Värmeböljan påverkar djurens beteende och hälsa

Den pågående värmen påverkar inte enbart människor utan också både vilda och tama djur. Forskning visar att höga temperaturer kan förändra djurs beteende, försämra deras förmåga att hitta föda och i vissa fall öka risken för aggressivitet. På längre sikt kan utvecklingen även påverka ekosystem där flera arter är beroende av varandra.

Vid Stockholms universitet undersöker zoologen Emily Baird och hennes forskargrupp hur värme påverkar humlors minne när de samlar pollen och nektar. Hon är verksam vid Zoologiska institutionen och forskar om hur djurs hjärnor använder syninformation för att styra beteenden. Enligt Emily Baird blir humlor mer förvirrade och mindre noggranna i höga temperaturer, vilket gör att de får svårare att minnas vilka blommor som innehåller mest nektar och ibland även att hitta tillbaka till boet. Karolinska Institutet uppger att forskargruppen även studerar hur högre temperaturer påverkar pollinerande insekters sinnen, kognition och beteende.

När en humla inte lyckas samla in föda påverkas även resten av samhället eftersom den förser andra humlor i boet med mat. Emily Baird beskriver humlor som en av de viktigaste pollinatörerna och uppger att omkring 70 procent av de växter människor äter är beroende av deras pollinering. Bland dessa finns bland annat bönor, gurka, tomat och aubergine. Naturvårdsverket uppger samtidigt att inhemska blommande växter i trädgårdar och på balkonger kan gynna pollinerande insekter genom att ge tillgång till nektar och pollen.

Även fjärilar påverkas av värmen. Lars Pettersson, docent i zooekologi vid Lunds universitet, uppger att fjärilslarver utvecklas sämre under varma perioder och att vuxna fjärilar som utsätts för värmestress lever kortare tid. Lunds universitet leder dessutom Svensk Dagfjärilsövervakning, som samlar in observationer för att följa förändringar hos Sveriges dagfjärilar. Lars Pettersson har också beskrivit flera dagfjärilsarter som känsliga för torka och framhållit att regn kan förbättra förutsättningarna för både larver och vuxna fjärilar.

Om antalet fjärilar minskar blir det samtidigt mindre föda för fåglar och andra djur som lever av dem, däribland fladdermöss. Fladdermöss kan dessutom bli desorienterade och drabbas av uttorkning under perioder med hög värme.

Studier visar också att fåglar förändrar sitt beteende när temperaturen stiger. De letar mindre efter mat till sina ungar och minskar sitt kvittrande. I stället sitter de stilla med utsträckta vingar och öppen näbb för att försöka kyla ned kroppen.

Hos hundar har forskning visat ett samband mellan varmt väder och fler hundbett. En studie som omfattade 69 525 rapporterade hundbett i åtta amerikanska städer visade enligt Harvard Medical School att antalet bett ökade under varmare dagar. I samma studie konstaterades även fler hundbett vid högre nivåer av ultraviolett strålning och ozon, medan någon koppling till partiklar av typen PM2,5 inte kunde påvisas. En annan analys visade att risken för hundbett var omkring tio procent högre vid en temperatur på 32 grader än vid 15 grader. Forskarna kunde dock inte avgöra om hundarna blev mer aggressiva eller om människors beteende under varma dagar bidrog till ökningen.

Janina Pfalzer vid Svenska Kennelklubben uppger att organisationen inte har märkt att hundar generellt blivit mer aggressiva i värme. Hon framhåller samtidigt att hundar är känsligare för höga temperaturer än människor eftersom de främst svettas genom trampdynorna. Redan vid temperaturer över 15 grader finns enligt henne risk att hundar påverkas av värmen. Kraftigt flåsande, långt utsträckt tunga samt klarröda eller mycket rosa slemhinnor är tecken på överhettning. Svenska Kennelklubben rekommenderar att veterinär kontaktas vid misstanke om värmeslag och avråder från att lägga en blöt handduk över en överhettad hund eftersom värmen då kan kapslas in. För att bedöma om asfalten är för varm rekommenderas ett femsekunderstest med handens baksida.

Flera andra djurarter påverkas också av höga temperaturer. Kor är känsliga för värmestress och kan sluta äta samt producera mindre mjölk. Enligt RISE kan lakterande mjölkkor redan vid omkring 20 grader behöva förändra sitt beteende genom att söka skugga eller mörkare delar av stallet. Värmestress kan dessutom leda till minskat foderintag, kortare liggtider och minskat brunstbeteende. Jordbruksverket uppger att nötkreatur normalt ska ses till minst en gång per dag och att sjuka, skadade, nyfödda eller djur med avvikande beteende ska kontrolleras oftare.

En studie från Kina som publicerades 2025 pekar dessutom på att flera djurarter, däribland ormar och katter, är mer benägna att bita människor under varma perioder. Observationer visar också att gemser blir mer aggressiva mot varandra när temperaturen stiger från 10 till 19 grader, och forskare bedömer att aggressiviteten kan öka ytterligare till år 2080 till följd av klimatförändringarna. Den tropiska fisken Gyllene Julie uppvisar också ett mer konfrontativt beteende när vattentemperaturen stiger från 24 till 29 grader.

Även andra arter får svårare att klara värmen. Zebrafinkar behöver enligt forskning ungefär dubbelt så många försök för att lära sig hitta en mjölmask under en värmebölja jämfört med vid normala temperaturer. Igelkottar och vissa smågnagare är samtidigt känsliga för uttorkning.

För att hjälpa djurlivet under varma perioder rekommenderas bland annat att ställa ut låga skålar med vatten och kattmat till igelkottar, ordna fågelbad med stenar där insekter kan landa utan att drunkna, plantera blommande växter som ger nektar samt låta delar av trädgården med vedhögar och ogräs vara kvar som livsmiljö för insekter. Att vattna gräsmattan kan också göra det lättare för igelkottar och fåglar att hitta mask.