1 200 gripna och 150 poliser skadade i Frankrike

Omfattande demonstrationer mot den franska regeringen övergick på flera håll i våldsamma sammandrabbningar lördagen den 17 oktober. Sent på kvällen meddelade Frankrikes premiärminister Sébastien Lecornu att 1 200 personer hade gripits och att 150 poliser skadats. Protesterna genomfördes i stora delar av landet och samlade hundratusentals deltagare. De flesta demonstrationerna förlöpte utan större ordningsstörningar.

Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez uppgav att myndigheterna registrerat 550 000 deltagare vid 110 demonstrationer. Av dessa befann sig 110 000 i Paris. Arrangörerna redovisade en högre deltagarsiffra och uppskattade att sammanlagt 800 000 människor hade deltagit i protesterna runt om i Frankrike.

Gripna siffrorna förändrades under lördagen. Laurent Nuñez presenterade under kvällen en preliminär nationell sammanställning med omkring 400 gripna. Inrikesministern förklarade samtidigt att uppgifterna skulle bearbetas vidare tillsammans med rättsväsendet. Senare meddelade premiärminister Sébastien Lecornu att antalet gripna hade stigit till 1 200.

Demonstrationerna hade sin bakgrund i protester bland gymnasieelever mot lärarbrist och förhållandena inom utbildningsväsendet. Protesterna utvecklades därefter till bredare missnöjesyttringar mot landets politiska ledning. Den franska fackliga centralorganisationen CGT ställde sig bakom manifestationerna, där deltagarna även framförde krav på högre löner, pensioner och offentliga tjänster.

I Paris rapporterade polisprefekturen redan under förmiddagen om ingripanden mot demonstranter. Fram till klockan 11 hade 61 personer gripits och polisen genomfört 589 förebyggande identitetskontroller. Myndigheten meddelade dessutom att två demonstrationståg som saknade föreskriven färdväg hade bildats tidigare samma förmiddag.

Även i Nice förekom omfattande oroligheter. Stadens prefektur uppskattade att demonstrationerna samlat upp till 3 800 personer och rapporterade om skador på flera affärslokaler och kommunala polisfordon. Åklagaren Damien Martinelli bekräftade under lördagskvällen att omkring 40 personer hade placerats i polisförvar.

I Bordeaux rapporterade prefekturen att 55 personer gripits i samband med sammanstötningarna. Totalt 23 personer skadades, varav 15 tillhörde säkerhetsstyrkorna och åtta var demonstranter. Efter ett angrepp mot prefektens residens sattes den nationella polisens specialenhet RAID in.

Stora materiella skador uppstod också i Limoges. Prefekten i Haute-Vienne, Maurice Barate, uppgav att en anlagd brand hade orsakat omfattande förstörelse i stadshuset. Taket hade rasat in över betydande delar av byggnaden. Ingen av de kommunanställda, förtroendevalda eller kommunpoliser som befann sig i lokalerna skadades, enligt prefekten.

Redan den 16 oktober hade prefekten i Haute-Vienne fattat beslut om att tillåta polisövervakning med kamerautrustade drönare i Limoges under demonstrationsdagen. Tillståndet gällde den 17 oktober mellan klockan 06 och 23 och omfattade högst två drönare åt gången. Åtgärden motiverades med behovet av att förebygga ordningsstörningar samt skydda människor och egendom.

I Saint-Étienne skadades en minderårig demonstrant allvarligt i handen i samband med att en polisgranat exploderade. Frankrikes polisgranskningsmyndighet IGPN fick i uppdrag att undersöka händelsen och polisens användning av våldsmedel vid demonstrationen den 17 oktober.

Granskningen av polisinsatserna hade redan påbörjats före lördagens demonstrationer. IGPN hade då inlett 18 utredningar med koppling till tidigare elevprotester. Premiärminister Sébastien Lecornu hade samtidigt redovisat att 85 anställda inom utbildningsväsendet skadats under protestvågen, däribland 34 skolledare.

Frankrikes utbildningsminister Édouard Geffray fördömde angreppen mot offentliga institutioner. Han framhöll att våldshandlingarna gjorde det svårare för personer som demonstrerade fredligt att få uppmärksamhet för sina krav.

President Emmanuel Macron meddelade att personer som deltagit i skadegörelse mot offentliga byggnader, plundring och angrepp mot affärer skulle hållas ansvariga. Han uttryckte också stöd för säkerhetsstyrkornas arbete och deras uppgift att samtidigt värna möjligheten att demonstrera.

Inrikesminister Laurent Nuñez pekade ut extremistgrupper som ansvariga för delar av våldet. Trots de omfattande oroligheterna avvisade han möjligheten att införa undantagstillstånd.

Laurent Nuñez meddelade även att premiärminister Sébastien Lecornu skulle sammankalla en departementsövergripande krisgrupp vid inrikesministeriet i Paris. Gruppen skulle gå igenom säkerhetsläget efter lördagens demonstrationer och de våldsamma händelser som inträffat på flera platser i landet.