Vägöverlämningen splittrar Härjedalen inför valet

Sju år efter kommunfullmäktiges beslut om de enskilda vägarna har frågan blivit en politisk stridsfråga inför valet i Härjedalen. Beslutet fattades i juni 2019 och innebar att ansvaret för ett stort antal enskilda vägar skulle föras över från kommunen till fastighetsägarna. Härjedalens kommun uppger att ansökan till Lantmäteriet omfattar omkring 260 vägar. Uppgifter från 2024 anger att den berörda vägsträckan totalt var omkring 22 mil.

Kommunens motiv har bland annat varit kostnaderna för att sköta vägar som kommunen inte har det juridiska ansvaret för. Under 2023 översteg kommunens utgifter för snöröjning och sandning av de berörda enskilda vägarna 20 miljoner kronor, enligt Härjedalens kommun. Samtidigt har själva genomförandet blivit kostsamt. Sveriges Radio uppgav den 21 augusti 2026 att processen redan hade kostat kommunen tiotals miljoner kronor. Kommunens redovisning för 2025 visade dessutom att vägöverlämningen bidrog till ett underskott på 11,8 miljoner kronor inom samhällsutvecklingsförvaltningen.

Genomförandet har också fått kritik från kommunrevisionen. Azets Revision & Rådgivning konstaterade i sin granskning att kommunstyrelsen inte hade säkerställt de juridiska förutsättningarna innan arbetet startade och att genomförandet inte följde den omfattning eller de tidsramar som kommunfullmäktige beslutat om. Granskningen pekade även på brister och risker i processen. Revisorerna begärde ett svar från kommunstyrelsen senast den 29 maj 2026.

Problem med de juridiska förutsättningarna hade även påverkat processen tidigare. Den 20 december 2023 beslutade Härjedalens kommun att tillfälligt stoppa överlämningen i flera tätorter eftersom kommunen saknade ledningsrätt för VA-ledningar där. Kommunen uppgav att dessa rättigheter först måste säkras genom lantmäteriförrättningar.

I Högvålen har förändringen väckt särskild oro. Bara ett fåtal personer bor permanent i byn och de flesta av dem är över 75 år. Sedan vintern 2024/2025 ansvarar Högvålens samfällighetsförening för vägskötseln och har anlitat en entreprenör för snöröjningen. Berörda fastighetsägare uppgav 2024 att lantmäteriförrättningen kostade drygt 12 000 kronor per andel i vägen.

Bybon Manfred Höglund uppger att snöröjningen under den senaste vintern kostade sammanlagt 56 000 kronor för de 15 fastighetsägarna. Han anser att systemet är orättvist eftersom de både bekostar den egna vägen och genom skatten är med och finansierar de enskilda vägar som kommunen fortfarande sköter. Manfred Höglund anser att kommunen borde ha väntat med överlämningen tills processen kunde genomföras för samtliga berörda.

När en väg ingår i en gemensamhetsanläggning som bildats genom en lantmäteriförrättning är det Lantmäteriet som beslutar hur kostnaderna för underhållet ska fördelas mellan fastigheterna. Myndigheten uppger att kostnaden för att bilda en sådan anläggning bland annat påverkas av hur många fastigheter som omfattas och hur stor oenighet som finns mellan fastighetsägarna. För enskilda vägar med statligt vägbidrag kräver Trafikverket att vägen hålls öppen för allmän trafik och underhålls väl. Väghållaren ansvarar då bland annat för snöröjning, sandning, grusning och åtgärder mot tjälskador.

Johan Fredholm (M), vars parti ingår i den styrande majoriteten, anser att den tidigare ordningen också innehöll en orättvisa eftersom kommunen under lång tid skötte vissa enskilda vägar men inte andra. Han säger att det mest önskvärda hade varit om samtliga vägar kunnat lämnas över samtidigt. Sveriges Radio uppgav i augusti 2026 att även politiker från den styrande sidan hade uttryckt självkritik om hur processen genomförts.

Liberalernas Bengt-Arne Baben Persson vill i stället att beslutet om överlämningen ska rivas upp. Han beskriver hanteringen som den största politiska skandalen sedan Härjedalens kommun bildades. Liberalerna vill stoppa fortsatta överlämningar och anser att kommunen ska fortsätta med snöröjning och sandning på de vägar som redan har lämnats över. Partiet hänvisar också till de förrättningskostnader som fastighetsägare fått betala till Lantmäteriet.

Centerpartiet motsätter sig att beslutet rivs upp och anser att kommunala pengar inte ska användas för vägar som exempelvis gynnar fritidshusägare eller skogsbolag. Partiet vill i stället använda resurserna till skola, vård och omsorg. Moderaterna försvarar förändringen med hänvisning till likabehandling och anser att det varit orättvist att kommunen skött vissa enskilda vägar medan andra fastighetsägare själva fått stå för motsvarande kostnader.

Vänsterpartiet anser att ett upphävande skulle skapa osäkerhet för berörda fastighetsägare och kunna medföra ökade kostnader och konflikter om ansvar och underhåll. Kristdemokraterna anser att processen har skötts dåligt men motsätter sig att den rivs upp efter sju år, bland annat eftersom vissa fastighetsägare redan har lagt stora belopp på vägförrättningar. Partiet uppger att 50–60 miljoner kronor hittills har gått till frågan från kommunkassan.

Socialdemokraterna har antagit ett initiativärende för att utreda konsekvenserna och vill avvakta den fortsatta granskningen innan partiet tar slutlig ställning. Vox humana anser att beslutsunderlaget från 2019 var kraftigt bristfälligt och pekar bland annat på avsaknad av risk- och konsekvensanalyser samt ekonomiska bedömningar som partiet beskriver som felaktiga. Sverigedemokraterna har inte angett någon motivering till sin ståndpunkt i frågan.

Härjedalens kommun styrs av Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet. Kommunfullmäktige har 31 mandat och kommunen har omkring 10 100 invånare.