Utvisade unga lever skilda från familjer och studier

AI-genererad illustration

Nyheter

Utvisade unga lever skilda från familjer och studier

Av RedaktionenPublicerad: 11 sep 11:247 min

Flera unga vuxna som har vuxit upp, studerat eller arbetat i Sverige har utvisats efter att de fyllt 18 år och inte längre räknats som barn i sina familjers migrationsärenden. Bland dem finns ungdomar som studerat till ingenjör och sjuksköterska, planerat vårdutbildningar eller gått yrkesprogram på gymnasiet. En separat kartläggning av 424 migrationsbeslut från 2025 identifierade minst 121 personer mellan 18 och 21 år vars föräldrar fick stanna i Sverige samtidigt som ungdomarna fick utvisningsbeslut. Totalt fick 2 001 personer i åldersgruppen 18–21 år utvisningsbeslut under året, men den siffran omfattar även andra typer av ärenden.

En av de utvisade är Abdullah, som kallas Abbe. Han hade bott i Sverige i sex år, tagit studenten och fått diplom för sina studieresultat innan han började läsa till högskoleingenjör i mekatronik vid Chalmers tekniska högskola. Han hade mycket höga studieresultat och bäst betyg i matematik på utbildningen. Hans plan var att fortsätta inom akademin och senare bli forskare och doktorand.

När utvisningsbeslutet kom 2025 var Abdullah myndig och ansågs därför inte längre tillhöra kärnfamiljen. I sin ansökan till Migrationsverket hade han beskrivit hur familjen tidigare levt under hot från IS och våldsamma miliser i Irak, att han saknade nätverk i landet och var rädd för att återvända. Migrationsverket konstaterade att det förekommer urskillningslöst våld i Bagdad men bedömde att Abdullah inte löpte en sådan individuell risk att han kunde stanna. Myndigheten ansåg inte heller att hans arbete, studier och familjeband i Sverige var tillräckliga för att han skulle anses ha fått en särskild anpassning till landet.

Abdullah lämnade Sverige tillsammans med sin bror men valde av rädsla att ta sig vidare till ett annat europeiskt land. Landet anges inte av säkerhetsskäl. Där befinner han sig i en ny asylprocess. Under den första tiden saknade han bostad och sov enligt egen uppgift på gator, i parker och på andra tillfälliga platser. Han har senare fått en sovplats i en lägenhet tillsammans med åtta andra personer. Under en period arbetade han på restaurang i tolvtimmarspass för 20 euro om dagen.

Abdullah beskriver sin tillvaro som fortsatt instabil och uppger att han ibland söker hjälp hos välgörenhetsorganisationer för mat och övernattning. Han säger också att separationen från familjen, osäkerheten och förlusten av studierna har påverkat honom psykiskt. Särskilt svårt är det enligt Abdullah att följa tidigare vänner i Sverige som fortsätter utbildningar, tar examen och börjar arbeta medan hans egen framtid är oklar.

Nardine Raed Awad kom från Egypten till Sverige tillsammans med sin mamma i augusti 2022, när hon var 17 år, och bosatte sig därefter i Flemingsberg i Huddinge. Hon läste upp sina betyg på Komvux, arbetade extra på restaurang och planerade att söka till tandhygienistprogrammet vid Karolinska institutet eller senare utbilda sig till tandläkare. Hon utvisades från Sverige i maj 2026 och bor nu ensam i en mindre lägenhet i Egypten.

Nardine Raed Awad uppger att hon undviker att gå ut eftersom hon är rädd för trakasserier och att hon har mått allt sämre sedan utvisningen. Hennes mamma bor kvar i Huddinge och arbetar inom äldrevården. Mamman har ansökt om förlängt uppehållstillstånd som anhörig till Nardine Raed Awads bonuspappa och kan under processen inte lämna Sverige för att besöka sin dotter. Nardine Raed Awad kan samtidigt inte resa till Sverige på grund av utvisningsbeslutet.

