Valrörelsen skärps när partierna mobiliserar inför valet

Med drygt en vecka kvar till riksdagsvalet präglas valrörelsen av snabbt förändrade opinionssiffror, frågor om regeringsunderlaget och Liberalernas möjligheter att klara fyraprocentsspärren. I en väljarbarometer från SVT och Verian får Liberalerna 3,0 procent, en uppgång med 1,1 procentenheter och den enda statistiskt säkerställda förändringen i den mätningen. Moderaterna mäts samtidigt till 16,4 procent, partiets lägsta stöd på sju år, medan avståndet mellan Tidöpartierna och oppositionen är 8,2 procentenheter.

I en separat mätning från Novus för TV4 får Liberalerna 3,3 procent, vilket är en ökning med 1,4 procentenheter och partiets högsta notering under Simona Mohamssons tid som partiledare. Socialdemokraterna får 25,8 procent efter ett statistiskt säkerställt tapp på 4,3 procentenheter jämfört med Novus föregående mätning den 19 augusti. Oppositionens försprång är där 2,6 procentenheter. Moderaterna mäts till 17,2 procent, Sverigedemokraterna till 20,7 procent, Vänsterpartiet till 8,4 procent och Centerpartiet till 8,3 procent.

Magdalena Andersson säger att opinionsläget visar att valet kan bli jämnt och att hon tror att många väljare tidigare har tagit för givet att oppositionspartierna skulle vinna och att hon skulle bli statsminister. Hon varnar samtidigt för ett scenario där Sverigedemokraterna får ett stort antal ministerposter i en ny regering. Jimmie Åkesson uppger att Sverigedemokraterna, om ministerposterna fördelas proportionellt efter valresultatet, räknar med 12–14 ministrar vid en seger för Tidöpartierna. Han framhåller samtidigt att partiet inte nödvändigtvis behöver göra anspråk på samtliga poster och pekar ut migrationspolitiken som prioriterad. Richard Jomshof har tidigare sagt att han skulle kunna tänka sig posten som demokratiminister.

Magdalena Andersson har samtidigt inte angett vilka partier Socialdemokraterna skulle kunna bilda regering tillsammans med. Hon säger att hon är beredd att samarbeta med samtliga svenska partier utom Sverigedemokraterna. På frågan om Vänsterpartiet kan ingå i en regering säger Magdalena Andersson att Nooshi Dadgostar och partiet fortfarande har en lång resa kvar och att tiden före valet är kort.

Även relationerna inom Tidösamarbetet har varit en valfråga. Jimmie Åkesson har kritiserat Ebba Busch och efterfrågat ett tydligare besked om Kristdemokraternas stöd för ytterligare en Tidöregering. Efter ett möte mellan partiledarna upprepade Ebba Busch offentligt att Kristdemokraterna vill se ytterligare fyra år med den blågula sidan. Hon säger också att partiet är berett att rösta nej till Magdalena Andersson ända fram till ett eventuellt nyval.

För Liberalerna kan ett valresultat under fyra procent få stora praktiska och ekonomiska följder. Om partiet lämnar riksdagen får omkring 20 personer en vecka på sig att lämna sina arbetsplatser. Det är fortfarande oklart var verksamheten och tillhörigheterna i så fall ska flyttas eftersom Liberalerna, till skillnad från bland annat Moderaterna och Socialdemokraterna, saknar ett separat partihögkvarter. Partiet beskrivs som riksdagens ekonomiskt svagaste och riskerar dessutom att förlora stora delar av sitt partistöd.

Riksdagens regler innebär att en partigrupp består av ledamöter från ett parti som har fått minst fyra procent av rösterna i hela landet. Riksdagsförvaltningens stöd till partigrupper omfattar bland annat basstöd samt pengar till politiska sekreterare och partikanslier.

Statsminister Ulf Kristersson säger att Moderaternas väljare inte bör stödrösta på Liberalerna och att varje parti måste vinna väljare på egna meriter. Ulf Kristersson bedömer samtidigt att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kan vinna valet även utan Liberalerna, men understryker att regeringssidan kommer att försöka vinna hela vägen fram till valdagen.

Jimmie Åkesson och Simona Mohamsson har under de senaste veckorna haft en offentlig konflikt om Liberalernas ställning. Jimmie Åkesson har tidigare avrått väljare från att stödrösta på Liberalerna med hänvisning till partiets låga opinionssiffror. I en debatt i SVT:s Aktuellt sade Simona Mohamsson att hon fortfarande tror på Tidösamarbetet och att partierna bör lägga mindre kraft på interna angrepp. Jimmie Åkesson svarade att partierna har olika uppfattningar om vad som är bäst för samarbetet. Under debatten omfamnade de båda partiledarna varandra i studion.

