Vallöften kan pressa Riksbanken mot högre ränta

SEB:s ekonom Robert Bergqvist bedömer att nästa regering kan hamna i konflikt med Riksbankens penningpolitik om vallöften som ökar hushållens konsumtionsutrymme genomförs. Under valrörelsen har partier bland annat föreslagit avgiftsfri förskola, höjt barnbidrag, fri tandvård, billigare kollektivtrafik och permanent sänkt matmoms. Bergqvist befarar att finanspolitiken blir mer konsumtionsdrivande nästa år och anser att Riksbanken i så fall kan behöva möta den utvecklingen med högre ränta.

Riksbanken lämnade den 20 augusti styrräntan oförändrad på 1,75 procent och bedömde samtidigt att en höjning senare under 2026 fortfarande var möjlig. Nästa penningpolitiska beslut fattas den 23 september och offentliggörs den 24 september klockan 09.30. Bergqvist, som ingår i en expertpanel med ekonomer som gör egna bedömningar av penningpolitiken, anser att styrräntan bör höjas till 2,0 procent vid det kommande beskedet. Han bedömer samtidigt att en nivå på 2,25 procent skulle motsvara en helt neutralisering av den stimulans som han anser finns i den nuvarande räntan.

Den senaste inflationsstatistiken har samtidigt minskat förväntningarna på en omedelbar höjning. Statistiska centralbyrån fastställde inflationen enligt KPIF till 0,7 procent i augusti 2026. KPIF exklusive energi var 0,5 procent. Statistiska centralbyrån uppgav att lägre livsmedelspriser drog ned inflationen, medan högre el- och drivmedelspriser verkade i motsatt riktning. SEB:s seniora makrostrateg Amanda Sundström bedömde efter inflationsutfallet att en höjning i september i princip kunde uteslutas och att även sannolikheten för en novemberhöjning hade minskat tydligt. SEB:s chefsstrateg Olle Holmgren uppgav att marknadens prissatta sannolikhet för en höjning i september föll från omkring 30 procent till cirka 10 procent efter inflationsbeskedet.

Konjunkturinstitutet gjorde den 11 augusti en annan bedömning av utvecklingen längre fram. Institutet räknade med att inflationen stiger över 2 procent under 2027 även när energipriser och förändrade skatter räknas bort. Konjunkturinstitutet bedömde därför att Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter senare under 2026 och därefter genomför ytterligare en höjning under 2027. Swedbank bedömde den 25 augusti att reformutrymmet efter riksdagsvalet är begränsat och att en starkare konjunktur tillsammans med stigande inflation gör att Riksbanken börjar höja räntan mot slutet av 2026. Swedbank bedömde samtidigt att själva valresultatet inte väntas få någon tydlig effekt på konjunkturen.

Matmomsen är redan tillfälligt sänkt från 12 till 6 procent från den 1 april 2026 till den 31 december 2027. Regeringen har beräknat att en tvåbarnsfamilj genom sänkningen kan få omkring 545 kronor lägre matkostnader per månad. I budgetpropositionen för 2026 beräknade regeringen samtidigt att åtgärden belastar de offentliga finanserna med 15,94 miljarder kronor under 2026 och 21,25 miljarder kronor under 2027. Bergqvist pekar på att en permanent sänkning av matmomsen och andra långvariga reformer kan skapa stora budgetkostnader och vara politiskt svåra att återställa.

Bergqvist beskriver samspelet mellan expansiv finanspolitik och Riksbankens inflationsmål som ett stort test för nästa finansminister, oavsett vilken regering som tillträder. Hans bedömning är att politiska åtgärder som stärker hushållens ekonomi kan behöva mötas av stramare penningpolitik om de samtidigt ökar inflationstrycket. Han anser att någon av finanspolitiken eller penningpolitiken då måste ändra inriktning och bedömer att Riksbanken inte kommer att vara den part som avstår från att agera.