1 400 vårdklagomål väntar på beslut hos Ivo

Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har fortfarande omkring 1 400 klagomålsärenden som väntar på beslut. Myndigheten har påbörjat åtgärder för att korta handläggningstiderna, men kan ännu inte ange när ärendeköerna ska vara avvecklade. Patienter och anhöriga har i vissa fall fått vänta närmare två år på att allvarliga klagomål mot sjukvården ska avgöras.

Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) anser att väntetiderna fortfarande är oacceptabla. Regeringen har begärt åtgärder från myndigheten efter den kritik som Riksrevisionen riktade mot klagomålshanteringen under 2025.

Riksrevisionens granskning, RiR 2025:29, visade att medianhandläggningstiden för klagomål som Ivo utredde uppgick till 576 dagar under 2024. Under första kvartalet 2025 hade motsvarande siffra ökat till 688 dagar. Riksrevisionen framhöll samtidigt att kvartalsuppgiften inte är fullt jämförbar med helårsresultatet eftersom hänsyn inte tagits till säsongsvariationer.

Enligt Riksrevisionen hade Ivo själv bedömt att ett klagomål som tas upp till utredning normalt borde kunna avgöras inom sex till nio månader. Under 2024 avslutades endast drygt tio procent av de utredda klagomålen inom nio månader.

Granskningen identifierade problem med myndighetens interna organisation, arbetsmetoder och digitala system. Riksrevisionen konstaterade också att produktiviteten hade försämrats och att det fanns brister i de åtgärder som vårdgivarna vidtog efter konstaterade problem.

Regeringen krävde en handlingsplan och nu, ett år senare, pekar Ivo på vissa förbättringar men är långt ifrån i hamn. De har i dag 1 400 ärenden i kön.

– Vi har förbättrat informationen till patienter, bland annat genom en utvecklad e-tjänst som tydligare beskriver vilka klagomål som Ivo kan utreda. Även digitaliseringen har tagit fart. Medicinska expertutlåtanden som tidigare skickades med rekommenderad post kan nu i bästa fall återkomma inom någon dag, säger verksamhetschefen för enskilda fall, Pernilla Pehrson-Niia.

Sjukvårdsminister Elisabet Lann menar att reformen 2018, som beslutades av den dåvarande S-regeringen hade rätt intentioner, men att det fanns en risk för att patientens ställning i vården skulle kunna urholkas av detta. Reformen innebär att det är vårdgivarna som har ansvaret att utreda klagomål och vårdskador i stället för att en granskningsnämnd gör det. En ordning som ministern ändå försvarar.

– Det är en fördel och en förutsättning för patientsäkerheten att vårdgivarna har ett aktivt förbättringsarbete som handlar om att upptäcka och utreda brister och lära av sina misstag. Journalerna är centrala, men det är också viktigt att patienters och anhörigas erfarenheter tas tillvara i arbetet med att stärka kvalitet och rättssäkerhet, säger Lann.

Samtidigt betonar hon behovet av oberoende tillsyn. Ivo har fortsatt ansvar för att granska allvarliga vårdskador och vissa andra klagomål.

Vem kontrollerar att misstagen verkligen rättas till?

– Det är vårdgivaren som ansvarar för att åtgärda brister. Ivo kan följa upp inom sin tillsyn. Samverkan mellan Ivo, patientnämnder och vårdgivare är viktig för att upptäcka risker och förebygga brister. Arbetet har utvecklats inom flera områden, men det finns också behov av att fortsätta stärka det, inte minst inom psykiatrin, säger Lann.

Just uppföljningen var en av svagheterna i Riksrevisionens granskning. Ivo uppger att samarbetet med analysavdelningen har stärkts för att upptäcka återkommande risker i vården. – Myndigheten har fått betydligt större anslag och ökade befogenheter för att bekämpa oseriösa aktörer och stärka patientsäkerheten, säger Lann.

Trots förbättringarna kan Ivo ännu inte ange när väntetiderna ska vara nere på en rimlig nivå.

– Vi jobbar för att komma till ett läge där vi kan påbörja handläggningen direkt av de ärenden som vi ska utreda, säger Pehrson-Niia.

1. Kontakta vårdgivaren först. Vänd dig till mottagningen, sjukhuset eller verksamhetschefen där händelsen inträffade. Beskriv vad som hänt och begär en förklaring. Vårdgivaren är skyldig att ta emot och besvara klagomål.

2. Ta hjälp av patientnämnden. Varje region har en patientnämnd som kostnadsfritt hjälper patienter och anhöriga att framföra klagomål och få svar från vården. Du kan kontakta nämnden direkt via 1177.se.

3. Anmäl till Ivo. Om du inte är nöjd med vårdgivarens svar kan du göra en formell anmälan till Inspektionen för vård och omsorg. Ivo utreder främst allvarliga vårdskador och vissa klagomål som rör exempelvis integritet och tvångsvård. Alla anmälningar leder inte till utredning. Du måste inkomma med din anmälan inom två år från då händelsen du anmäler inträffade.

4. Så gör du anmälan. Använd e-tjänsten på ivo.se eller skicka in en blankett. Beskriv händelsen, när och var den inträffade och vilka konsekvenser den fått. Ivo meddelar normalt inom cirka en månad om ärendet ska utredas.

5. Vill du ha ersättning? Har du skadats i vården kan du separat ansöka om ekonomisk ersättning hos patientförsäkringen Löf eller den privata vårdgivarens försäkringsbolag. Ivo beslutar inte om skadestånd.

Viktigt: En lex Maria-anmälan görs av vårdgivaren, inte av patienten. Tänk också på att uppgifter i en anmälan till Ivo kan bli offentliga.

Källor: Ivo och 1177 Vårdguiden.