Sonens stamceller blev lösningen när donator saknades

Alexandra Niklasson i Malmö behandlas för akut myeloisk leukemi, AML, och har fått stamceller från sin son Felix efter att någon fullt matchande donator inte kunde hittas. Alexandra Niklasson beskriver att hon successivt känner sig starkare och att hon är berörd över att sonen valde att bli donator.

När Alexandra Niklasson fick cancerbeskedet upplevde hon situationen som skrämmande. Läkarna hade samtidigt förklarat att möjligheten att hitta en passande givare normalt är god eftersom registren är omfattande. Tobiasregistret, Sveriges register för blodstamcellsdonatorer, uppger att drygt 280 000 potentiella givare finns registrerade i Sverige. Genom det internationella samarbetet kan även mer än 43 miljoner potentiella givare i drygt 100 register matchas mot patienter i andra länder.

I Alexandra Niklassons fall hittades ändå ingen passande donator. Hennes barn vävnadstypades därför för att undersöka om någon av dem kunde donera stamceller, och sonen Felix visade sig kunna användas. European Society for Blood and Marrow Transplantation, EBMT, beskriver haploidentisk transplantation som ett alternativ när en fullt matchande givare saknas. Barn kan efter vävnadstypning fungera som halvmatchande familjedonatorer till en förälder.

De stamceller som Alexandra Niklasson fått från Felix ska nu bilda nytt blod och ny benmärg i hennes kropp. Enligt 1177 innebär en allogen stamcellstransplantation att stamceller förs över från en annan person efter en förbehandling, konditionering, som ska minska mängden sjuka celler och förbereda kroppen för transplantationen. Efter ingreppet är patienten särskilt känslig för infektioner tills benmärgen har återhämtat sig.

Stamcellstransplantation kan användas vid AML för att minska risken för återfall. Regionala cancercentrum i samverkan rekommenderar allogen stamcellstransplantation som förstahandsalternativ för patienter under omkring 70 år med intermediär- eller högriskgenetik eller otillräckligt svar på den första cytostatikabehandlingen, under förutsättning att andra svåra sjukdomar inte hindrar behandlingen.

Cancerfonden uppger att omkring tre fjärdedelar av AML-patienterna under 60 år når komplett remission efter en till två behandlingsomgångar. Därefter ges normalt ytterligare en till tre konsoliderande behandlingar med cytostatika och för vissa patienter även allogen stamcellstransplantation. I det standardiserade vårdförloppet för akut leukemi anger Regionala cancercentrum i samverkan nio kalenderdagar som mål från välgrundad misstanke till första behandling och högst 90 dagar från komplett remission till stamcellstransplantation när den används som primär behandling.

Leukemi är en blodcancersjukdom som börjar i benmärgen och påverkar blodbildningen genom att förändrade vita blodkroppar förökar sig okontrollerat. Sjukdomen delas in i akuta och kroniska former, som i sin tur kan vara lymfatiska eller myeloiska. AML drabbar omkring 400 personer per år i Sverige och påverkar främst benmärgen och den normala blodbildningen. Akut lymfatisk leukemi, ALL, orsakas av genetiska förändringar i blodbildande celler och är den vanligaste cancerformen bland barn. Vid kronisk leukemi är symtomen vanligtvis lindrigare.

Den 4 september uppmärksammas Internationella leukemidagen. Alexandra Niklasson uppmanar fler att anmäla sig till Tobiasregistret. Registret uppger att personer mellan 16 och 35 år kan registrera sig som potentiella blodstamcellsdonatorer. Vävnadstypen bestäms genom analys av ett kindprov, varefter personen kan matchas mot patienter både i Sverige och internationellt.

Skånes universitetssjukhus uppger att hematologiverksamheten har regionalt ansvar i Skåne för bland annat akut leukemi och stamcellstransplantation. Den särskilda mottagningen för stamcellstransplantation finns i Lund och ansvarar för behandling inför transplantation samt uppföljning efteråt.