Inför debatten hade resultatet från Novusmätningen för TV4, som senare visade Liberalernas uppgång till 3,3 procent, spridits till personer inom både Liberalerna och Sverigedemokraterna. En film där Simona Mohamsson säger att utvecklingen har vänt spelades in redan på tisdagen och publicerades på onsdagen. Hennes pressekreterare har uppgett att partiet fått indikationer på att en bra mätning var på väg. Sverigedemokraternas presschef Oscar Cavalli Björkman kände också till att Liberalerna skulle gå framåt och säger att kontakter med journalister ibland kan innebära att information blir känd i förväg. TV4 Nyheternas ansvarige utgivare Fredrick Malmberg säger att redaktionen inte lämnar ut resultaten till partierna före publicering och att händelsen ska undersökas.

En annan undersökning från Verian visar att 23 procent av väljarna kan tänka sig att rösta på ett parti på motsatt sida av blockgränsen jämfört med det parti de uppger sig stödja i dag. Bland Tidöpartiernas väljare svarar 26 procent definitivt eller kanske på frågan om ett blockbyte, medan motsvarande andel bland oppositionens väljare är 21 procent. Rörligheten är störst bland mittenväljare och personer mellan 18 och 29 år.

Centerpartiets väljare har den största uppmätta benägenheten att överväga ett blockbyte, 47 procent. Samma andel, 47 procent, uppmäts bland Liberalernas väljare, men där är underlaget litet och resultatet därför mer osäkert. För Moderaterna är andelen 35 procent och för Kristdemokraterna 31 procent. Bland Socialdemokraternas väljare är motsvarande andel 22 procent, följt av Sverigedemokraterna på 14 procent, Miljöpartiet på 8 procent och Vänsterpartiet på 6 procent. Undersökningen genomfördes mellan den 28 juli och 16 augusti 2026 och omfattade 6 047 webbaserade intervjuer med personer mellan 18 och 84 år i Sifopanelen.

Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian, bedömer att samtliga partier är medvetna om att många väljare fortfarande inte har bestämt sig och att kampen om dessa väljare blir central under valrörelsens sista veckor. Han uppger också att Liberalernas nytillkomna väljare främst kommer från Moderaterna och Sverigedemokraterna, men även från Socialdemokraterna. Per Söderpalm bedömer, utifrån historiska data, att sannolikheten för att Liberalerna tar sig in i riksdagen är större än sannolikheten för att Tidöpartierna vinner valet.

Simona Mohamsson beskriver Liberalernas opinionsuppgång som ett läge där ytterligare fyra år för Tidösidan är inom räckhåll, samtidigt som hon konstaterar att oppositionen fortfarande leder.

Centerpartiet tar samtidigt hjälp av den tidigare partiledaren Annie Lööf under valrörelsens slutskede. På lördag ska Annie Lööf kampanja i Stockholms stad och län tillsammans med nuvarande partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist. Kampanjen ska lyfta ett mittenalternativ utan inflytande för Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet, med särskilt fokus på kommuner som i dag styrs av borgerliga partier. Annie Lööf har gjort få politiska framträdanden sedan hon lämnade partiledarposten 2023 men uppges fortfarande vara en av Centerpartiets starkaste profiler bland de egna väljarna.

Socialdemokraterna har under slutspurten också presenterat ett förslag om billigare tandvård. Partiet vill att vuxna ska betala högst tio procent av kostnaden för en behandling. Magdalena Andersson säger att människor i Sverige ska kunna gå till tandläkaren utan att riskera mycket stora privatekonomiska kostnader.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch har under en partiledarutfrågning uppgett att Sveriges första nya kärnkraftverk ska kunna tas i drift i mitten av 2030-talet. Ebba Busch har samtidigt sagt att ny kärnkraft ska byggas utan direkta statliga anslag. Regeringen har dock förberett ett finansieringssystem där kostnaderna kan uppgå till flera hundra miljarder kronor. Ebba Busch beskriver modellen som lån och prissäkringsavtal för grundläggande infrastruktur.

En annan valfråga gäller regeringens förslag att kriminalisera deltagande i kriminella gäng. Tidöpartierna meddelar att regeringen på mandatperiodens sista sammanträde ska fatta beslut om att gå vidare med förslaget. Det ska bli straffbart både att delta i och att ha samröre med kriminella sammanslutningar. Regeringskällor uppger att reglerna ska göra det möjligt att ingripa mot ledande personer som styr brottslighet utan att själva delta i exempelvis mord eller skjutningar. Personer med en nyckelroll ska enligt förslaget kunna dömas till livstids fängelse.

Regeringen siktar på att de nya reglerna ska kunna träda i kraft den 1 april 2027. En grundlagsändring som möjliggör begränsningar av föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk eller annan otillbörlig vinning är tänkt att börja gälla den 1 januari samma år. Den särskilda utredaren bakom förslaget är Hans Harding.

