Man åtalas för dubbelmordet i Brattås 2005

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Man åtalas för dubbelmordet i Brattås 2005

Av Peter KarlssonPublicerad: 7 aug 16:372 min

En man i 45-årsåldern åtalades på fredagen för morden på Tor Öberg och Gerd Viklund i Brattås utanför Härnösand 2005. Åtalet väcks drygt 20 år efter händelsen. Mannen nekar till brott. Ångermanlands tingsrätt har registrerat målet som B 1029-26 och har tidigare angett gärningstiden till perioden 31 maj–2 juni 2005.

Polismyndigheten uppgav att dna från en okänd person säkrades på brottsplatsen redan 2005. Senior åklagare Hanna Flordal beslutade den 11 augusti 2025 att en dna-baserad släktforskningsdatabas skulle användas i förundersökningen. Metoden blev möjlig genom lagändringar som Sveriges riksdag beslutade om under 2025 och som trädde i kraft den 1 juli samma år.

Polismyndigheten uppgav att mannen först blev skäligen misstänkt genom den dna-baserade släktforskningen. Efter att han gripits topsades han, och en direkt jämförelse med dna-spåret från brottsplatsen gav en positiv träff. Misstankegraden höjdes därefter till sannolika skäl. Ångermanlands tingsrätt beslutade den 10 april 2026 att häkta mannen på sannolika skäl misstänkt för två mord och beslutade den 7 maj om fortsatt häktning.

I polisförhör har mannen berättat att han passerade platsen när morden skedde. Han har också uppgett att okända män på gården beordrade honom att släpa in Gerd Viklunds kropp i en ladugård. Senior åklagare Hanna Flordal bedömer inte den förklaringen som trovärdig. Hon har även kommenterat möjligheten att fler personer kan ha befunnit sig på gården när Tor Öberg och Gerd Viklund dödades.

Tor Öberg och Gerd Viklund slogs ihjäl med ett föremål som misstänks ha varit en av Tor Öbergs egna klyvyxor. Ett rättsläkarutlåtande som redovisats i samband med åtalet anger att det inte går att utesluta att Gerd Viklund fortfarande levde när hon släpades in i ladugården där hon senare hittades.

Den tidigare spaningsledaren Börje Öhman uppgav att han ledde Brattåsutredningen mellan 2005 och 2008 och beskrev genombrottet våren 2026 som positivt för möjligheterna att föra utredningen vidare. Barbro Öberg, dotter till Tor Öberg, uppgav efter åtalet att hon under fredagsförmiddagen skulle träffa polisen för att få information om utredningen. Hon sade att hon hoppas att rättsprocessen ska ge svar på vem som dödade hennes pappa och varför.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är överlag skriven med en saklig och neutral ton, där fakta och händelseförlopp återges utan egna värderingar eller slutsatser från journalisten. Eventuella bedömningar och värderingar uttrycks tydligt som uppgifter från personer, såsom senior åklagare Hanna Flordal eller tidigare spaningsledaren Börje Öhman. Laddade ord och beskrivningar, exempelvis om mord, vapen och misstankar, är antingen sakliga eller tillskrivna källor och påverkar därför inte oberoendet negativt. Det förekommer en bedömning från åklagaren av en förklaring som "inte trovärdig", men detta lyfts fram som hennes bedömning, inte journalistens egen. En liten sänkning görs med hänvisning till att artikeln återger en bedömning utan att tydligt markerar det som en källa i den specifika meningen. Annars finns inga spekulationer, dramatiseringar, egna slutsatser eller riktningsskapande formuleringar. Därför bedöms artikeln som mycket oberoende, med endast marginella avvikelser.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
80%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på ett brottsfall och rättsprocess med stark betoning på polisens och rättsväsendets arbete enligt lagens ramar. Framställningen är faktabaserad och saklig utan politisk argumentation. Den gynnas huvudsakligen av ett mittenperspektiv där institutionell funktion och pragmatisk laganvändning står i fokus, medan vänster- eller högerpolitiska tolkningar av brott, straff eller integritet inte lyfts fram i betydande grad.

Rubrik och framing:
Artikeln presenterar en rättsprocess kring ett dubbelmord där lagstiftning om dna-baserad släktforskning använts som ett centralt verktyg. Fokus ligger på polisens arbete, rättssystemet och en uppföljning av en kallare brottsutredning.

Språk och ton:
Språket är neutralt och faktabaserat utan värdeladdade ordval eller tydliga förstärkningar som gynnar någon särskild politisk sida.

Källbalans:
Polismyndigheten, åklagare och rättsläkare dominerar som källor, tillsammans med en tidigare spaningsledare och offrets nära anhörig. Ingen tydlig motpart eller kritisk röst mot rättsprocessen finns med.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv på frågor kring integritet eller kritik mot användandet av dna-baserad släktforskning, vilket hade kunnat belysa en kontroversiell ny lagstiftning. Det saknas också diskussion om brottsprevention eller offerstöd utöver en kort anhörigreaktion.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.