AI-genererad illustration
Wendelapriset går till reportage om dödshjälp
Alexander Bönke och Magnus Wennman tilldelas Wendelapriset 2026 för reportaget Annika ville dö, som skildrar frågan om dödshjälp genom Annika Hildebrands önskan att avsluta sitt liv. Annika Hildebrand var 87 år och journalisterna följde henne under sex månader. Priset är på 25 000 kronor.
Juryn framhåller att Alexander Bönke och Magnus Wennman behandlar en svår journalistisk och etisk fråga med respekt för Annika Hildebrands vilja och samtidigt belyser komplexiteten kring dödshjälp. Alexander Bönke uppger att arbetet pågick under lång tid och att utmärkelsen känns betydelsefull eftersom berättelsen varit viktig både för journalisterna och för Annika Hildebrand.
Jan Lewenhagen, Mattias Göransson, Cecilia Aare, Björn Öijer och Kersti Forsberg deltog i jurybeslutet. Juryn gav även ett hedersomnämnande till Liza Alexandrova-Zorina för reportageboken De livegnas land. För att kunna tävla om Wendelapriset 2026 skulle bidragen ha publicerats mellan den 1 mars 2025 och den 28 februari 2026. Utmärkelsen omfattar skriftliga reportage, däribland böcker, men inte video eller podd.
Annika ville dö utsågs också till Årets Bildjournalistik vid Årets Dagstidning 2026. Tidningsutgivarna uppgav att juryn särskilt lyfte fram bildernas betydelse för publiceringens genomslag samt skildringens integritet och stillsamma närvaro. Reportaget var dessutom nominerat till Stora Journalistpriset i kategorin Årets berättare 2025. Där gick priset i stället till Liza Alexandrova-Zorina för De livegnas land.
Fotografen Magnus Wennman var den 12 mars 2026 samtidigt nominerad vid två olika prisgalor. På Berns hölls Årets Dagstidning, medan Årets Bild arrangerades på Biblioteket Live vid Medborgarplatsen. I Årets Bild var Magnus Wennman nominerad i kategorierna Vardagslivsreportage inrikes, Vardagslivsreportage utrikes och Porträttreportage.
Wendelapriset instiftades av Wendelas Vänner 2008 och föreningen har sedan 2016 samarbetat med Medieinstitutet Fojo om utmärkelsen. Priset har fått sitt namn efter Wendela Hebbe, som levde 1808–1899 och anställdes 1841. Wendelas Vänner uppger att hon senare introducerade socialreportaget i svensk press. Alexander Bönke uppger att kopplingen till en journalist som var med och utvecklade genren gör utmärkelsen särskilt betydelsefull för honom.
Wendelapriset delas ut lördagen den 29 augusti klockan 15 i Hebbevillan i Södertälje.
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven i ett tydligt sakligt och neutralt språk utan egna värderingar, spekulationer eller dramatiserande uttryck från journalisten. Informationen återges faktabaserat och med korrekt källhänvisning (t.ex. "uppger" och "framhåller" som tydligt visar att värderingar eller bedömningar kommer från juryn eller de intervjuade). Det finns inga journalistiska överdrifter, förminskningar eller förstärkningar, och inga egna slutsatser dras. Artikelns ton är lugn och neutral, vilket passar ämnet och presentationen av ett reportagepris. Det förekommer inga emotionella formuleringar eller ordval som försöker styra läsarens känslor. Eventuella känsliga eller starka uttryck relaterade till dödshjälp återges neutralt som en del av reportaget, utan att journalisten själv laddar språket. Därför ges en mycket hög poäng, men inte 100 då vissa formuleringar som "uttsågs också till" och liknande kan anas ha en lätt värderande ton, dock mycket svag och försvarbar som acceptabel i nyhetsrapportering.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänsterperspektiv genom att framhäva ett socialt och etiskt perspektiv som värnar individens rättigheter, vilket är en typisk liberalt-vänsterinriktad hållning. Att belysa dödshjälp med fokus på utsatta individer och respekt för deras val samt att inte inkludera konservativa motargument stärker denna ideologiska lutning. Samtidigt förekommer en viss mittenprägel genom en neutral rapportering om journalistiskt arbete och prisets betydelse, men den dominerande vinkeln är vänsterorienterad.
Rubrik och framing:
Reportaget om dödshjälp presenteras som ett etiskt och journalistiskt viktigt arbete där individens vilja respekteras och komplexiteten i frågan belyses. Journalisterna framstår som noggranna och respektfulla, medan fokus ligger på den äldre kvinnans berättelse och rätt till självbestämmande.
Språk och ton:
Språket är neutralt och sakligt med en ton som ger upphov till empati genom att lyfta fram respekten för en utsatt individs önskan och den svåra frågeställningen. Det finns en positiv betoning på journalisternas engagemang och den etiska hanteringen av ämnet.
Källbalans:
Texten ger utrymme åt journalister, jurymedlemmar och prisutdelare, men saknar motsvarande röster från etiska motståndare eller andra perspektiv på dödshjälp. Fokus ligger på dem som värderar och erkänner journalisternas arbete.
Utelämnanden och kontext:
Frågor om juridiska, religiösa och etiska motargument kring dödshjälp saknas, liksom perspektiv från konservativa eller högerinriktade grupper som ofta kritiserar aktiv dödshjälp. Detta medför en framställning som inte speglar hela den politiskt känsliga debatten.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Svensk kvinna träffades av förlupen kula i Lissabon
En svensk kvinna skottskadades i centrala Lissabon den 10 augusti när hon träffades i bröstet...
Ryska paret frias från misstankar efter Furuvikshändelsen
Semjon Rusanov och Tatjana Milenina är inte längre misstänkta för brott efter händelsen i Furuvik...
Kinesiskt maglevfordon når 800 km/h på 5,3 sekunder
Ett kinesiskt experimentfordon med magnetisk levitation har accelererat från stillastående till 800 kilometer i timmen...
Ifrah Yuusuf vill förbjuda slöja för barn
Ifrah Yuusuf vill se ett förbud mot slöja för barn efter att själv ha vuxit...
