Byfest lyfter Huskölens 400-åriga skogsfinska historia

Omkring 300 personer väntas under lördagen till den årliga tårt- och kakfesten i Huskölen-Karlstrand, där ett 30-tal personer bor permanent. Huskölen/Karlstrands byalag, som registrerades den 23 juli 1995 enligt Bolagsfakta, arrangerar festen med tårtor, kakor, loppis, hantverk och musik. Årets arrangemang uppmärksammar även områdets skogsfinska historia.

Anne-Marie Wästholt, som tillhör den tolfte generationen i Västigårn i Huskölen, uppger att de första bosättningarna på platsen anlades av svedjefinnar, även kallade skogsfinnar, i slutet av 1620-talet. Byns dokumentation pekar ut Grels Ersson och Eskil Larsson som några av de första bosättarna. De kom med sina familjer från Savolax i Finland via Björnberg på andra sidan Ljusnan och använde svedjebruk, där skog brändes för att skapa mark för bland annat rågodling.

Dokumentation som återges av släktforskningssidan SenblevviEkerlings anger att Grels Ersson och Eskil Larsson skattlades för sina finntorp vid hösttinget 1637. Ett brev med koppling till detta ska enligt samma dokumentation ha utfärdats i Vansätter den 5 juni samma år av kronobefallningsmannen Johan Esckelsson. Efter en undersökning 1726 fördes hemmanen in i kronans jordebok genom ett beslut från landshövdingeämbetet den 6 september 1727.

Hogdalsbygden uppger att finntorpen senare utvecklades till gårdar och friköptes i mitten av 1700-talet. När befolkningen växte fick arvingar från Huskölen mark vid fäbodarna i Finneby och Karlstrand, som med tiden blev egna byar med permanent bosättning. Institutet för språk och folkminnen beskriver den lokala utvecklingen som en del av en större migration där tusentals finska bönder flyttade till svenska skogsbygder ungefär mellan 1570 och 1660, främst från Savolax och Tavastland.

Den finska historien märks fortfarande i lokala namn. Anne-Marie Wästholt uppger att Huskölen tidigare ofta kallades Finnan och att benämningen fortfarande förekommer. Hon har även tidigare förmedlat kunskap om finnkolonisationen i området. FINNSAM:s programarkiv visar att hon 2016 visade Västigårn för besökare från Finnmarkens historiegrupp.

Huskölen och Karlstrand betraktas enligt Anne-Marie Wästholt av de boende som en sammanhängande by, även om länsgränsen mellan Jämtlands län och Gävleborgs län går mellan ortsnamnen. Gränsen påverkar bland annat var invånarna har rätt att söka sjukvård. Hogdalsbygden uppger att byarna norr om Ljusnan fick bilväg först under 1950-talet och bedömer att vägförbindelsen har bidragit till att Huskölen och Karlstrand kunnat behålla sin permanenta befolkning.

Även senare händelser finns dokumenterade kring platsen. Krisinformation.se uppger att Anne-Marie Wästholt bodde i Huskölen när hon evakuerades under skogsbränderna 2018 och tvingades lämna sitt hem under en vecka. För den äldre markhistoriken finns också arkivmaterial hos Lantmäteriet, vars digitala historiska kartarkiv omfattar handlingar från 1628 och framåt samt förrättnings- och skiftesmaterial från den period då finntorpen dokumenterades.