För att försöka återvända har Nardine Raed Awad sökt flera svenska utbildningar, däribland sjuksköterskeprogram, tandläkarprogram och biomedicin. Ett uppehållstillstånd för studier skulle innebära studieavgifter på minst 200 000 kronor per läsår och omkring en miljon kronor för en hel längre utbildning. Hon stod vid tidpunkten fortfarande på reservplats efter att terminen hade börjat.

Human Rights Watch uppmanade i juli 2026 Sverige att stoppa den aktuella typen av utvisningar och ompröva beslut för att säkerställa skydd mot könsrelaterade risker och undvika familjesplittring. Organisationen lyfte bland annat Nardine Raed Awad samt systrarna Darya Javid Gonbadi och Donya Javid Gonbadi som exempel.

Darya Javid Gonbadi och Donya Javid Gonbadi kom till Sverige 2018 efter att deras pappa Amir hade fått arbetstillstånd. Darya Javid Gonbadi var då 16 år och Donya Javid Gonbadi 13 år. Systrarna studerade senare till sjuksköterskor vid Högskolan Väst i Trollhättan. De utvisades till Iran i oktober 2025 och har därefter fått avslag på ansökningar om uppehållstillstånd för studier som lämnades in från Iran. Högskolan har reserverat deras platser på utbildningen.

Migrationsverket har bedömt att Darya Javid Gonbadi och Donya Javid Gonbadi vill återvända till Sverige av fler skäl än studierna. Systrarna har själva beskrivit sjuksköterskeutbildningen och möjligheten att senare arbeta inom vården som sin planerade framtid. Efter utvisningen har deras bonusfarfar Davood Javid haft kontakt med dem i Iran. Under USA:s anfall mot Iran var internet avstängt under en period och familjen i Göteborg saknade då länge livstecken från systrarna. De har därefter fortsatt att leva med en oviss framtid utan att kunna studera eller arbeta i Iran.

Doniyor utvisades till Uzbekistan efter sex år i Sverige, där han hade bott sedan 13 års ålder tillsammans med sina föräldrar och syskon. Övriga familjemedlemmar fick stanna. Han gick sista året på Fordonstekniska programmet vid Praktiska gymnasiet i Stockholm och hade fått löfte om arbete på en bilverkstad där han tidigare varit praktikant. Hans långsiktiga plan var att starta en egen verkstad.

Efter utvisningen bodde Doniyor i Samarkand. Han beskrev situationen som att han befann sig i ett land vars system och vardag han inte längre var van vid efter att ha vuxit upp i Sverige. Processen kring utvisningen hade enligt Doniyor orsakat stor stress och han hade gått ned sju kilo på några månader. Han har ansökt om ett nytt uppehållstillstånd och hoppas kunna återvända till familjen och avsluta sin tidigare planerade väg i Sverige.

Nozanin utvisades från Sverige under våren 2026 efter att hennes familj hade bott i landet i fem år sedan hennes mamma gift sig med en svensk medborgare. Nozanin ansökte om förlängt uppehållstillstånd när hon var 17 år, men avslaget kom först efter att hon blivit myndig. Hon arbetade heltid samtidigt som hon tog gymnasieexamen på distans men tjänade inte tillräckligt för att uppfylla lönekravet.

Nozanin fyllde 21 år fem dagar innan regeringen presenterade de nya reglerna. Hon har senare sökt uppehållstillstånd för universitetsstudier på ekonomiprogrammet, som hon vill läsa, men fick den 10 september avslag på sin ansökan. Hennes familj beskriver henne efter beslutet som mycket nedstämd.

Banthita utvisades för snart ett år sedan och lämnade sin mamma, lillasyster och styvpappa i Strängnäs. Hon är nu 20 år och bor ensam i Bangkok, där hon studerar engelska och kinesiska. Banthita flyttade till Sverige 2022 men hade fyllt 18 år när hon ansökte om förlängt uppehållstillstånd och ansågs därför inte längre ingå i kärnfamiljen. Hennes lillasyster har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Banthita fyller 21 år i början av 2027 och vill enligt egen uppgift återvända till sin familj.

