Vaccinationsregister saknas när mässlingsfall ökar

Mässlingsfallen med koppling till festivalen Urkult har ökat intresset för att kontrollera vaccinationsskyddet. Sveriges Radio uppgav den 20 augusti att 24 bekräftade fall då hade knutits till festivalen och att smittspårning pågick i nio regioner. I Västerbotten smittspårades omkring 60–70 personer kring två fall, och biträdande smittskyddsläkare Martin Angelin uppgav att en av de två smittade hade varit vaccinerad.

För den som saknar sitt vaccinationskort kan det vara svårt att få en samlad bild av tidigare vaccinationer. Martin Angelin uppger att uppgifter ibland kan finnas kvar hos den vårdgivare där vaccinet gavs, men att det inte är säkert. Han framhåller också att födelseår kan ge vägledning eftersom de flesta har följt barnvaccinationsprogrammet och att Folkhälsomyndigheten redovisar vilka vaccin som ingått under olika perioder.

Sverige har sedan 2013 ett nationellt vaccinationsregister för vaccinationer inom barnvaccinationsprogrammet. Registret omfattar även vaccinationer mot covid-19 samt vaccinationer inom riskgruppsprogrammet mot pneumokocker sedan den 1 december 2022 och mot tuberkulos sedan den 1 maj 2025. Folkhälsomyndigheten uppger att registret bland annat innehåller vaccinationsdatum, person- eller samordningsnummer, vaccinets namn och satsnummer, vårdgivarens namn samt den vaccinerades folkbokföringsort.

Det befintliga registret är främst avsett för statistik och forskning och ger inte vården någon löpande samlad vaccinationshistorik för en patient. En registrerad person har däremot enligt Folkhälsomyndigheten rätt att begära ut de uppgifter som myndigheten har registrerat om personen eller dennes barn. Det går också att begära rättelse av felaktiga eller missvisande uppgifter.

Martin Angelin uppger att avsaknaden av ett mer heltäckande register skapar osäkerhet och extra arbete och kan leda till att personer vaccineras trots att det inte behövs. Norge och Danmark har nationella register där medborgare kan se sin samlade vaccinationshistorik från 1995 respektive 1996.

Regeringen gav den 26 juni 2026 E-hälsomyndigheten i uppdrag att fortsätta utreda förutsättningarna för att hantera vaccinationsuppgifter inom Nationella läkemedelslistan, med utgångspunkt i förslagen i SOU 2025:71. Utredningen föreslog att alla vaccin som administreras av hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna registreras där, även vaccinationer utanför de nationella vaccinationsprogrammen.

E-hälsomyndigheten uppger att Nationella läkemedelslistan redan är en rikstäckande informationskälla för patienters förskrivna och uthämtade läkemedel och att patienten kan styra delar av åtkomsten genom samtycken och spärrar. Enligt planerna ska vårdtagare och vårdpersonal från hösten 2027 kunna ta del av vaccinationshistorik genom e-tjänsten. Socialminister Jakob Forssmed, Kristdemokraterna, har uppgett att det kommer att underlätta för både medborgare och vårdpersonal.

För mässling uppger 1177 att personer som är födda i Sverige mellan 1960 och 1980 kan behöva komplettera sitt skydd om de varken har haft sjukdomen eller fått två vaccindoser. Personer födda efter 1980 som har följt vaccinationsprogrammet har fått två doser. En tidigare ovaccinerad vuxen eller ett äldre barn behöver enligt 1177 två doser, med minst fyra veckors mellanrum.

Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC rekommenderade i juni 2026 EU- och EES-länderna att nå och behålla en vaccinationstäckning på över 95 procent för den andra dosen mässlingsvaccin samt att identifiera och vaccinera ungdomar och vuxna som saknar immunitet.

Martin Angelin uppmanar samtidigt den som är osäker på sitt mässlingsskydd att kontrollera sin vaccinationsstatus utan att utgå från att en omedelbar vaccination behövs. Han uppger att personer som har varit i kontakt med en smittsam person kontaktas inom smittspårningen och att det därför inte finns skäl att gå omkring i Västerbotten med rädsla för att möta mässling i offentliga miljöer.