Regeringen har också tillsatt en utredning om villkoren för myndighetschefer. Syftet är att staten ska kunna avsluta en myndighetschefs anställning utan att personen först förflyttas till ett annat uppdrag i Regeringskansliet. Den nuvarande ordningen bygger på lagen om offentlig anställning och innebär normalt att en myndighetschef som lämnar sitt uppdrag i förtid får en anställning som generaldirektör i Regeringskansliet under återstoden av den ursprungliga anställningstiden. När den perioden är slut finns vanligtvis också rätt till avgångsförmåner.

Förflyttade myndighetschefer arbetar i dag ofta i Garnisonen i Stockholm, en ordning som ibland benämns Elefantkyrkogården, och kan bland annat få uppdrag i statliga utredningar med bibehållen lön. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa beskriver systemet som föråldrat och anser att högt avlönade statliga chefer inte bör omfattas av särskilda privilegier. Civilminister Erik Slottner säger att regeringens mål är att staten och myndighetschefer ska kunna gå skilda vägar direkt. Utredningen ska vara färdig i april 2027.

Efter det dödliga skoldådet i Fagersta beslutar regeringen att tillföra ytterligare 100 miljoner kronor till skolornas säkerhetsarbete utöver de 300 miljoner kronor som redan avsatts. De nya pengarna omfördelas från andra statsbidrag där regeringen bedömer att hela anslagen inte skulle användas. Skolor ska kunna söka stöd till bland annat kamerabevakning, lås, dörrar, larmsystem och andra åtgärder för ett förstärkt skalskydd.

Skolverket uppger att huvudmän kan begära ut 2026 års bidrag för säkerhetshöjande åtgärder mellan den 1 september och den 1 oktober. Stödet får bland annat användas till staket, belysning, entrédörrar, larm, nödlås, passersystem, kamerabevakning, intern kommunikation, väktare och utbildning av personal. De ursprungliga 300 miljonerna fördelas genom bidragsramar som huvudsakligen beräknas utifrån antalet barn och elever hos respektive huvudman. Ingen bidragsram ska understiga 30 000 kronor.

Simona Mohamsson säger att många barn och föräldrar efter skoldådet har ställt frågor om tryggheten i skolan och att flera skolor har börjat se över sina säkerhetsrutiner. Under tisdagsmorgonen bjuder regeringen och Simona Mohamsson in myndigheter, fackförbund och andra organisationer till ett rundabordssamtal om skolans säkerhet i Regeringskansliet. Justitieminister Gunnar Strömmer kopplar arbetet till den beslutade skoldådskommissionen, som bland annat ska granska plattformarnas ansvar, möjligheterna att tidigare upptäcka riskbeteenden och ytterligare åtgärder för skolsäkerheten.

Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho har samtidigt beskrivit uppgifter om en politiskt sakkunnig tjänsteman för Sverigedemokraterna som en säkerhetskris. Kvinnan har sedan 2024 arbetat för Sverigedemokraterna i konstitutionsutskottet och är sambo med en av partiets topptjänstemän. Bakgrunden är uppgifter om att hon under flera år ska ha spridit proryska budskap i sociala medier.

Teresa Carvalho säger att uppgifterna väcker frågor om möjlig rysk infiltration i närheten av statsministerns kansli. Hon vill bland annat få klarhet i om Statsrådsberedningen har känt till relationen, vilken information statsminister Ulf Kristersson har fått, om uppgifter som rör rikets säkerhet kan ha röjts och vilka åtgärder statsministern har vidtagit eller planerar att vidta. Teresa Carvalho anser att frågorna är så allvarliga att de måste besvaras omedelbart.

Ulf Kristersson har sagt att tjänstemannen måste lämna sitt arbete om uppgifterna visar sig vara riktiga. Statsministern hänvisar till det pågående kriget i Europa och beskriver frågan som allvarlig.

Jimmie Åkesson avbröt dessutom ett torgmöte i Gävle under onsdagseftermiddagen efter protester från två personer i publiken. Protesterna fortsatte trots att Jimmie Åkesson uppmanade personerna att sluta skrika. Han avslutade därefter sitt framträdande och sade att ordningsmakten borde föra bort personerna.

Förtidsröstningen har samtidigt ökat kraftigt. Valmyndigheten uppger att 992 863 väljare hade förtidsröstat under de första sju dagarna, vilket är omkring 40 procent fler än under motsvarande period inför valet 2022. Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, säger att siffrorna visar en mycket stor uppgång och att den långsiktiga trenden med en ökande andel förtidsröster ser ut att fortsätta även i årets val.

Statistiken bygger på registreringar i den digitala väljarförteckningen och är preliminär. Valmyndigheten påpekar att siffrorna kan släpa efter eftersom röster som tas emot på platser utan internetuppkoppling registreras senare. Vid valen 2022 förtidsröstade totalt 3 153 628 personer.