Växande kritik mot Netanyahu inför valet

Kritiken mot premiärminister Benjamin Netanyahu har intensifierats efter att förväntningen på en snabb seger i kriget mot Iran och Hizbollah inte infriats, och hans block riskerar nu att mista majoriteten i parlamentet där 61 platser krävs.

Själva striden avslutades med två vapenvilor som USA tvingade fram, utan att det framkommit tydliga israeliska segrar.

En statsvetare i Tel Aviv bedömer att det råder en utbredd besvikelse bland befolkningen över att krigets mål inte uppnåddes och gör bedömningen att Netanyahu i dagsläget sannolikt inte skulle nå 61 mandat som krävs för en majoritet.

Oppositionsledaren använder situationen för att peka på vad han kallar ett strategiskt misslyckande där Irans regim och de militära hoten kvarstår, och oppositionen försöker vinna röster inför det kommande valet.

Färska opinionsmätningar visar att en majoritet av israelerna stödde bombningarna mot Iran och Libanon, samtidigt som en majoritet motsatte sig vapenvilan och nu känner sig besvikna över utgången.

Benjamin Netanyahu är född den 21 oktober 1949, uppvuxen i Jerusalem och utbildad i USA; han tjänstgjorde i en elitstyrka 1967–1973 och lämnade försvaret med kaptensgrad, och hans bror Yonatan dödades 1976 i en fritagningsaktion i Uganda.

Netanyahu har tidigare varit premiärminister 1996–1999 och 2009–2021 och har sammanlagt suttit 18 år vid makten; han återvände till premiärministerposten 2022 efter att ha bildat en koalition som inkluderade flera små extremistpartier.

Han står åtalad i tre separata mål sedan 2020 som gäller mutor, bedrägeri och förtroendebrott, och i slutet av föregående år lämnades en formell ansökan om benådning in till presidenten.

Internationella brottmålsdomstolen utfärdade en arresteringsorder mot Netanyahu i november 2024, vilket innebär att stater som anslutit sig till Romstadgan är skyldiga att gripa honom om han kommer till dem.

Regeringen har försökt genomföra omfattande rättsreformer som förskjutit maktbalansen mot politiken och ökat regeringens inflytande över domarutnämningar, och stora folkliga protester mot förslagen tonades ner av säkerhetsläget under Gazakriget och senare konflikten med Iran.

Det har också funnits krav på en oberoende utredning av attacken den 7 oktober 2023, och bedömare noterar att Netanyahu motsatt sig en sådan utredning.

Källa: samlad faktasammanställning.