarbetet. Samtliga 18 besättningsmedlemmar kunde räddas. Elva av dem var turkiska medborgare och sju kom från Indien.

Bulgariens flygvapen och marin genomförde den 9 oktober en gemensam undersökning av Able. Två Cougarhelikoptrar, marinens fregatt Verni och räddningspersonal deltog i insatsen. Marinchefen, konteramiral Kiril Mihaylov, uppgav att fartyget hade omfattande brandskador och att vatten hade trängt in genom en skada i aktern. Fartyget låg fortfarande stabilt och något oljeutsläpp hade inte upptäckts.

Enligt Bulgariens transport- och kommunikationsministerium var Able 110 meter långt och transporterade 5 985 ton korn från Rumänien till Turkiet. Ministeriet meddelade den 14 oktober att fartyget hade lämnat Bulgariens exklusiva ekonomiska zon omkring klockan 01.10 samma natt.

Den 12 oktober inträffade ytterligare två attacker utanför Bulgariens kust. Handelsfartyget HS Dignity träffades av drönare och elva besättningsmedlemmar omkom. Ett annat fartyg, som enligt uppgifter till Times of Malta förde Maltas flagg och ägdes av ett ukrainskt företag, attackerades samma dag. Det senare fartyget transporterade spannmål och inga personskador rapporterades.

Den 15 oktober drabbades även två kemikalietankfartyg utanför Rumänien. Det San Marino-flaggade Wine Trader och Yara J, registrerat i Komorerna, låg för ankar nära Sulinakanalens mynning när bränder utbröt ombord. Kanalen förbinder Donau med Svarta havet och används bland annat för godstransporter från Ukraina.

Sju besättningsmedlemmar från Wine Trader saknades fortfarande efter omfattande räddningsinsatser, enligt Reuters. Rumäniens president Nicușor Dan bekräftade angreppen, men pekade inte uttryckligen ut Ryssland som ansvarigt. En militär källa inom Nato identifierade däremot drönarna som ryska, enligt Reuters.

Den 17 oktober ingrep även Rumäniens flygvapen mot två drönare i landets luftrum. Försvarsminister Radu Miruță uppgav att rumänska F-16-plan hade skjutit ned två snabbflygande drönare över rumänskt territorialvatten. En preliminär identifiering tydde på att det rörde sig om den rysktillverkade modellen Geran-4, som är utrustad med jetmotor.

Enligt Reuters överstiger antalet döda och saknade sjömän under de tio dagarna antalet amerikanska militärer som omkommit under hela Iran-kriget. Det brittiska sjösäkerhetsföretaget Ambrey bedömer att Ryssland ligger bakom omkring 80 procent av attackerna mot fartyg i Svarta havet sedan juli, enligt uppgifter som återgetts av The Guardian. Bedömningen innebär inte att ansvaret för de senaste angreppen är slutligt fastställt.

Försvarsexperten Johan Huovinen kopplar tidpunkten för angreppen till Ukrainas spannmålsexport. Enligt Huovinen sammanfaller attackerna med den period då stora mängder ukrainsk spannmål transporteras ut genom Svarta havet. Exporten har betydande ekonomisk betydelse för Ukraina.

Attackerna har också väckt oro för den internationella livsmedelsförsörjningen. Störningar i sjöfarten på Svarta havet riskerar att påverka transporterna av spannmål från Ukraina, samtidigt som osäkerheten ökat kring säkerheten för civila handelsfartyg.

Bulgarien president Iliana Iotova sammankallade den 7 oktober landets rådgivande nationella säkerhetsråd för att diskutera hoten mot sjöfarten och kritisk infrastruktur i Svarta havet. Bland deltagarna fanns premiärminister Rumen Radev, försvarsminister Dimitar Stoyanov, utrikesminister Velislava Petrova och försvarschefen amiral Emil Eftimov.

Efter sammanträdet uppgav Rumen Radev att regeringen inte bedömde att Bulgarien stod inför något omedelbart hot mot den nationella säkerheten. Han framhöll samtidigt att fartygens last och färdriktning talade för möjlig rysk inblandning, utan att beskriva detta som fastställt.

Rumen Radev kallade även Rysslands ambassadör Eleonora Mitrofanova till samtal med anledning av attackerna. Ambassadören framförde möjligheten att angreppen kunde vara en provokation från ett tredje land. Någon ansvarig aktör kunde inte fastställas genom samtalet.

Rumäniens president Nicușor Dan har dessutom haft telefonkontakt med Bulgariens president Iliana Iotova. Samtalet gällde drönarattackerna samt skyddet av fartyg och kritisk infrastruktur i de båda ländernas havsområden.

Bulgarien och Rumänien vill nu att Nato behandlar säkerhetsläget. Enligt BBC ska frågan diskuteras i Bryssel, där medlemsländerna även väntas ta ställning till om artikel 4 i Nordatlantiska fördraget ska användas. Bestämmelsen ger ett medlemsland möjlighet att begära konsultationer när landets territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet bedöms vara hotad.

Bulgariens försvarsminister Dimitar Stoyanov begärde på fredagen hjälp från Nato med stridsflygplan och system för bekämpning av drönare, enligt Reuters.

Även Europeiska unionen har reagerat. EU-kommissionen fördömde den 13 oktober drönarattackerna mot handelsfartyg nära Bulgariens kust. Kommissionen meddelade att frågan om hybridhot hade behandlats vid EU:s utrikesministermöte den 12 oktober och att säkerhetsläget skulle diskuteras vidare vid Europeiska rådets möte senare samma vecka.

Bulgariens marin rapporterade den 9 oktober att fartyg inom den gemensamma minröjningsgruppen i Svarta havet hade upptäckt och oskadliggjort farliga föremål till sjöss. Arbetet ingick i gruppens löpande övervakning av farlederna och insatser för att minska riskerna för sjöfarten.

Nato hade redan den 1 oktober meddelat att örlogsfartyg från Grekland, Italien och Turkiet genomfört den fem dagar långa övningen Dynamic Guard 2026 i Medelhavet. Övningen omfattade bland annat försvar mot drönare, robotar och flygplan samt operationer under elektronisk störning.

Angreppen mot civila fartyg är inte begränsade till oktober. Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s generalsekreterare Arsenio Dominguez fördömde den 13 juli 2026 en tidigare serie attacker mot handelsfartyg i Svarta havet och Azovska sjön. Han uppmanade konfliktens parter att skydda sjömän, följa internationell rätt och undvika handlingar som äventyrar fartygstrafiken och den marina miljön.

Trots diplomatiska kontakter, militära skyddsåtgärder och internationella fördömanden är det ännu inte slutligt klarlagt vem som genomfört samtliga sex attacker under oktober. Samtidigt kvarstår uppgifterna om 23 döda eller saknade besättningsmedlemmar och de båda Natoländernas begäran om ytterligare stöd för säkerheten i Svarta havet.