14-åringar häktas för mord och mordplaner efter lagändring

AI-genererad illustration

Nyheter

14-åringar häktas för mord och mordplaner efter lagändring

Av Per Eriksson•Publicerad: 31 okt 07:12•6 min

Flera 14-åringar har misstänkts för allvarliga våldsbrott sedan Sverige sänkte straffbarhetsåldern den 10 september 2026. Utredningarna gäller bland annat mord i Älvsjö, mordförsök i Strängnäs och förberedelse till mord i Gävle och Linköping. Flera av barnen har häktats med stöd av den nya lagstiftningen.

Under de första tre veckorna med de nya reglerna, mellan den 10 och 30 september, registrerade Åklagarmyndigheten sex 14-åringar som misstänkta för brott som omfattas av lagändringen. Ytterligare misstänkta och häktade har tillkommit under oktober.

Den nya straffbarhetsåldern gäller enbart brott där minimistraffet är fyra års fängelse. Även försök, förberedelse och stämpling till sådana brott omfattas. Barn som fyllt 14 år kan därmed frihetsberövas, åtalas och dömas för dessa gärningar.

Ett av de aktuella ärendena gäller dödsskjutningen av en 24-årig kvinna vid Kämpetorpshallen i Älvsjö i södra Stockholm den 16 oktober. En 14-årig flicka häktades den 25 oktober, misstänkt för medhjälp till mord på sannolika skäl.

Kammaråklagare Lukas Tigerstrand vid Åklagarmyndigheten har uppgett att flickan förnekar brott. Åklagaren har också framhållit att möjligheten att ersätta häktningen med en placering genom socialtjänsten behöver undersökas.

Polismyndigheten registrerade larmet om skottlossningen klockan 21.08 den 16 oktober. Vid tillfället pågick en fotbollsmatch i en annan hall inom anläggningen. Enligt Polismyndigheten fick besökarna lämna lokalerna under kontrollerade former.

Polisen begärde dessutom att tågen tillfälligt skulle passera Älvsjö station utan att stanna. Den åtgärden avslutades klockan 22.40.

Hägersten-Älvsjös stadsdelsdirektör Lee Orberson har bekräftat att den dödade kvinnan var anställd av Stockholms stad och arbetade i en idrottsförening.

Flera personer har frihetsberövats under mordutredningen. Lukas Tigerstrand har uppgett att två minderåriga pojkar som inledningsvis anhölls inte var hemmahörande i Stockholm. Vid den tidpunkten hade utredningen inte visat någon koppling mellan pojkarna och kvinnan som dödades.

Även en skottlossning mot en bostad i centrala Strängnäs den 24 september har lett till misstankar mot minderåriga. Åklagaren Emma Harris har bekräftat att en 14-åring och en 15-åring häktades misstänkta för försök till mord och grovt vapenbrott. Ingen person skadades vid skottlossningen.

Den 14-årige pojken i Strängnäs var frihetsberövad i drygt två veckor innan han släpptes från häktet. Han omhändertogs därefter av socialtjänsten, medan brottsutredningen fortsatte.

I Gävle sitter ytterligare en 14-årig pojke häktad misstänkt för förberedelse till mord. Den misstänkta brottsligheten ska ha ägt rum under perioden 10 september till 22 oktober 2026.

Kammaråklagare Olle Sjölund Smitt har uppgett att gripandet av pojken genomfördes utan några oroligheter. Pojkens skola har samtidigt bekräftat att den gjort en polisanmälan.

En annan mordutredning pågår i Linköping, där en 14-årig pojke misstänks för förberedelse till mord. Den misstänkta gärningen ska ha inträffat omkring klockan 17 den 21 september. Pojken, som är hemmahörande i Västra Götaland, greps samma kväll och anhölls därefter.

Åklagaren begärde att pojken skulle häktas, men tingsrätten avslog framställningen. Domstolen ansåg inte att det fanns de synnerliga skäl som krävs för att häkta misstänkta mellan 14 och 17 år.

Maria Franzén, senior åklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, förklarar att särskilt stränga krav gäller när unga misstänkta ska frihetsberövas. Innan häktning blir aktuell måste åklagaren bland annat pröva om tillräcklig övervakning kan ordnas på annat sätt.

Enligt Maria Franzén handlar sådana alternativ vanligtvis om placering på ett särskilt ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse.

För åklagarna har den nya lagstiftningen också förändrat hur misstankar mot 14-åringar ska hanteras. Brottsrubriceringen avgör om ett ärende omfattas av den sänkta straffbarhetsåldern.

En 14-åring som misstänks för våldtäkt av normalgraden kan exempelvis inte åtalas enligt de nya bestämmelserna. Om misstanken däremot gäller grov våldtäkt finns möjlighet att väcka åtal.

Maria Franzén framhåller att en ändrad brottsrubricering under utredningen kan påverka både möjligheterna till frihetsberövande och vilken utredningsform som ska användas.

Före lagändringen hade Sverige haft en straffbarhetsålder på 15 år sedan 1864. Förslaget om att sänka åldersgränsen mötte omfattande invändningar från remissinstanserna.

Regeringens ursprungliga förslag innebar att barn skulle kunna bli straffrättsligt ansvariga redan vid 13 års ålder. Sveriges advokatsamfund redovisade den 13 mars 2026 att Lagrådet hade avstyrkt förslaget.