Riksdagen beslutade den 17 augusti 2026 om ändrade regler för vissa unga vuxna som tidigare haft uppehållstillstånd genom anknytning som barn. Reglerna börjar gälla den 1 oktober. Migrationsverket meddelade den 10 september att bestämmelserna bland annat kan omfatta personer över 18 år som haft uppehållstillstånd genom anknytning till en förälder efter den 1 oktober 2023. Den tillfälliga möjligheten gäller från den 1 oktober 2026 till den 31 december 2027 och kan även omfatta personer vars utvisningsbeslut fick laga kraft den 1 januari 2025 eller senare.

Regeringen har uppgett att regleringen även kan omfatta personer som hunnit fylla 21 år och därför inte längre kan få uppehållstillstånd genom anknytning till en förälder. Personer som omfattas ska kunna ansöka inifrån Sverige på exempelvis arbets- eller studiegrund i stället för att först behöva lämna landet. De tillfälliga bestämmelserna om ansökan från Sverige och inhibition av utvisningsbeslut upphör den 1 januari 2028. För de unga som redan befinner sig utanför Sverige är möjligheten att återvända beroende av om de omfattas av reglerna och om deras nya ansökningar beviljas.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett huvudsakligen sakligt och neutralt språk. Journalisten återger i stor utsträckning fakta och uppgifter utan att använda egna värderingar, överdrifter eller spekulationer. Texten innehåller flera känslomässigt laddade och starka uttryck, men dessa är tydligt tillskrivna berörda personer, myndigheter, organisationer eller andra källor, vilket inte påverkar poängen negativt. Journalisten drar inte egna slutsatser, använder inte förstärkningar eller förminskningar, och använder inte språk som försöker styra läsarens känslor. Viss emotionell beskrivning återges via de utvisades egna ord och upplevelser och är därför inte journalisternas egna värderingar. Detta ger en hög nivå av oberoende i textens språkbehandling, trots ämnets känsliga och emotionellt laddade innehåll.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
70%
25%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar vänster genom att framhäva utsatta unga migranters svårigheter och brister i statens beslutsfattande, vilket skapar sympati för sociala skyddsnät och en mer human migrationspolitik. Den kritiserar myndigheter och regler som splittrar familjer och försvårar individers livsplaner, något som ligger i linje med vänsterns fokus på jämlikhet, sociala skydd och kritik mot hårdare migrationsregler. Saknade röster från myndigheter eller högerpolitik gör att artikeln får en tydligt vänsterlutande framing.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är att unga vuxna som vuxit upp i Sverige men utvisas efter att de fyllt 18 år hamnar i svåra, osäkra livssituationer utan familj, studier eller trygghet. Problemen framställs som en konsekvens av myndighetsbeslut och regelverk som inte tar hänsyn till individens situation och sociala band. De unga är offer, Migrationsverket och migrationspolitiken framstår som ansvariga, medan lösningar efterfrågas från regeringen och humanitära organisationer.

Språk och ton:
Artikeln använder ordval som ofta framhäver de unga utvisades positiva egenskaper och ambitioner, medan myndighetsbeslut beskrivs som hårda och otillräckliga. Förstärkningar sker genom personliga berättelser om studieresultat, framtidsplaner och psykisk påverkan. Negativa konsekvenser tonas inte ner, vilket skapar sympati för utsatta individer och kritik mot beslutssystemet.

Källbalans:
De unga utvisades perspektiv och berättelser ges största utrymme, liksom humanitära aktörer som Human Rights Watch. Myndigheter som Migrationsverket presenteras främst via beslutstexter utan egna kommentarer eller förklaringar, vilket ger en tydlig asymmetri. En tydlig motpart eller ett mer konservativt perspektiv saknas nästan helt.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som handfast politisk eller samhällsekonomisk argumentation för migrationspolitiken saknas, liksom balanserande röster som kan försvara regelverken eller betona lag och ordning. En mer nyanserad bild av migrationsmyndighetens svårigheter eller prioriteringar saknas, vilket skulle kunna förändra politisk tolkning mot mitten eller höger.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.