Våldsamma memes normaliseras inför EU‑valet

Forskare varnar för att upprepad exponering för våldsamma och hatfulla memes bidrar till en avtrubbning bland användare inför EU‑parlamentsvalet 2024.

Studien visar att extrema budskap i form av humoristiska bilder, videor och texter sprids rutinmässigt på öppna digitala plattformar.

Forskarna skapade nya konton på Instagram, X, TikTok och Facebook och följde partier, större medier, politiska kommentatorer och engagerade aktörer för att bevaka innehållet, med särskilt fokus på kommentarsfält där memes förekommer.

Materialet samlades in under perioden före valet till EU‑parlamentet 2024.

Studien ingår i ett treårigt EU‑projekt om vardagsextremism och omfattade fallstudier i Sverige, Bulgarien och Österrike.

Analysen identifierade allt från subtila antydningar om våld till direkta hot och explicita bilder som syftar till att avhumanisera grupper.

I materialet framträder kvinnor, sexuella minoriteter och migranter som återkommande måltavlor, och politiker porträtteras ofta som korrupta, inkompetenta eller illvilliga.

Många av de använda bilderna och budskapen återkommer över landsgränser och översätts, vilket ger ett gemensamt visuellt språk med internationell spridning.

Som definition skriver forskarna att memes är humoristiska bilder, videor eller texter i politisk debatt och pekar på kodade symboler, till exempel en flygplansemoji som kan tolkas som uppmaning till utvisning och den röda/blå piller‑metaforen från filmen The Matrix.

En av forskarna framhåller att bildspråk och skämt kan bära radikala budskap, och en annan beskriver uttrycksformerna som globala, kodade och subtila samt lyfter fram en generationsklyfta där gymnasielärare inte alltid känner igen vissa symboler.

Forskarna bedömer att den vardagliga spridningen minskar allvarstolkningen av innehållet, underlättar upptagandet av idéer utan reflektion och bidrar till att politiska kampanjer tappar kontroll när debatten blir bitter och plattformar i högre grad avstår från moderering.

Källa: Studie inom ett EU‑finansierat treårigt projekt om vardagsextremism.