16 dödsolyckor med buss i Skåne sedan 2016

AI-genererad illustration

Lokalt Syd

16 dödsolyckor med buss i Skåne sedan 2016

Av Per Eriksson•Publicerad: 17 okt 23:39•4 min

Under perioden 2016 till den 8 oktober 2026 har 1 356 trafikolyckor med bussar registrerats i Skåne. Av dessa har 16 varit dödsolyckor. Trots flera uppmärksammade händelser under senare år visar statistiken inte någon långsiktig ökning av antalet bussolyckor.

Uppgifterna kommer från Transportstyrelsens olycksdatabas Strada, som bygger på rapportering från polis och sjukvård. Antalet registrerade bussolyckor har varit förhållandevis stabilt sedan 2016. Under pandemiåren minskade olyckorna, men därefter återgick antalet till ungefär samma årliga nivå som tidigare. Fram till den 8 oktober i år hade 78 olyckor med bussar rapporterats i Skåne.

Trafiksäkerhetsforskaren Hanna Wennberg, som även arbetar som forskare och senior expertkonsult vid Trivector Mobility, konstaterar att flera uppmärksammade olyckor har gjort trafiksäkerheten till en mer aktuell fråga. I en separat genomgång av sju större bussolyckor som inträffat sedan augusti 2025 framhåller hon att trafikföretagen och trafikbeställaren Skånetrafiken behöver undersöka vilka erfarenheter som kan tas till vara. Bland händelserna finns olyckor där bussar kolliderat med fasta föremål.

Den vanligaste typen av bussolycka i Stradas sammanställning är fallolyckor bland personer som befinner sig ombord. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, bedriver särskild forskning om sådana händelser, liksom om fall i samband med på- och avstigning. Arbetet ingår i institutets forskning om säkrare kollektivtrafik och bättre förutsättningar för gående och andra trafikanter.

Frågan om säkerhetsbälten i bussar har också uppmärksammats. I en undersökning som bussföretaget Nobina genomförde hösten 2024 observerades sammanlagt 24 831 resenärer under 1 616 bussresor. Inom Skånetrafikens trafik använde 13,65 procent av de observerade passagerarna säkerhetsbälte. För undersökningen som helhet låg andelen på omkring tio procent. Resultatet publicerades den 6 mars 2025.

Skånetrafikens enhetschef Richard Panzar uppgav i januari 2025 för Sveriges Radio att verksamheten inte hade någon egen statistik över passagerarnas bältesanvändning. Han beskrev samtidigt att Skånetrafiken arbetar med information till resenärerna om att använda bälte.

Transportstyrelsens regler anger att passagerare som är äldre än tre år ska använda säkerhetsbälte när det finns en tillgänglig sittplats med bälte. Stående resenärer är tillåtna i bussar som är godkända för detta. Särskilda undantag gäller också vid lokala transporter inom tätbebyggda områden.

Efter en allvarlig bussolycka på riksväg 25 mellan Växjö och Alvesta efterlyste VTI:s forskningschef Anna Anund bättre system för bältespåminnelser. I en intervju den 6 oktober 2026 uppgav hon att färre än var tredje passagerare använder säkerhetsbälte i linjetrafiken.

Möjligheterna att öka bältesanvändningen undersöks även inom K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektiv mobilitet. Hanna Wennberg har beskrivit forskningsprojekt där olika lösningar för bältespåminnelser studeras. I ett av projekten provas tekniken i verklig busstrafik tillsammans med Sveriges Bussföretag, Holmbergs Safety System, Hallandstrafiken och Nobina.

I ett pressmeddelande från den 30 mars 2026 betonade Hanna Wennberg dessutom behovet av att organisationer arbetar mer systematiskt med trafiksäkerhet som en del av hållbarhetsarbete, arbetsmiljö och samhällsplanering.

När säkerheten i buss och personbil ska jämföras är frågan enligt Hanna Wennberg inte enkel att besvara. Hon bedömer fortfarande att bussen är ett säkert transportmedel.

Under samma period som de 1 356 bussolyckorna registrerades rapporterades totalt 27 618 olyckor med motorfordon i Skåne till Strada. Av dessa varav 266 dödsolyckor. Antalet registrerade olyckor är dock inte samma statistiska mått som risken vid en enskild resa.

Anna Anund vid VTI bedömde i intervjun den 6 oktober att bussresor är ungefär tio gånger säkrare än bilresor. Transportstyrelsens säkerhetsrapport för 2022 visar samtidigt att personbilstrafiken under flera tidigare år haft en högre dödsrisk per transporterad personkilometer än busstrafiken. Under just 2022 steg däremot antalet omkomna per miljard personkilometer i busstrafiken till en nivå som motsvarade personbilens.

Transportstyrelsen framhåller att uppgifter hämtade ur Strada inte alltid överensstämmer med den officiella dödsolycksstatistiken. Bland annat saknas olyckor som berör personer med skyddade personuppgifter i databasens uttagsunderlag. Polisens rapportering omfattar inte heller samtliga dödsolyckor.

Sedan 2016 har samtliga svenska akutsjukhus med kirurgisk eller ortopedisk akutmottagning varit anslutna till Strada. Transportstyrelsen påpekar dock att förändrade arbetsrutiner, personalomsättning och hög arbetsbelastning inom sjukvården kan orsaka bortfall i rapporteringen. Det är därför en faktor som kan behöva beaktas när olycksstatistik från olika år jämförs.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten uppvisar ett sakligt och neutralt språk där påståenden kopplas tydligt till källor (Strada, VTI, Skånetrafiken, Nobina, Hanna Wennberg med flera). Det finns inga journalistiska försök att själv värdera eller dramatisera händelserna; tonfallet är återhållsamt och beskriver faktiska uppgifter och uppgjorda siffror samt citerar eller hänvisar till källor för påståenden. Artikeln inkluderar flera försiktiga formuleringar om datamaterialets begränsningar och jämför olika mått där det är relevant, vilket stärker neutraliteten. Även när den nämner risker eller behov av förbättringar sker det genom att återge vad källor säger snarare än journalisten själv. Sammanhang och meningar byggs upp så att varje påstående följs av källhänvisning eller tydlig attribution, vilket minimerar journalistiskt värderande språk.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
20%
60%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln lutar mot en pragmatisk, teknokratisk syn som betonar institutioner, forskning och samarbete över befintliga strukturer. Den framhäver att buss är ett säkert färdmedel och föreslår systematiska förbättringar inom hållbarhets- och arbetsmiljöarbete, vilket är karaktäristiskt för en mittenpolitik utan radikala reformförslag eller starkt marknadsorienterade lösningar.

Rubrik och framing:
Fokuserad på säkerhet och statistisk bild av bussolyckor i Skåne; betonar att buss upplevs som relativt säkert och att åtgärder krävs genom forskning och systematiskt arbete hos myndigheter och operatörer.

Språk och ton:
Saklig och informationsorienterad

Källbalans:
Störst utrymme åt forskare och myndigheter/organisationer samt kollektivtrafikoperatörer; bredare publik röst saknas.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som saknas är resenärernas egna erfarenheter, facklig syn på arbetsmiljö och säkerhet, politiska aktörer och eventuella kostnads- eller tillgångspåverkan samt internationell jämförelse.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.