Vårdpersonal pressar kommunen om kritiserade scheman

De nya arbetsschemana inom omsorgen i Åsele fortsätter att möta kritik från anställda. Förändringen omfattar bland annat LSS, särskilda boenden, servicehuset Åseborg, hemtjänsten och äldreomsorgen. Vårdpersonalen förväntas arbeta varannan helg, och kommunen har infört schemat som en del av arbetet med att minska kostnaderna.

Alice Haglund och Miranda Thudin, som arbetar inom vården, beskriver arbetsmiljön och schemaläggningen som en av de viktigaste frågorna inför valet i september. Alice Haglund uppger att vissa arbetsveckor består av två kvällspass, en ledig dag, två dagpass och därefter två dagar med delade turer. Enligt henne gör upplägget att stora delar av veckan tillbringas på arbetsplatsen.

Miranda Thudin uppger att schemat ger för lite tid för återhämtning och begränsar möjligheterna till ett privatliv. Hon säger också att hon inte vill återvända till arbetet efter semestern. Enligt Miranda Thudin har omkring 20 personer lämnat äldreomsorgen på grund av det nya schemat, vilket har inneburit att flera erfarna kollegor försvunnit och att belastningen ökat för dem som arbetar kvar. Hon beskriver också stämningen på arbetsplatsen som pressad och uppger att många anställda mår dåligt.

Liknande uppgifter om personalavhopp har kommit från andra håll. Undersköterskan Lisa Jansson berättade för Sveriges Radio att hon efter 20 år inom äldreomsorgen i Åsele lämnade yrket och började utbilda sig till målare. Hon kopplade beslutet till fler arbetspass, delade turer och minskad återhämtning. Arbetet uppgav i maj 2026 att avhoppen efter införandet av schemat hade bidragit till mer övertid och brist på vikarier inom äldreomsorgen.

Motståndet mot förändringen fanns redan innan schemat infördes. I oktober 2024 hade fler än 400 personer skrivit under en namninsamling mot det planerade upplägget. Samma månad skulle kommunpolitiker, personal och fackliga företrädare mötas för att diskutera förändringen.

Bakgrunden är samtidigt en ansträngd ekonomi inom kommunens sociala verksamheter. Dåvarande kommunalrådet Andreas From (S) uppgav i oktober 2024 att socialtjänsten och äldreomsorgen stod för drygt hälften av Åsele kommuns budget och att underskotten i verksamheterna hade vuxit under åtta till tio år.

Åsele kommun redovisade i delårsrapporten för 2024 att äldreomsorgens nettokostnadsavvikelse hade ökat från 16 miljoner kronor 2021 till 25 miljoner kronor 2023 jämfört med kommunens beräknade standardkostnad. Vid utgången av augusti 2024 låg äldreomsorgen omkring 10,1 miljoner kronor sämre än budget, medan de sociala verksamheterna tillsammans hade en budgetavvikelse på cirka 18,9 miljoner kronor.

I kommunens budget för 2025–2027 slogs det fast att anpassningarna inom äldre- och funktionshinderomsorgen skulle fortsätta för att nå ekonomisk balans. Åsele kommun pekade samtidigt ut arbetsmiljö, kompetensförsörjning och bemanningsekonomi som centrala frågor för verksamheten.

Kommunalrådet Gerhard Sansell (S) anser att de anställda inom omsorgen måste få möjlighet att framföra sina synpunkter. Han uppger samtidigt att schemaläggningen ytterst är en verksamhetsfråga och att politikerna inte beslutar om själva schemat. Gerhard Sansell säger att kommunen arbetar tillsammans med Kommunal i en arbetsgrupp och att det fortsatta arbetet ska utgå från det som kommer fram där.

Även Centerpartiets gruppledare Sylvia Schöne (C) är kritisk till det nuvarande upplägget. Hon anser att personalen bör få större inflytande över sina arbetsscheman och har uppgett att Centerpartiet kan tänka sig att ompröva schemat.

Kommunal meddelade i april 2026 att facket och Åsele kommun hade nått en lokal lösning om storhelgstillägg för vårdpersonal som arbetar under Åsele marknad. Initiativet kom från Kommunal. Arbetsplatsombudet Pamela Grahn uppgav samtidigt att friskvårdsbidraget hade höjts.