Lagrådet bedömde bland annat att beredningen inte uppfyllde grundlagens krav. Även bestämmelserna om frihetsberövande av barn ansågs stå i strid med barnkonventionens krav.

Den 11 juni meddelade justitieminister Gunnar Strömmer att regeringen drog tillbaka propositionen om en 13-årsgräns. Enligt Sveriges advokatsamfund kom beskedet några dagar före den planerade riksdagsomröstningen. Osäkerheten om det parlamentariska stödet angavs som en bidragande orsak.

Förslaget ändrades därefter till en straffbarhetsålder på 14 år. Den nya gränsen antogs av riksdagen i augusti med stöd av Tidöpartierna och Socialdemokraterna.

Justitieutskottet redovisade den 12 augusti att Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet hade reserverat sig mot delar av regeringens förslag om skärpta regler för unga lagöverträdare.

Riksdagen beslutade den 13 augusti också att höja det högsta tidsbestämda fängelsestraffet för brott begångna före 18 års ålder från 14 till 18 år. Samtidigt beslutades att ungdomsreduktionen skulle avskaffas för personer mellan 18 och 20 år.

För 14-åringar som döms enligt den särskilda regleringen är utgångspunkten att straffmätningsvärdet ska motsvara omkring 20 procent av det straffvärde som skulle gälla för en vuxen. Vid mycket allvarlig brottslighet kan ungdomsreduktionen bli mindre och straffet därmed högre än detta riktmärke.

En 14-åring kan enligt de nya bestämmelserna dömas till fängelse, men inte livstids fängelse. Andra möjliga påföljder är ungdomsvård, ungdomstjänst, ungdomsövervakning och rättspsykiatrisk vård. Påföljden sluten ungdomsvård har avskaffats.

Lagändringen har även aktualiserat frågan om undervisning för frihetsberövade barn. Regeringen meddelade den 27 augusti att Kriminalvården fått ett ändrat uppdrag att redovisa hur utbildning ska kunna erbjudas häktade mellan 14 och 17 år. Redovisningen skulle lämnas senast den 1 oktober 2026.

Redan före den sänkta straffbarhetsåldern kunde domstolar pröva om barn under 15 år hade begått brott genom så kallad bevistalan. En sådan prövning innebär inte att barnet döms till en vanlig brottspåföljd.

Statistik från Åklagarmyndigheten visar att antalet personer som omfattades av ärenden om bevistalan steg från en person 2020 till 88 personer 2025.

Den sänkta straffbarhetsåldern är tidsbegränsad till fem år och ska därefter utvärderas. Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag att följa hur regleringen används och vilka barn som berörs.

Myndighetens granskning ska omfatta brottsutredningar, domar och berörda barns egna erfarenheter. Brottsförebyggande rådet ska även, så långt det är möjligt, undersöka vilka effekter lagändringen har på brottsligheten.

Uppföljningen ska bland annat omfatta Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, domstolarna, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse, hälso- och sjukvården och socialnämnderna. Brottsförebyggande rådet ska redovisa uppdraget senast den 1 mars 2029.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten är mycket neutral och saklig.journalistens egna värderingar eller bedömningar återfinns mycket sparsamt; påståenden och händelser återges främst genom tydlig attribution till myndigheter och experter (t.ex. Åklagarmyndigheten, åklagare, polis, Kriminalvården). Tonen är förhållandevis återhållsam och kontrollerad, med få omständligt laddade ord och utan överdrifter eller egna slutsatser. Källhänvisningar följs av kontext som inte lutar i någon särskild riktning. Artikeln ger en bred översikt av lagändringen och dess konsekvenser utan att försöka påverka läsarens känslor eller föra fram aktörer i ett bättre/sämre ljus än vad fakta anger.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
15%
25%
60%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar behovet av starkt rättsstatligt svar på ungdomsbrottslighet, beskriver den nya lagen och dess tillämpning samt myndigheters arbete och uppföljning som centrala. Detta speglar en högerorienterad preferens för lag och ordning, marknadslösningar inom rättsväsendet där statlig styrning behövs, och kritik mot bidragssystem eller överdriven statlig expansion får mindre utrymme. Även om invändningar nämns, dominerar framställningen av staten och åklagarmyndighetens och polisens roll i lösningen av problemet.

Rubrik och framing:
Problemformuleringen fokuserar på ungdomsbrottslighet och behovet av nya regler; lösningen presenteras som sänkningen av straffbarhetsåldern och användning av övervakning/ungdomshem; ansvariga framställs som regeringen och rättsväsendet; offren och allmänheten ses som aktörer som kräver åtgärder.

Språk och ton:
Informativt och myndighetscentrerat, med betoning på rättsväsendets och statens roll i hanteringen av lagen.

Källbalans:
Myndigheter och rättsväsende dominerar upplevelsen, med citat från åklagare, polis, stadsdelsdirektör och regeringspartier; motröster nämns men har mycket mindre utrymme.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: berättelser från brottsofferfamiljer och deras långsiktiga konsekvenser, djupare analys av hur olika kommuner planerar att genomföra lagändringen, samt data om återfallsrisk och effekter på utsatta grupper; bättre kontext om förebyggande åtgärder och alternativ stöd till ungdomar saknas.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.