Var fjärde svensk tonåring dricker energidryck dagligen

Svenska ungdomar konsumerar energidryck oftare än jämnåriga i övriga Norden. I en ny undersökning från Livsmedelsverket uppger 28 procent av de svenska deltagarna mellan 15 och 19 år att de dricker energidryck dagligen. Samtidigt vill 35 procent minska sin konsumtion och 19 procent uppger att de känner obehag när de avstår från drycken.

Undersökningen genomfördes under våren 2026 och omfattade 4 916 ungdomar från Sverige, Danmark, Finland, Norge och Island. Arbetet leddes av Livsmedelsverket i samarbete med Origo Group och myndigheter i de övriga nordiska länderna, enligt Nordiska ministerrådet.

Skillnaderna mellan länderna framgår även av den veckovisa konsumtionen. I Sverige dricker 75 procent energidryck minst en gång i veckan, medan motsvarande andel i Norden som helhet är 61 procent. Den dagliga konsumtionen ligger på 22 procent i det samlade nordiska materialet.

Danmark har den lägsta konsumtionsfrekvensen i undersökningen. Där dricker 14 procent energidryck varje dag och 43 procent minst en gång i veckan. I Norge uppgår den dagliga andelen till 18 procent. Bland de svenska deltagarna uppger endast sju procent att de aldrig dricker energidryck, jämfört med 16 procent i Norden totalt.

Enligt Nordiska ministerrådet började 39 procent av ungdomarna i undersökningen dricka energidryck när de var 13 år eller yngre. Smaken är den vanligaste anledningen till konsumtionen och anges av 73 procent. Att få mer energi anges av 51 procent, medan 34 procent dricker energidryck för att hålla sig vakna.

Skolarbetet är ytterligare en anledning som förekommer i svaren. Svenska ungdomar uppger oftare än ungdomar i de andra nordiska länderna att de använder energidryck för att prestera bättre i skolan. De rapporterar också i större utsträckning regelbunden konsumtion av coladrycker och koffeinberikade kosttillskott.

Livsmedelsverkets toxikolog och projektledare Sabina Litens Karlsson uppger att de flesta svenska tonåringar dricker mellan 250 och 330 milliliter energidryck vid ett och samma tillfälle. Hon beskriver även kopplingen mellan konsumtionen och skolarbetet. Ungefär hälften av de svenska ungdomarna upplever åtminstone ibland att de inte klarar dagen utan energidryck.

Folkehelseinstituttet i Norge uppger att 30 procent av ungdomarna som konsumerar energidryck har upplevt negativa hälsoeffekter. Bland besvären finns sömnproblem, hjärtklappning, huvudvärk, yrsel och skakningar. Sju procent rapporterar problem med tänderna.

Burkstorleken varierar också mellan länderna. Bland norska ungdomar som dricker energidryck föredrar 37 procent halvlitersburkar. I hela Norden är motsvarande andel 23 procent och i Sverige nio procent, enligt Folkehelseinstituttet.

Ekonomin och hälsan är två återkommande skäl till att ungdomar vill minska sin konsumtion. I Gävle beskriver Morris Wiklund kostnaden och de allmänna hälsoskäl som han ser som anledningar till att dricka mindre. Alice Melin framhåller att en minskad konsumtion blir billigare och tar även upp energidryckens negativa betydelse vid ångest.

Liknande ekonomiska överväganden framkommer i den nordiska undersökningen. Folkehelseinstituttets forskare Marianne Hope Abel uppger att högre priser var den åtgärd som ungdomarna oftast angav som något som skulle kunna få dem att minska konsumtionen. Ekonomiska skäl vägde tyngre i svaren än information och varningsmärkning.

Undersökningen fastställer inte varför svenska ungdomar dricker energidryck oftare än jämnåriga i grannländerna, enligt Sveriges Radio. Skillnader i åldersgränser och regler för marknadsföring har lyfts som en möjlig förklaring, men något orsakssamband har inte påvisats i studien.

I Norge infördes ett förbud mot försäljning av energidryck till barn under 16 år den 1 januari 2026, enligt Helsedirektoratet. Reglerna hade därmed börjat gälla innan den nordiska undersökningen genomfördes under våren.

Totalt deltog 747 norska ungdomar i studien. Folkehelseinstituttet konstaterar att antalet norska 15-åringar i materialet är för litet för att det ska gå att dra slutsatser om vilken betydelse den nya åldersgränsen haft för konsumtionen.

I Sverige har Svensk Dagligvaruhandels medlemsföretag sedan 2009 tillämpat en gemensam frivillig åldersgräns på 15 år för energidrycker. Branschöverenskommelsen innehåller också en rekommendation till butikspersonal att uppmärksamma omfattande inköp även bland ungdomar som har fyllt 15 år.

Den 22 januari 2026 meddelade Svensk Dagligvaruhandel att Livsmedelsverket hade presenterat ett förslag till kostråd om att barn under 16 år inte bör konsumera energidrycker. Branschorganisationen efterfrågade samtidigt en lagstadgad åldersgräns i stället för enbart frivilliga rekommendationer.

Frågan om marknadsföring till barn och unga har också behandlats av svenska myndigheter. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket presenterade den 3 februari 2025 förslag om åtgärder för en hälsosammare livsmedelskonsumtion. Bland förslagen fanns en utredning av regler för marknadsföring av ohälsosamma livsmedel riktad till barn och ungdomar.

Även i Finland har ungdomars konsumtion undersökts separat. Enligt Finlands livsmedelsmyndighet Ruokavirasto har Institutet för hälsa och välfärd, THL, studerat energidryckskonsumtion och koffeinintag bland finländska ungdomar mellan 12 och 20 år inom en nationell ungdomskostundersökning. Resultaten presenterades den 4 juni 2026.

Den aktuella nordiska rapporten har publikationsnummer 2026:537 och är den första delen av ett uppföljningsprojekt till NORMO 2025, som undersökte vuxnas matvanor och livsstil i Norden.

Arbetet fortsätter under hösten 2026 med särskilda ungdomspaneler, enligt Livsmedelsverkets projektledare Sabina Litens Karlsson. Nordiska ministerrådet anger att projektets rekommendationer om åtgärder för att minska energidryckskonsumtionen ska presenteras sommaren 2027.