Vårdpress och sena semesterbesked präglade sommaren

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Vårdpress och sena semesterbesked präglade sommaren

Av RedaktionenPublicerad: 23 aug 09:573 min

Vården i Västerbotten har haft en ansträngd sommar med långa väntetider på akutmottagningarna, överbeläggningar och omfattande övertidsarbete. Jenny Olsson, ordförande för Vårdförbundet i Västerbotten, uppger att problemen har berört samtliga tre sjukhus samt primärvården och sjukstugorna i länet.

Vårdförbundet håller fortfarande på att samla in medlemmarnas erfarenheter från sommaren, men enligt Jenny Olsson har belastningen varit särskilt hög inom kirurgiska och medicinska mottagningar samt inom primär- och akutvården. Region Västerbotten uppgav den 29 juni att trycket på länets sjukhus var högre och att marginalerna var små, trots att ungefär lika många vårdplatser var öppna som under tidigare somrar. Regionen hade därför avstämningar med kommunerna flera gånger i veckan om flödet för patienter som var färdigbehandlade och kunde skrivas ut.

Inför sommaren beslutade Region Västerbottens hälso- och sjukvårdsnämnd att den planerade slutenvården skulle minska under veckorna 23–34. Verksamheten skulle då huvudsakligen inriktas på akut vård samt utredning och behandling av tumörsjukdomar. Regionen uppgav även att flera hälsocentraler skulle hålla stängt och att andra verksamheter skulle ha begränsade öppettider.

Bemanningen var samtidigt en utmaning. En månad före början av juni behövde Region Västerbotten tillsätta omkring 100 tjänster enbart i Umeå inför sommaren. I början av juni återstod enligt områdescheferna Erik Nordhall och Camilla Andersson omkring 20 olösta pass i Umeå och mellan 50 och 60 i Skellefteå.

Även förlossningsvården påverkades. Förlossningen vid Lycksele BB höll stängt mellan den 29 juni och den 10 augusti på grund av brist på barnmorskor. Gynmottagningen skulle samtidigt vara öppen som vanligt, medan gynjour kvällar, nätter och helger skulle finnas från mitten av juli. Under stängningen väntades mellan två och fyra födande kvinnor per vecka hänvisas till Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Födande kunde även hänvisas till Skellefteå.

Socialstyrelsens nationella analys för 2026 visar att Region Västerbotten under 2025 hade 9,9 överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser och dag. Det var den högsta redovisade nivån bland regionerna. Motsvarande nivå för riket var 5,1. Uppgifterna bygger på SKR:s väntetidsstatistik.

En annan fråga under sommaren har varit när personalen fick besked om sina semestrar och sommarscheman. Många anställda fick enligt Vårdförbundet veta sina semesterperioder först i slutet av maj eller början av juni. Vårdförbundet kopplar de sena beskeden till striktare regler från regionen för extraersättningar och extrapass när sommarbemanningen planeras.

Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Näsvall delar inte bedömningen att de sena semesterbeskeden berodde på förändringen som infördes två år tidigare. Hon konstaterar däremot att beskeden kom för sent och beskriver det som ett misslyckande från regionens sida. Enligt Pia Näsvall behöver regionen bli bättre till nästa år, eftersom personalen har rätt att få besked om sin semester inom den tid som reglerna anger. Hennes förhoppning är att regionen ska klara det nästa år.

Inför 2026 redovisade Vårdförbundet Västerbotten också förändringar i det centrala avtalet. Bland annat omfattas deltidsanställda av övertidsersättning, perioden med ersättning för förskjuten arbetstid har förlängts och nattillägget under helger har höjts med 30 procent från 2026.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är övervägande saklig och neutral i språket. Journalisten redovisar olika fakta, statistik och uttalanden från flera olika källor, såsom Vårdförbundet, Region Västerbotten och olika tjänstepersoner, utan att själv spekulera, värdera eller förstärka informationen. Eventuella hårda eller starka uttryck framkommer tydligt som återgivna uttalanden från källor, vilket inte påverkar oberoendet negativt. Språket är sakligt och saknar känslomässig färgning eller egna slutsatser. Det finns vissa formuleringar som kan uppfattas som värderande, exempelvis "beskriver det som ett misslyckande från regionens sida", men detta är ett återgivet uttalande direkt tillskrivet en källa och påverkar därför inte poängen negativt. Sammantaget är artikeln välskriven med ett neutralt och oberoende språkbruk, men poängen dras något ner för vissa uttryck som kan uppfattas som svagt värderande i formuleringar trots att de är källhänvisade.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
30%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar vänster genom att betona offentliga vårdens problem, personalens arbetsvillkor och kritik mot regionens hantering. Vårdförbundet och fackligt perspektiv framhålls som viktiga, vilket kopplas till vänsterns fokus på starkare stat, sociala skyddsnät och förbättringar för anställda inom offentlig sektor. Regionen pekas ut som ansvarig snarare än marknadslösningar eller individuellt ansvar. Den mittsökande perspektivet visar viss balans, men får mindre utrymme än den fackliga kritiken. Högerperspektiv, såsom marknadslösningar eller kritik mot facket, är i princip obefintliga.

Rubrik och framing:
Skapar en bild av en överbelastad och underbemannad vård i Västerbotten, med vårdpersonal som offer för dåliga arbetsvillkor och regionen som ansvarig för problemen. Vårdförbundet framställs som en lösningsorienterad och representativ aktör för personalens perspektiv.

Språk och ton:
Neutralt men med vinkling mot vårdpersonalens utmaningar och deras kritik mot regionens hantering, vilket ger en viss positiv framställning av fackföreningen och fackliga frågor.

Källbalans:
Huvudkällor är Vårdförbundet och regionens representanter, med tydlig tyngd på Vårdförbundets kritik och erfarenheter. Regionens perspektiv tonas ner något och det saknas röster från andra intressenter som patienter eller politiska beslutsfattare.

Utelämnanden och kontext:
Saknas djupare analys av orsaker till bemanningsproblemen kopplat till bredare politiska eller ekonomiska faktorer, samt från politiska partier eller andra samhällsaktörer. En bredare kontext om hur vården ska lösa dessa strukturella frågor saknas.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.