Värme påverkar djur och hotar viktiga pollinatörer

Illustration

Nyheter

Värme påverkar djur och hotar viktiga pollinatörer

Av RedaktionenPublicerad: 27 juni 07:006 min

Höga temperaturer påverkar inte bara människor utan också många djurarter. Forskning visar att värme kan förändra djurens beteende, försämra deras orienteringsförmåga och påverka deras möjligheter att hitta föda. I förlängningen kan det få följder för ekosystemen.

Emily Baird, lektor i zoologi vid Stockholms universitet, har i sin forskning sett att humlor får sämre minne när det är varmt. Enligt henne blir humlorna mer förvirrade, får svårare att komma ihåg vilka blommor som innehåller mest nektar och kan även få problem att hitta tillbaka till boet. Eftersom en enskild humla samlar föda åt hela kolonin kan det leda till att andra humlor blir utan mat. Emily Baird uppger att omkring 70 procent av de växter människor äter är beroende av humlor för pollinering, bland annat bönor, gurka, tomat och aubergine. Hon rekommenderar dessutom att människor planterar framför allt inhemska blomarter, eftersom de ger humlor tillgång till nektar även under varma perioder.

Även fjärilar påverkas av värmestress. Lars Pettersson, docent i zooekologi vid Lunds universitet, uppger att fjärilslarver utvecklas sämre i höga temperaturer och att vuxna fjärilar får kortare livslängd. Han framhåller också att minskade fjärilspopulationer påverkar djur som är beroende av fjärilar som föda, däribland flera fladdermusarter. Fladdermöss kan dessutom bli desorienterade och drabbas av uttorkning i värme.

Fåglar förändrar också sitt beteende under varma perioder. Studier visar att de söker mat åt sina ungar mer sällan och att deras sång minskar. I stället sitter de stilla med utsträckta vingar och öppen näbb för att försöka kyla ned kroppen.

En studie som omfattade närmare 70 000 rapporterade hundbett i åtta amerikanska städer visade att hundbett var vanligare under varma och soliga dagar. Vid en temperatur på 32 grader var risken tio procent högre än vid 15 grader. Forskarna kunde dock inte avgöra om hundarna blev mer aggressiva eller om människor påverkades av värmen på ett sätt som ökade antalet incidenter. Janina Pfalzer vid Svenska Kennelklubben säger att organisationen inte har märkt att hundar generellt blir mer aggressiva i värme, men betonar att hundar är känsligare för höga temperaturer än människor eftersom de bara svettas genom trampdynorna.

Enligt Janina Pfalzer finns risk för värmepåverkan redan när temperaturen överstiger 15 grader. En överhettad hund flämtar kraftigt, kan dra upp läpparna så att den ser ut att le, ha tungan långt utanför munnen och få klarröda eller kraftigt rosa slemhinnor. Svenska Kennelklubben rekommenderar att veterinär alltid kontaktas vid misstänkt värmeslag, även om hunden verkar återhämta sig efter nedkylning. Organisationen avråder också från att lägga en blöt handduk över en överhettad hund eftersom värmen då kan kapslas in. För att avgöra om asfalten är för varm rekommenderas ett femsekunderstest där handens baksida hålls mot underlaget.

Forskning visar även att flera andra djur påverkas av värme. Kor kan drabbas av värmestress, sluta äta och producera mindre mjölk. En studie från Kina från 2025 pekar på att bland annat ormar och katter oftare biter människor under varma perioder. Observationer av gems visar att arten blir mer aggressiv när temperaturen stiger från 10 till 19 grader, och forskare bedömer att dessa aggressiva beteenden kan öka med omkring 50 procent fram till år 2080 till följd av stigande temperaturer och klimatförändringar. Den tropiska fisken Gyllene Julie blir också mer konfrontativ när vattentemperaturen ökar från 24 till 29 grader och slår oftare med stjärten mot andra fiskar. Zebrafinkar behöver samtidigt ungefär dubbelt så många försök för att lära sig hitta en mjölmask under en värmebölja jämfört med vid normala temperaturer.

Igelkottar och vissa smågnagare är känsliga för uttorkning. För att hjälpa djurlivet rekommenderas att vatten och kattmat ställs ut till igelkottar, att fågelbad fylls med vatten och förses med stenar eller andra landningsytor så att även insekter kan dricka utan att drunkna samt att trädgårdar inte städas alltför noggrant. Att låta ogräs och vedhögar ligga kvar gynnar insekter, och en vattnad gräsmatta gör det lättare för igelkottar och fåglar att hitta mask.


Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 95%
95%
5%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående och undviker egna värderingar, spekulationer, överdrifter eller förstärkningar. Den återger forskningsresultat och experters uttalanden med tydliga källhänvisningar utan att själv dra slutsatser eller använda laddade ord. Hårda eller negativa uttryck, såsom aggressivitet hos djur eller ökad risk för bett, presenteras alltid som påståenden från forskare eller organisationer och behandlas som sådana. Rekommendationer och fakta återges utan känslospråk eller försök att styra läsarens uppfattning. Endast vissa formuleringar som "Emily Baird uppger" eller "Janina Pfalzer säger" visar att informationen kommer från källor, vilket är korrekt enligt kriterierna. Det finns inga tecken på journalistens egna värderande eller känslomässigt styrda uttryck. Därför bedöms artikeln som mycket oberoende och neutral, med en poäng på 95.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
65%
30%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln främjar en vänsterorienterad miljö- och naturvårdssyn genom att prioritera skyddet av natur och djurarter, betona kommunikation från akademi och expertis samt rekommendera samhälleliga insatser och stärkta skyddsmekanismer. Den kritiserar indirekt bristen på åtgärder mot klimatrelaterade problem och favoriserar en starkare statlig eller kollektiv lösning för att värna om utsatta arter och ekologiska system. Marknadslösningar eller individuella ansvarstaganden i ekonomisk mening lyfts inte fram, vilket ger svag koppling till höger. Samtidigt finns ett mått av pragmatism i förslagen om praktiska hjälpåtgärder, vilket plockar upp delar av mitten, men övervägande språklig och tematiskt gynnar texten vänstersidan.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden kretsar kring värmens negativa påverkan på djur och pollinatörer, med fokus på ekologiska och miljömässiga problem. Problemet beskrivs som värme och klimatförändringar, offren är olika djurarter inklusive humlor, fjärilar, fladdermöss och fåglar. Lösningar som nämns handlar om att människor kan hjälpa genom att plantera inhemska blommor och skapa bättre förutsättningar för djur att överleva värmeböljor.

Språk och ton:
Ordvalet är faktabaserat och informativt men med en tydlig betoning på djurens sårbarhet inför värme samt behovet av mänskliga åtgärder. Inga starka förstärkningar av någon politisk aktör, men det finns en implikation om att stat, forskning och samhälle bör agera för att skydda miljön.

Källbalans:
Källorna är främst akademiker och forskare från universitet samt Svenska Kennelklubben, vilket ger tyngd åt expertkunskap inom djurekologi och djurhälsa. Det finns ingen framträdande motpart som ifrågasätter forskningen eller för fram andra perspektiv som t.ex. ekonomiska eller marknadsliberala lösningar.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln lyfter inte fram politiska lösningar eller ekonomiska dimensioner som exempelvis marknadens roll, privata initiativ eller skattesystem för miljöskydd. Den tar heller inte upp eventuella kostnader eller kritik mot statlig inblandning, vilket om det gjorts kunde ha gett en mer balanserad bild. Fokus är uteslutande på naturvetenskapliga och miljömässiga problem och åtgärder.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

ANNONS

Dela artikel:Laddar…

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.