Långa ambulansköer doldes bakom sommarens medianvärden

Flera patienter med de mest akuta ambulanslarmen i Region Stockholm fick under sommaren 2025 vänta mycket länge på hjälp, trots att regionens egen utvärdering drog slutsatsen att responstiderna för prio 1-larm inte hade försämrats. Statistik vecka för vecka visar att den procent av patienterna som väntade längst under flera veckor fick vänta mellan 70 och 91 minuter på en ambulans, samtidigt som medianresponstiden låg kvar kring 13 minuter.

Den mest ansträngda perioden inföll under vecka 30, då bristen på ambulanspersonal uppmärksammades offentligt. Av 1 171 prio 1-utryckningar var medianresponstiden 13,5 minuter, medan tio procent av patienterna fick vänta längre än 35 minuter. För fem procent översteg väntetiden 52 minuter och för den procent som väntade längst var responstiden minst 91 minuter. Totalt fick 13 patienter vänta längre än 91 minuter. Region Stockholm definierar responstid som tiden från att ambulanslarmet registreras hos larmcentralen tills ambulansen når patientens adress eller plats. Prio 1 avser livshotande tillstånd där ambulansen ska köra med blåljus och siren.

Ambulanssjuksköterskan och Vårdförbundets förtroendevalde Emil Skoglund beskriver väntetider på 90 minuter eller mer för prio 1-patienter som mycket allvarliga och patientfarliga. Han anser att ambulanssjukvården i Stockholm måste uppnå betydligt kortare responstider. Enligt honom speglar de detaljerade siffrorna den omfattande personalbrist som rådde under veckor då mellan 10 och 20 ambulanser stod stilla varje dag på grund av bemanningsproblem.

Krisen växte fram efter att Region Stockholm under våren 2025 hade tagit över hela ambulansverksamheten i egen regi. Personalen hade dessförinnan varnat cheferna för bemanningsläget, och i slutet av juli skickades dagligen sms till medarbetare om obemannade arbetspass. Kvällen den 22 juli fanns endast en ambulans i tjänst vid citystationen och dagen därpå höll regionen ett krismöte. Region Stockholm beslutade den 5 augusti 2025 att genomföra en partsgemensam utvärdering av sommaren och sommarplaneringen inom AISAB. Granskningen omfattade perioden juni–augusti 2025 och byggde bland annat på intervjuer med Vårdförbundet, Kommunal, Vision, Läkarförbundet och Ledarna.

Rapporten beskriver att AISAB har omkring 1 700 medarbetare, bedriver verksamhet vid 30 ambulansstationer från Hallstavik till Södertälje och hanterar cirka 380 000 uppdrag per år. Grundkapaciteten består av 48 ambulanser i ständig drift, medan mellan 78 och 87 enheter används beroende på veckodag och tid på dygnet. I rapporten redovisas också att verksamhetsövergången från Samariten Ambulans AB Stockholm till AISAB genomfördes den 1 maj 2025 och omfattade cirka 220 medarbetare. Året före, den 1 mars 2024, överfördes omkring 350 medarbetare från Falckambulans AB Stockholm.

Utvärderingen pekar dessutom på flera omständigheter som påverkade sommarens bemanning. AISAB beslutade den 9 april 2025 att inte erbjuda dubbel ersättning till timanställda under sommaren, ett beslut som enligt rapporten försvårade bemanningen. Den 23 juli omprövades beslutet och den dubbla ersättningen återinfördes med hänvisning till det ansträngda personalläget. Vid månadsskiftet mot juli saknades bemanning för 140 arbetspass inom ambulanssjukvården, varav 110 i verksamhetsområde Nord. Rapporten beskriver även att avsaknaden av ett digitalt, fullständigt och tillförlitligt planeringsstöd försvårade planeringen inför sommaren.

Regionens utvärdering byggde främst på medianvärden för hela sommaren och jämförelser med tidigare år. Ulf Lockerwand, operativ strateg vid regionledningsförvaltningen och ansvarig för rapporten, bedömer att den ger en rättvisande bild för både patienter och ambulanspersonal eftersom de övergripande responstiderna för prio 1-larm inte förändrades. Han uppger samtidigt att han inte tagit del av den mer detaljerade statistik som visar väntetider vecka för vecka och säger att rapporten hade kunnat utvecklas med mer detaljer om de mest ansträngda veckorna, men att han uppfattade att några avvikelser inte hade identifierats.

Peter Hill, verksamhetsutvecklare för prehospital vård i Region Stockholm, säger att medianvärdet är den etablerade metoden för att mäta ambulanssjukvårdens responstider. Enligt honom kan de längsta väntetiderna påverkas av enskilda hinder, exempelvis avspärrningar eller blockerade vägar, och därför krävs genomgång av varje enskilt fall för att fastställa orsaken. Emil Skoglund efterlyser samtidigt en oberoende granskning av hur ambulanssjukvårdens responstider har utvecklats under det senaste decenniet och menar att en sammanvägd median för hela sommaren inte ger en rättvis bild för de patienter som drabbades under de mest belastade veckorna. Samtidigt fortsätter ambulanspersonal att få sms om obemannade arbetspass inför juli och augusti, där verksamheten beskriver bemanningsläget som fortsatt ansträngt.