Ifrah Yuusuf vill förbjuda slöja för barn

Ifrah Yuusuf vill se ett förbud mot slöja för barn efter att själv ha vuxit upp under hedersrelaterad kontroll. Hon började bära slöja vid nio års ålder, dels eftersom hon ville likna sin mamma, dels efter påtryckningar från människor i omgivningen. I dag bär hon inte slöja och anser att vuxna kvinnor själva ska få bestämma över sin klädsel.

Under tonåren mötte Ifrah Yuusuf en flicka i mellanstadieåldern som tog av sig slöjan när hon hade kommit utom synhåll för sina föräldrar och lade den i skolväskan. Flickan, som liksom Ifrah Yuusuf hade somalisk bakgrund och bodde i ett segregerat område i Sverige, blev rädd när Ifrah Yuusuf frågade varför och bad henne att inte berätta för mamman. Ifrah Yuusuf lovade att hålla tyst. Mer än tio år senare minns hon fortfarande händelsen och uppger att hon själv inte hade vågat göra samma sak.

Ifrah Yuusuf är född i Somalia och kom till Sverige som tonåring. Hon växte upp tillsammans med sin ensamstående mamma i ett område där många invånare hade somalisk bakgrund. Enligt Ifrah Yuusuf utsattes mamman för starka påtryckningar från omgivningen, vilket i sin tur medförde att Ifrah Yuusuf levde under hedersförtryck. Hon har även sett barn i fem- och sexårsåldern bära slöja, något hon beskriver som smärtsamt eftersom det påminner henne om den egna uppväxten.

Kontrollen omfattade enligt Ifrah Yuusuf mer än slöjan. Hon fick inte klä sig fritt eller umgås med vänner efter skolan. Hon beskriver hur äldre personer i området kunde rapportera till föräldrar om flickor ansågs ha gjort något olämpligt. Ifrah Yuusuf uppger att män i området också hade kontroll över hennes mamma och andra ensamstående kvinnor och att mamman försökte visa omgivningen att hon kunde uppfostra sina barn utan en man.

Jämställdhetsmyndigheten uppger att hedersrelaterat förtryck kan bestå av långvarig och systematisk kontroll av bland annat klädsel, umgänge, rörelsefrihet, relationer, utbildning och andra livsval. Den 1 januari 2026 tog Jämställdhetsmyndigheten över den nationella samordningen mot hedersrelaterat våld och förtryck från Länsstyrelsen Östergötlands tidigare Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget omfattar bland annat att undersöka problemets omfattning och sprida forskningsbaserad kunskap.

Ifrah Yuusuf uppger att relationen med hennes mamma i dag är god och att mamman har bett om ursäkt. När familjen lämnade området upplevde Ifrah Yuusuf att hennes frihet ökade. Hon säger sig även ha sett andra exempel på kvinnor som fått större handlingsutrymme efter att ha flyttat från liknande områden.

Inför valet i september driver både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna förslag om slöjförbud. Sverigedemokraterna vill ha ett generellt förbud på allmän plats. Partiets jämställdhets- och hederspolitiska talesperson Sara Gille uppgav i juni 2026 att en utredning enligt partiet behöver tillsättas för att klarlägga hur ett generellt slöjförbud skulle kunna utformas juridiskt och praktiskt. Kristdemokraterna vill förbjuda heltäckande slöjor på allmän plats samt införa slöjförbud i förskolan och lågstadiet.

Ifrah Yuusuf vill att fler partier föreslår förbud mot slöja för barn, men motsätter sig begränsningar av vuxna kvinnors rätt att själva välja. Hon har släktingar som vill bära slöja och anser att de ska kunna fortsätta göra det. Samtidigt menar hon att politiken inte tillräckligt uppmärksammar flickor som tvingas bära slöja.

Liberalerna skriver i sitt valmanifest 2026 att partiet vill ha starka lagar mot att barn tvingas bära slöja. Partiet anser också att förskolor och skolor inte ska medverka till att flickor tvingas bära slöja eller till att hedersnormer upprätthålls. Högsta förvaltningsdomstolen fastställde 2022 att Staffanstorps kommuns beslut att inte acceptera huvudduk för barn i förskolan och grundskolan till och med årskurs sex begränsade yttrandefriheten och saknade det lagstöd som krävs för en sådan begränsning.

Riksdagen antog den 26 maj 2026 regeringens förslag om förstärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck. Förändringarna omfattar bland annat skärpta regler om äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott samt utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel i sådana utredningar. Lagändringarna trädde i kraft den 2 juli 2026. Regeringen beslutade dessutom den 4 juni 2026 om Sveriges handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck för 2026–2028. Planen omfattar fem strategiska områden och innehåller bland annat förebyggande insatser samt åtgärder för starkare skydd och stöd till utsatta.

Skolverket anger att läroplanerna för skolan och vuxenutbildningen kräver att hedersrelaterat våld och förtryck förebyggs och bemöts med kunskap och aktiva insatser. Förskolan har samtidigt skyldighet att aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling.

Ifrah Yuusuf upplever samtidigt att hedersförtryck, kriminalitet och segregation används för att generalisera om invandrare. Hon anser att rasismen har ökat sedan hon kom till Sverige och att samhällsklimatet blivit hårdare.

Hon uppger också att uppväxten har påverkat hennes psykiska hälsa och att hon i dag lever med återkommande depressioner och en svår form av agorafobi. Enligt Ifrah Yuusuf har den tidigare kontrollen över var hon fick vistas och kravet på att ständigt redovisa var hon befann sig påverkat hennes känsla av trygghet. När den kontrollen försvunnit kan hon i stället känna rädsla när hon befinner sig utomhus.

Ifrah Yuusuf framhåller att omgivningen utanför hemmet hade stor betydelse för hedersförtrycket och anser därför att ett slöjförbud för barn inte skulle vara tillräckligt. Hon beskriver hur äldre personer kunde bestämma vad yngre ansågs få och inte få göra. Hon upplever också att parallella maktstrukturer kan uppstå i segregerade områden och att dessa ibland präglas av konservativa islamiska normer.

Enligt Ifrah Yuusuf hade imamer och religiösa texter stor påverkan på barn och ungdomar i hennes uppväxtmiljö. Hon uppger att hon själv hade fördomar mot judar som ung trots att hon aldrig hade träffat någon jude. Hon vill se en reformering av islam med kvinnliga imamer, möjlighet för kvinnor och män att be tillsammans och moskéer där samkönade par kan vigas, kvinnor inte behöver bära slöja och hatiska verser tonas ned.