Vänsterpartiet medger fel efter brev till morddömd

Vänsterpartiets gruppledare i riksdagen, Samuel Gonzales Westling, undertecknade i december 2025 ett stödbrev riktat till Ibrahim Naif Ibrahim Abu Mokh. Abu Mokh dömdes efter mordet på en israelisk soldat 1984 och agerade för PFLP, som finns på Europeiska unionens terroristlista. Europeiska unionens råd beslutade den 26 februari 2026 att behålla samtliga befintliga organisationer på listan, med bland annat frysta tillgångar och förbud mot att göra ekonomiska resurser tillgängliga för dem.

Vänsterpartiet uppger att kampanjen hade som krav att de fångar som omfattades inte skulle ha ägnat sig åt våld. Partiet skriver att faktagranskningen i det aktuella fallet blev fel och att det inte är acceptabelt. Namnen på de palestinska fångarna hade enligt Vänsterpartiet tillhandahållits av Palestinska riksförbundet. Samuel Gonzales Westling och Vänsterpartiet har i övrigt inte velat besvara frågor om ärendet. Palestinska riksförbundet deltog även som utställare på Vänsterpartiets kongress under 2026, där organisationens vice ordförande Ziyad Moussa företrädde förbundet.

Ibrahim Naif Ibrahim Abu Mokh dömdes tillsammans med Rushdi Hamdan Abu Mukh, Walid Daka och Ibrahim Abdel Razek Bayadseh. De fyra var israeliska medborgare från Baqa al-Gharbiyye och agerade för PFLP. Uppgifter från den palestinska myndighetens officiella dagstidning, återgivna av Palestinian Media Watch, anger att Ibrahim Abu Mukh greps den 24 mars 1986. Commission of Detainees and Ex-Detainees Affairs uppgav vid hans frigivning i mars 2026 att han var 65 år och hade tillbringat omkring fyra decennier i israeliska fängelser. Palestinian Prisoners Society uppgav i april 2026 att han hade frigivits efter 40 år i fängelse.

Statsminister Ulf Kristersson har i den efterföljande debatten anklagat Vänsterpartiet för att återkommande ha medlemmar, aktiva och riksdagsledamöter med vad han beskriver som en romantisk syn på terrorism. Samuel Gonzales Westling är sedan den 13 januari 2026 även Vänsterpartiets ledamot i Regionpolisråd Mitt, med mandat till och med den 31 december 2026.

Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, beskriver terrorism som användning av våld mot civila i syfte att sprida rädsla bland allmänheten för ett politiskt ändamål. Said Mahmoudi framhåller samtidigt att frågan om vem som ska betecknas som terrorist är omdiskuterad. Han använder Hamas som exempel och skiljer mellan organisationens ställning som motståndsrörelse i folkrättslig mening och handlingar som kan utgöra terrorism, där han nämner attacken den 7 oktober.

Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, pekar på att African National Congress och Nelson Mandela betraktades som terrorister av USA fram till 2008. Pål Wrange uppger också att två personer som senare blev israeliska premiärministrar under 1940-talet ledde judiska organisationer som betecknades som terroristorganisationer.

Said Mahmoudi och Pål Wrange bedömer att frågan om mordet 1984 kan klassificeras som terrorism bland annat beror på om situationen vid tidpunkten juridiskt kan betraktas som ett krig mellan Israel och PFLP. Said Mahmoudi uppger att folkrätten medger våld mot en ockupationsmakt. Pål Wrange framhåller samtidigt att om mordet inte skulle uppfylla kriterierna för ett terrordåd skulle tortyren av offret i stället kunna innebära att gärningen utgjorde ett krigsbrott.