Vänsterpartiet vill sätta lönegolv för Malmöanställda

AI-genererad illustration

Lokalt Syd

Vänsterpartiet vill sätta lönegolv för Malmöanställda

Av RedaktionenPublicerad: 3 sep 16:383 min

Vänsterpartiet i Malmö vill införa ett lönegolv för kommunens tillsvidareanställda. Förslaget innebär att ingen i den gruppen ska ha mindre än 27 000 kronor i månadslön, medan undersköterskor ska få minst 29 000 kronor. Partiet har bland annat pekat ut vårdbiträden, personliga assistenter, barnskötare och elevassistenter som yrkesgrupper som berörs.

Malmö stads lönestatistik för december 2025 visar att omkring tio procent av vårdbiträdena hade en månadslön på 23 638 kronor eller lägre. Bland undersköterskorna låg ungefär tio procent på 28 100 kronor eller mindre. Kommunal anger samtidigt att det centrala kollektivavtalet med Sveriges Kommuner och Regioner och Sobona från den 1 januari 2026 har en lägstalön på 23 638 kronor för arbetstagare som fyllt 19 år och 25 798 kronor för dem med yrkesförberedande gymnasieutbildning.

Avtalet innehåller för 2026 även ett centralt löneutrymme på 915 kronor och en individgaranti på 600 kronor för berörda heltidsanställda medlemmar. Sveriges Kommuner och Regioner uppger att HÖK 25 med Kommunal gäller från den 1 april 2025 till den 31 mars 2027 och omfattar omkring 540 000 medarbetare. Enligt avtalet har arbetsgivarna ett stort ansvar för lönebildningen och lönerna ska vara individuella och differentierade.

Vänsterpartiet i Malmö har inte redovisat någon beräkning av den totala kostnaden för sitt förslag. Partiet uppger däremot att satsningen ska finansieras inom kommunens budget om Vänsterpartiet får vara med och styra efter valet. Oppositionsrådet Anfal Mahdi har också framhållit att en rödgrön regering enligt hennes bedömning skulle kunna frigöra mer pengar till välfärden. Hon har samtidigt öppnat för en kommunal skattehöjning om det skulle behövas.

Statistiska centralbyrån har fastställt Malmös kommunala skattesats för 2026 till 21,24 procent. Tillsammans med Region Skånes skattesats på 11,18 procent är den totala kommunala skattesatsen 32,42 procent. Malmö stad redovisade samtidigt ett överskott på 755 miljoner kronor för 2025 och bedömde att kommunen hade en fortsatt god ekonomisk ställning.

Anders Rubin, kommunalråd i Malmö med ansvar för äldreomsorg och strategisk personalpolitik samt ordförande i hälsa-, vård- och omsorgsnämnden, motsätter sig inte högre löner i sig. Han anser däremot att politiker inte ska fastställa lönenivåerna och att lönekrav i stället bör drivas av fackliga organisationer inom den ordinarie lönebildningen.

Anders Rubin uppgav i juni att Malmö stad på sikt vill ersätta vårdbiträden med undersköterskor och att vårdbiträden erbjuds möjligheter att vidareutbilda sig till andra roller. Skånes Folkblad uppgav då att det fanns omkring 1 200 vårdbiträden i Malmö stad. Kommunals lokala ordförande för vård och omsorg i Malmö, Olga Krivtsova, har samtidigt uppgett att facket anser att vårdbiträden bör värderas högre lönemässigt och att yrkesgruppen kommer att behövas även framöver trots satsningen på fler utbildade undersköterskor.

Malmö stads personalredovisning för 2025 visar att 85,5 procent av de anställda arbetade heltid. Bland kvinnorna var andelen 83,9 procent och bland männen 90,0 procent.

Även Vänsterpartiet i Lund går till val på ett lönegolv för kommunanställda. Där är nivån satt till 28 000 kronor i månaden. Partiet har motiverat förslaget med att ett heltidsarbete i kommunen ska ge en lön som går att leva på och en pension som partiet bedömer som värdig. Vänsterpartiet i Lund har också uppgett att det finns anställda med löner på 22 500 kronor i månaden och att det inte enbart gäller yngre arbetstagare.

Vänsterpartiet i Lund har beräknat hur förslaget skulle påverka de anställda med ett antaget tillägg på 700 kronor från 2026 års lönerevision. Enligt partiets beräkning skulle 97 personer få minst 3 000 kronor mer i månaden, 247 personer minst 2 000 kronor mer och 485 personer minst 1 000 kronor mer. Anfal Mahdi har beskrivit Lund som en kommun med något bättre ekonomiska förutsättningar än Malmö.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar från journalisten. Texten återger fakta, statistik och uttalanden från olika källor utan att förstärka, förminska eller dra egna slutsatser. Eventuella hårda formuleringar som "lön som går att leva på" eller uppgifter om lönenivåer är tydligt kopplade till Vänsterpartiets uttalanden och bedömningar, vilket inte påverkar oberoendet negativt. Det finns inga egna spekulationer eller emotionellt laddat språk från journalisten. En liten poängavdrag görs för lätt övergång i vissa formuleringar där författaren indirekt kan tolkas som något positiv eller negativt tonad, men det är marginellt. Sammantaget bedöms texten som mycket oberoende och neutral.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
70%
20%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikelns innehåll och framing gynnar främst vänstersidan då det lyfter fram ett politiskt initiativ från Vänsterpartiet som vill höja lägsta löner för utsatta kommunanställda, i linje med vänsterns fokus på jämlikhet, starkare stat och sociala skyddsnät. Fackliga perspektiv och kritik mot låga löner framhävs, medan mer marknadsorienterade eller högerinriktade röster får mindre utrymme. Detta ger en tydlig fördel för vänstern i bedömningen.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden skapar en bild av låga löner bland kommunanställda som ett problem som Vänsterpartiet vill lösa genom ett politiskt initiativ med lönegolv. Vänsterpartiet framstår som lösningen som vill förbättra löner och levnadsvillkor för utsatta yrkesgrupper, medan Anders Rubin och arbetsgivarsidan framstår mer som motståndare till politiska styrningar av lönenivåer.

Språk och ton:
Artikeln använder neutrala ordval men förstärker Vänsterpartiets satsning genom att lyfta fram behovet av högre löner för utsatta yrkesgrupper som vårdbiträden och undersköterskor. Oppositionens kritik presenteras, men den ges en något kontrasterande roll som mer marknads- och fackföreningsstyrd lönebildning utan politiskt fastställda löner.

Källbalans:
Fokus ligger på Vänsterpartiets initiativ med uttalanden från partiets representanter, men även Kommunal och arbetsgivarsidan ges utrymme. Det saknas röster från höger- eller borgerliga partier eller mer uttalad kritisk opposition mot lönegolvet utöver kommunalråd Anders Rubin. Källorna är främst från fack och kommunala aktörer.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar en djupare analys av ekonomiska konsekvenser, arbetsmarknadseffekter eller alternativa lösningar från andra politiska läger. Perspektiv på skattehöjningens påverkan på företagsklimat eller kommunal ekonomi behandlas endast kort och är främst ur Vänsterpartiets synvinkel. Mer marknadsperspektiv eller kritiska röster mot statliga lönepåbud saknas.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.