Migrationspolitiken hårdnar trots historiskt låga asyltal

Antalet asylsökande i Sverige väntas under 2026 bli det lägsta sedan jämförbar statistik började föras 1985. Migrationsverket sänkte i juli prognosen för antalet förstagångsansökningar om asyl från 5 000 till 4 200. Under 2025 sökte 6 737 personer asyl, varav 3 965 män och 2 772 kvinnor, enligt Statistiska centralbyrån. Som jämförelse kom fler än 160 000 asylsökande till Sverige under flyktingkrisen 2015.

Migrationsminister Johan Forssell från Moderaterna anser att omläggningen av migrationspolitiken nu är genomförd och pekar ut en fortsatt stram linje som partiets viktigaste prioritering. Han bedömer att integration och arbetet mot utanförskap kommer att få större utrymme under nästa mandatperiod. Johan Forssell varnar samtidigt för att en rödgrön valvinst skulle kunna medföra en återgång till en mer generös flyktingpolitik.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna har under mandatperioden bland annat minskat det svenska mottagandet av kvotflyktingar från 5 000 till 900 personer per år. Kraven för uppehållstillstånd och anhöriginvandring har skärpts, reglerna för utvisning på grund av brott har ändrats och lönekravet för arbetskraftsinvandring har höjts kraftigt. Även återvandringsbidraget har höjts.

Riksdagen beslutade den 13 augusti 2026 att anta regeringens ytterligare skärpningar av reglerna för anhöriginvandring. Socialdemokraterna och Centerpartiet reserverade sig mot delar av förslaget. I en av voteringarna fick utskottets förslag 176 ja-röster, 129 nej-röster och 42 ledamöter avstod. Regeringen har beslutat att reglerna ska börja gälla den 1 oktober 2026. En person med tidsbegränsat uppehållstillstånd måste då som huvudregel ha haft uppehållstillstånd i Sverige i minst två år innan anhöriga kan beviljas tillstånd.

Samtidigt har regeringen infört en möjlighet för personer under 21 år, som tidigare haft uppehållstillstånd som anhöriga barn, att i vissa fall fortsätta få uppehållstillstånd efter 18-årsdagen. Migrationsverket räknar med att omkring 59 000 ansökningar i anknytningsärenden kommer att lämnas in under 2026.

Socialdemokraterna säger sig vilja behålla en stram migrationspolitik och har under stora delar av mandatperioden röstat för regeringens skärpningar. Partiet har samtidigt ändrat hållning i vissa frågor, bland annat efter debatten om utvisningar av ungdomar. Socialdemokraternas migrationspolitiska talesperson Ida Karkiainen anser att reglerna inte ska leda till orimliga utvisningar och partiet har tillsammans med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet försökt stoppa delar av regeringens skärpningar för anhöriginvandring.

Ida Karkiainen bedömer inte att en socialdemokratiskt ledd regering skulle leda till ökad invandring, förutsatt att svenska regler även fortsättningsvis ligger på ungefär samma nivå som i andra EU-länder. Socialdemokraterna vill behålla mottagandet av 900 kvotflyktingar per år och säger nej till permanenta uppehållstillstånd som huvudregel. Partiet motsätter sig också att redan beviljade permanenta uppehållstillstånd återkallas retroaktivt. I stället har Socialdemokraterna föreslagit ett etableringstillstånd som ska ge personer som lär sig svenska, arbetar och uppfyller kraven en tydligare väg mot svenskt medborgarskap.

Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Niels Paarup-Petersen bedömer att lättnader i reglerna för anhöriginvandring snabbt skulle kunna bli en gemensam fråga för oppositionspartierna vid ett regeringsskifte. Centerpartiet vill dessutom avskaffa det nuvarande lönegolvet för arbetskraftsinvandring och i stället kräva lön och villkor som motsvarar kollektivavtal eller praxis i den aktuella branschen.

Centerpartiet vill även skapa en möjlighet till permanent uppehållstillstånd för personer som vuxit upp i Sverige och låta personer som är födda i landet ansöka om uppehållstillstånd eller medborgarskap utan att först behöva lämna Sverige. Tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill Centerpartiet åter höja mottagandet av kvotflyktingar till 5 000 per år.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill dessutom återinföra permanenta uppehållstillstånd. Miljöpartiet anser att Sverige ska ta emot fler asylsökande genom EU:s system för ansvarsfördelning och inte välja ekonomiska bidrag som alternativ. Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Annika Hirvonen anser att Sverige har möjlighet att hjälpa fler människor.

EU:s migrations- och asylpakt började tillämpas den 12 juni 2026. Enligt EU-kommissionen omfattar de tio rättsakterna bland annat gemensamma regler för screening vid unionens yttre gräns, snabbare asyl- och återvändandeförfaranden samt nya regler om vilket medlemsland som ansvarar för en asylansökan. Europeiska unionens råd har för 2026 fastställt en solidaritetspool med ett referensvärde på 21 000 omplaceringar eller andra solidaritetsinsatser, alternativt 420 miljoner euro i ekonomiska bidrag.

EU-länderna kan välja mellan omplaceringar, ekonomiska bidrag, alternativa stödåtgärder eller en kombination. Cypern, Grekland, Italien och Spanien har bedömts vara utsatta för migrationstryck och kan därför få stöd genom solidaritetspoolen.

Sverigedemokraterna vill gå längre än de åtgärder som hittills genomförts. Partiet vill helt stoppa mottagandet av kvotflyktingar, återkalla permanenta uppehållstillstånd och ytterligare skärpa reglerna för anhöriginvandring. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har bland annat pekat på hårdare försörjningskrav och anser att reglerna för personer som kommer till Sverige med studentvisum men inte studerar bör granskas närmare.

Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna vill behålla mottagandet på 900 kvotflyktingar per år. Moderaterna betraktar 900 som en övre gräns, medan Sverigedemokraterna vill avskaffa mottagandet helt.

Den minskade asylinvandringen sammanfaller med både svenska åtstramningar och förändrade migrationsvägar genom Europa. EU har stegvis skärpt kontrollen vid sina yttre gränser och ökat samarbetet med länder längs de vanligaste migrationsrutterna. Under första halvåret 2026 invandrade totalt 36 675 personer till Sverige, enligt Statistiska centralbyrån. Det var 560 personer, eller omkring två procent, färre än under samma period 2025.

Migrationsverket har samtidigt sänkt prognosen för självmant återvändande med 200 personer både 2026 och 2027. En av orsakerna som myndigheten anger är att vissa avlägsnandebeslut och verkställigheter som gäller unga vuxna tills vidare avvaktas i väntan på förändrade regler. Det går samtidigt inte att fastställa om antalet personer som vistas i Sverige utan tillstånd har minskat. Hundratals personer som dömts till utvisning efter brott är fortsatt kvar i landet eftersom besluten inte har kunnat verkställas.