
Illustration
Säpo ser fortsatt hög risk kring Peyman Kia
Peyman Kia avtjänar ett livstidsstraff på Kumlaanstalten efter att ha dömts för grovt spioneri för Rysslands räkning. Han hålls under omfattande säkerhetsåtgärder i avskildhet från andra intagna eftersom Kriminalvården och Säkerhetspolisen bedömer att han fortfarande utgör en säkerhetsrisk. Enligt myndigheternas bedömning finns en risk både för att han skulle kunna manipuleras fram till en rymning eller att ett fritagningsförsök skulle kunna genomföras av ombud med koppling till Ryssland.
Stockholms tingsrätt dömde Peyman Kia den 19 januari 2023 till livstids fängelse för grovt spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Svea hovrätt fastställde den 25 maj samma år livstidsstraffet och ändrade samtidigt brottstiden till perioden 15 oktober 2011 till och med februari 2017. Högsta domstolen beslutade den 19 september 2023 att inte meddela prövningstillstånd, vilket innebar att hovrättens dom stod fast. Enligt hovrätten hade Peyman Kia anskaffat, befordrat och röjt den absoluta merparten av de omkring 90 hemliga dokument som omfattades av åtalet till den ryska militära underrättelsetjänsten GRU. Handlingarna hade han kommit över under sina tidigare anställningar vid Säkerhetspolisen och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. Han greps av Säkerhetspolisen i Uppsala i september 2021 när han arbetade som chef vid Livsmedelsverket, och åtalades i november 2022.
Spioneriet genomfördes tillsammans med hans yngre bror Payam Kia. Payam Kia dömdes till nio år och tio månaders fängelse för grovt spioneri och återkallade sitt överklagande i Svea hovrätt i maj 2023, vilket gjorde att tingsrättens dom stod fast. Enligt hans försvarare Björn Sandin medgav Payam Kia att han lämnat kuvert på Rysslands ambassad och hämtat betalning på ett bibliotek i Uppsala, men han förnekade att han gjort sig skyldig till spioneri.
Kriminalvården har fattat fler än 100 beslut om fortsatt avskildhet för Peyman Kia. Besluten grundas bland annat på sekretessbelagda yttranden från Säkerhetspolisen och hänvisar till att han utgör en risk för Sveriges säkerhet. Han får därför inte ha kontakt med någon av de övriga omkring 640 intagna på Kumlaanstalten.
I handskrivna brev till Förvaltningsrätten har Peyman Kia begärt att isoleringen ska upphöra. Han anser att flera av de uppgifter som ligger till grund för Kriminalvårdens beslut är felaktiga och har även hävdat att myndigheten försöker pressa honom att lämna mer information om vad som kan ha överlämnats till Ryssland. Han återkallade senare sitt överklagande med hänvisning till att han ansåg sig sakna möjlighet att få juridisk hjälp, varefter Förvaltningsrätten avskrev målet.
Breven passerar både Kriminalvårdens säkerhetsavdelning och Säkerhetspolisen innan de skickas vidare, eftersom myndigheterna bedömer att de skulle kunna innehålla kodade meddelanden till GRU. I ett av breven beskriver Peyman Kia sin situation som akut och skriver att han kan behöva agera på alla sätt som krävs för att överleva. Formuleringen har enligt handlingarna väckt uppmärksamhet hos Kriminalvårdens säkerhetsavdelning.
En personlighetsbedömning som genomförts inom Kriminalvården beskriver hur Peyman Kia själv uppgett att han genomgått omfattande psykologiska tester och utbildningar inför sina anställningar inom staten. Han uppger också att psykologer tränat honom att utveckla egenskaper som varit relevanta för hans yrkesroller. Kriminalvården bedömer att erfarenheterna från Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Must kan ge honom kunskaper som skulle kunna underlätta planering av en rymning eller påverkan på andra personer.
Enligt den psykiatriska funktionsbedömningen beskriver Peyman Kia att han utvecklat ett självövervakande beteende och kan anpassa sitt uppträdande efter olika personer och situationer. Han uppger också att han kan inge förtroende samtidigt som han i efterhand insett att hans tidigare yrken inneburit ett oärligt agerande.
Kriminalvårdens personal beskriver honom som lågmäld, mycket observant och noggrann i kontakterna med personalen. Riskbedömningar pekar samtidigt på att han har en stark förmåga att analysera situationer och anpassa sitt uppträdande efter egna syften. Den personal som ansvarar för honom har därför särskild psykologisk utbildning för att minska risken för manipulation eller hjälp vid ett eventuellt flyktförsök.
Peyman Kia vistas inte utomhus trots att han erbjuds promenader. I stället tränar han dagligen inomhus och har enligt Kriminalvårdens dokument byggt upp en mycket god fysisk form. Hans dagar präglas av fasta rutiner kring träning, hygien, måltider och läsning. Personalen noterade samtidigt ett förbättrat mående under våren och sommaren 2025 efter att han fått bättre träningsutrustning och möjlighet att laga egen mat.
Handlingarna visar också att han under häktestiden vid flera tillfällen lyckades etablera otillåten kontakt med andra intagna trots säkerhetsåtgärderna. Vid ett tillfälle avbröts hans utevistelse när han började ropa till fångar på en intilliggande rastgård. I en annan incident reagerade han kraftigt när kriminalvårdspersonal beslagtog tre böcker och femton påsar socker från hans cell eftersom mängden bedömdes vara för stor.
Säkerhetsrådgivaren Carolina Angelis, tidigare verksam vid Försvarets radioanstalt och Must, bedömer att Ryssland fortfarande kan ha ett intresse av att få ut Peyman Kia trots att han inte längre har tillgång till hemlig information. Enligt henne har ett sådant agerande ett signalvärde gentemot personer som arbetar för ryska underrättelsetjänsten. Hon framhåller samtidigt att Sveriges hantering av fallet markerar hur allvarligt landet ser på den här typen av brott och säger även att det inte går att veta om all information som Peyman Kia kan ha lämnat vidare till Ryssland är känd.
Hur länge Peyman Kia kommer att hållas i avskildhet är inte fastställt. Livstidsstraff kan enligt svensk lag senare omvandlas till ett tidsbestämt straff efter ansökan, tidigast när minst tio år av straffet har avtjänats.
Analys
Förklaring:
Artikeln är huvudsakligen skriven med sakligt och neutralt språk utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. Texten återger fakta, rättsprocesser och bedömningar från myndigheter och andra källor tydligt och neutralt. Laddade ord och beskrivningar som "grovt spioneri", "säkerhetsrisk", "manipulation" och liknande återges som officiella bedömningar eller källhänvisningar och kan därför inte påverka poängen negativt. Journalisten gör inga egna förstärkningar, förminskningar, egna slutsatser eller känslostyrda formuleringar, utan presenterar informationen relativt neutralt och faktabaserat. Formuleringen om Peyman Kias egna brev och hans upplevda situation återges utan värderande språk från journalistens sida. En viss informationsmängd kan upplevas som detaljerad men det påverkar inte oberoendet eftersom den är sakligt presenterad. Därför ges artikeln en hög oberoendepoäng, men inte absolut 100 då det är en omfattande text och mindre nyanser av formuleringar kan tolkas olika av läsare.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst en mittenposition eftersom den fokuserar på en objektiv, teknokratisk och institutionell hantering av ett säkerhetshot, där myndigheter och rättssystem framstår som centrala aktörer som hanterar hotet. Varken stark kritik mot staten eller fokus på individuellt ansvar och förminskning av statlig kontroll framkommer, vilket hade lutat åt vänster respektive höger. Den neutrala och detaljerade framställningen av myndigheternas bedömningar och procedurer stödjer en balans mellan marknad och stat, typisk för mitten.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är att Peyman Kia utgör en påtaglig och långvarig säkerhetsrisk mot Sverige på grund av grovt spioneri för Ryssland. Säkerhetspolisen och Kriminalvården framstår som ansvariga för skydd av rikets säkerhet medan Peyman Kia utgör hotet. Lösningen är fortsatt hårda säkerhetsåtgärder och avskildhet.
Språk och ton:
Språket är sakligt och informativt utan värdeladdade ord som kan göra en aktör mer positiv eller negativ, men genom att framhäva myndigheternas åtgärder och bedömningar ges en ton som understryker allvaret och nödvändigheten av statlig kontroll och säkerhet.
Källbalans:
Källorna domineras av myndigheter som Säkerhetspolisen, Kriminalvården, domstolar samt en säkerhetsrådgivare med erfarenhet i försvarsmakten, medan inga tydliga alternativa perspektiv eller kritiska röster mot myndigheternas bedömning framkommer; försvararens syn får liten begränsad plats.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som kritik mot statens långa isolering och om eventuella övergrepp i hanteringen saknas. Det finns ingen diskussion om rättssäkerhet, isoleringens humanitet eller alternativa bedömningar av säkerhetsrisker, vilket skulle kunna nyansera bilden.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
Nya israeliska flyganfall trots färskt avtal
Israel genomförde nya flyganfall i södra Libanon trots det ramverksavtal som slöts med Libanons regering...

Skattesänkning väntas ge rusning till svenska bensinmackar
En tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel träder i kraft på onsdag och...

Svenska uppfödare rustar inför extrem värme
Den pågående värmeböljan i Europa har lett till omfattande dödlighet bland fjäderfän i Frankrike. Enligt...

Nike Löfdahl flyttade 100 mil för sommarjobb
Efter att ha fått ett sommarjobb i Vilhelmina valde 20-åriga Nike Löfdahl att flytta omkring...
